Lagbanner
<i>Voce dei Rossoneri: </i> ”Medicinsk faktor balanseras mot ekonomi”

Voce dei Rossoneri: ”Medicinsk faktor balanseras mot ekonomi”

Voce dei Rossoneri berör frågan om man ska sträva efter glesare perioder mellan matcherna för att stävja skadefrekvensen. Vi för även förstoringsglaset över El Shaarawy samt hur våren kommer att se ut för Milan.

I dagens artikel representeras Milanredaktionen av Kaveh Golestani  och Simeon Gudjonsson. Gästskribent är Olof Lundh, som presenteras nedan.
 
 
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)



         


 
Milan har mängder av spelare skadade, enligt många beroende på att matchschemat är väldigt tight till följd av alla turneringar man är med i. Det är även ett problem i andra klubbar och diskussioner förs hur man får bukt med detta ur ett större perspektiv. Ena dagen föreslås att man bantar ner antal klubbar i Serie A och förlänger juluppehållet. Nästa dag vill man göra tvärtom, alltså ta bort juluppehållet för att kunna skapa luft mellan matcherna på våren. Det diskuteras också om att förlänga säsongen genom att antingen börja tidigare alternativt avsluta senare. Hur resonerar du? Finns det ett strukturellt grundläggande problem utanför klubbarna och i så fall vilken lösning förordar du?
 
Olof Lundh: Naturligtvis kan en del skador hänga ihop med ett alltför flitigt matchande, men det är inte alltid så. För storklubbar som Milan som inte sällan siktar på och egentligen måste vara med långt i allt de ställer upp i så blir det slitsamt för spelarna.

Den svenska läkaren Jan Ekstrand har ju undersökt skador bland Europas toppklubbar för Fifa och Uefa och han är öppen om att trots att man vet att många matcher som betyder mycket innebär fler skador så talar man för döva öron:
"Vad vi säger balanseras mot ekonomi och TV-avtal och då är det svårt. Det är väldigt svårt att föra fram en medicinsk faktor kring lårmuskelskador och åtgärda det genom att minska antalet matcher och därigenom minskade TV-intäkter. Det är svårt att få genomslag", har Ekstrand sagt.
Så det finns ingen enkel lösning på problemet. Det hänger ihop med att klubbarna behöver intäkter och då måste man spela matcher oavsett om det är i liga, cup eller i Europa. Att banta serie A är kanske en väg men då måste man kanske spela fler matcher mot lagen i ligan så det lär inte lösa problemet.

Vilken lösning förespråkar jag? Det handlar om att klubbarna måste ta ansvar och inte dra på sig kostnader som inte kräver detta flitiga matchande.
Tyvärr tror jag inte det sker, för det kommer alltid vara matcher som behövs för att hålla en dyr spelartrupp på fötter. I och med att det kommer regler om hur mycket man får gå back så kanske kraven ökar ännu mer på att ta in intäkter och då blir en del att spela fler matcher.
Det här är något fotbollen pratat mycket om de sista tio-femton åren och inget har hänt, och jag är rädd att det så förblir.
 
Kaveh Golestani: Jag tror inte att matchschemat påverkat just Milan sådär jättemycket. Vi har haft många konstiga skador, om man nu ska använda sig av det uttrycket. De skador Milan drabbats av är inte på något sätt förslitningsskador. Cassano hade t ex ett medfött hjärtfel och Pato hinner ju knappt träna innan han får återvända till sjukstugan.
Storklubbar i samtliga ligor har ett hektiskt schema och det finns nog ingen bra lösning på själva spelschemat. En förlängning av säsongen under sommaren krockar ju med EM och VM, och det kan bli förödande för de större klubbarna.

I England har man också ett hektiskt spelschema, detta mycket på grund av att man har cirka 2000 inhemska cuper som man satsar på. Italienarna, som försummat Coppa Italia i så många år, ska inte komma och gnälla på att spelschemat är för hårt helt plötsligt. Den enda vettiga lösning, som inte skulle förstöra för klubbarna rent sportsligt och ekonomiskt (jag tänker då på TV-rättigheter och sponsoravtal) är att ha bredare trupper. Rotation inom truppen, något som jag tycker att engelska managers lyckats bra med, och fler alternativ på varje position.

Ser man till Milan så är det ganska tydligt att vi saknar uppbackning och alternativ på flera positioner, även om vissa delar beror på extrem otur (samt att Boateng haft lite för mycket kul därhemma). Och för att man ska kunna ha en bredare trupp som håller hög klass, samtidigt som man inte ska spendera pengar som italienarna tydligen inte har, så finns det bara en sak att göra. Satsa på ungdomsakademierna, ta fram egna produkter till minimal kostnad. Därmed köper man in spetskompetens när tillfället dyker upp, något som Barcelona gjort i flera år nu. Lag som Barcelona köper enstaka spelare för framtiden, de köper inte för att täppa till hål och brister i nuvarande trupp.
 
Simeon Gudjonsson: Jo, förr eller senare måste nog något göras. Tendensen med högre tempo, ett tuffare spel, tätare matchprogram och ett allt större tryck på spelarna, kommer att tvinga fram en reaktion. Inte bara för spelarnas egen skull.
Fortsätter det hårda matchandet svarar topplagen med att bredda, bredda och åter bredda sina trupper, vilket på sikt gör skillnaderna och klyftorna ännu större mellan de stora elefanterna och de mindre lagen. Den tendensen "förtråkigar" utan tvekan en liga.

Av förslagen ovan tycker jag egentligen inget är klockrent. Att förlänga säsongen skulle kunna hjälpa, men samtidigt följs förslaget av ett frågetecken gällande sommaruppehållet, som då kortas. Vilka effekter får det?
Något bör och kommer att göras, men som jag ser det har ingen ännu utropat något Heureka! i den här frågan.

 
Det pratades under januarifönstret om att Stephan El Shaarawy skulle lånas ut. Själv ville han stanna kvar i Milan och slåss om en plats i laget. Därefter har han fått mycket förtroende från Allegri och har startat många matcher, exempelvis borta mot Arsenal. Kan det finnas någon risk i att alltför tidigt låta El Shaarawy ta lika stort ansvar som sina äldre medspelare? Vad är dina tankar om El Shaarawys utveckling så här långt?
 
Olof Lundh: Det handlade väl dels om att Milan var på väg att ta in Carlos Tevez och att dels man var osäker på El Shaarawy och hur han skulle hantera spelet efter hösten. Inte sällan är lån en metod för italienska storlag att få sina talanger provade. Nu fick han möjligheten att spela mer efter det blivit ganska lite speltid under hösten, och han tog ju chansen via sina prestationer. Ser ingen risk i att han får ta ansvar för det är ju inte så att man har så många anfallare skadade att det bara hänger på honom.
Krasst kan man säga att Cassanos hjärtproblem öppnade för honom och när Tevez ersättare Maxi Lopez inte höll samma höga klass så har det varit helt rätt.
Av det jag sett så imponerar han med sin lekfulla teknik, sin snabbhet och med hyfsade avslut även om han borde gjort fler mål.
 
Kaveh Golestani: Man ser en klar skillnad på hans attityd jämfört med hans första matcher. Han vågar utmana och ta för sig mycket mer, och det är ju som vi vet en av hans främsta styrkor. Att lägga mycket ansvar på en ung killes axlar är ett återkommande misstag inom toppfotbollen, se bara på Pato. Samtidigt är det just det som skiljer agnarna från vetet så att säga. Kaka, Messi och många andra med dem hade ett stort ansvar när de var väldigt unga, och de hanterade det med bravur. El Shaarawy verkar ha rätt inställning och enligt de rapporter jag hört och läst visar han samma inställning på träningarna. Han ser kanske lite galen ut med den frisyren, men han beter sig väldigt moget på plan. Han koncentrerar sig på att spela fotboll, klagar och gnäller inte, kämpar i varje situation och tar mer ansvar än han behöver.

Det tar även tid att komma in i spelsystemet och mentaliteten som finns i en storklubb, och där är det också en märkbar skillnad. Han ligger ofta rätt i banan och tar löpningar när han ska. För Milan är det bästa att se hur mycket ansvar han är villig att ta på sig och därefter ge honom det. Pressen utifrån, då främst i media, skyddar man honom mot ganska bra i nuläget. Den bördan tillhör de större stjärnorna.
 
Simeon Gudjonsson: Jag tycker absolut inte det finns någon risk, eller fara, i att El Shaarawy åläggs ett för stort ansvar i proportion till sin ålder. Tvärtom. Att ta ansvar grundar sig på erfarenhet och ju tidigare den erfarenheten kan skaffas desto bättre. Det är också ovärderligt för en ung lovande spelare att känna klubbens förtroende och att den omsätts i praktiken genom kontinuerlig speltid. 
Jämfört med i höstas och nu i vår, tycker jag egentligen inte att jag sett någon jättetydlig utveckling i El Shaarawys spel. Missförstå mig inte. Jag tycker Stephan är en fröjd att skåda på planen och han visar om och om igen att han har en talang utöver det vanliga: den första touchen, den mjuka tekniken och i drivet med bollen etc. Men han visar också att han fortfarande är en oslipad diamant. Inte sällan faller han ur matcherna och visar upp ett något vilset rörelseschema och ett tveksamt, lite naivt passningsspel. Men det där kommer att förbättras. Stephan är en smart spelare och med Allegris förtroende i ryggen kommer utvecklingen garanterat att ta fart.
 

Milan lyckades bryta Juves förlustfria svit under säsongen genom att stå som segrare efter 90 min i semin i Coppa Italia, men åkte dessvärre ur cupen efter förlängning. I Serie A har Juve en mycket tuff tid framför sig med matcher mot Inter, Napoli, Palermo (borta), Lazio samt Roma medan Milan genomgick sin tuffa period i februari. I CL fick Milan värsta tänkbara motståndare. Hur stor chans ger du Milan att stå som segrare i Serie A och vilka realistiska chanser finns mot Barca i CL?
 
Olof Lundh: Jag blir förvånad om inte Milan vinner serie A igen. Klubben har fått kraften med sig och egentligen kunde det redan ha varit avgjort om man vunnit mötet med Juventus. Även om Milan har Champions League så tror jag att man tar ligan. Visst, Juve gick vidare i cupen men det handlar för Turin-klubben att fixa en plats i nästa års Champions League och kanske ta cupen.

Möjligheterna mot Barcelona? Ja, de är inte stora och rimligtvis vinner väl Barcelona sju av tio sammandrabbningar över två matcher och Milan har det tungt i och med att van Bommel missar första matchen. Nycklarna blir Zlatan, Thiago Silva och Abbiati som alla måste prestera på topp och sedan gäller det att se till att hålla nollan på hemmaplan och sedan kunna göra mål i Barcelona.
 
Kaveh Golestani: I Serie A ser jag Milan som favoriter nu (en tvärvändning efter att jag avskrev våra chanser för sex veckor sedan). Juventus tuffa spelschema, samt att de tappat onödiga poäng i ”enklare” matcher kan mycket väl innebära att Milan tillåts dra ifrån. Dessutom börjar Milans skadesituation att lätta nu, vilket kan ha stor inverkan på resterande matcher i serien. Juventus verkar väldigt hungriga och det är något som jag tror definitivt ska tillskrivas Conte. Samtidigt har Milan en vinnarmentalitet som är svårslagen i Italien, och laget har en förmåga att dra fram topprestationer när det behövs som mest. Jag tror inte att man får det lätt, men Milan har bra möjligheter att försvara titeln i Italien.

I Champions League finns det nog ingen sund människa som inte har Barcelona som klara favoriter. Båda lagen spelar varje vecka ett possession-spel och är vana att ha mycket boll. Milans problem är att Barcelona är mycket bättre på att hålla bollen inom laget, samt återerövra den när man väl tappat den. Dessutom är italienarnas trupp mycket mer känsligt mot skador och avstängningar, mycket på grund av Barcelonas uttalade spelfilosofi. Och då har jag inte nämnt Messi än. Det ska mycket till för att Milan ska kunna slå Barcelona över två matcher, men som jag sa i höstas när Milan var underdogs: Vi är Milan, glöm inte det.
 
Simeon Gudjonsson: Scudettoprognoserna ljusnar, av flera anledningar. För det första, vilket du själv nämner Henrik, har Milan ett klart beskedligare matchprogram än Juventus under våren. Dessutom är Milan i klart bättre form än Juventus och kan dessutom se fram emot en efterlängtad injektion när nu flera skadade spelare snart BORDE vara tillbaka i spel. Jag ger Milan en 80-procentig chans att förbli Campione d´Italia. Smått fantastiska utsikter med tanke på hur dystert det såg ut i februari.

Det ser tuffare ut i CL. Jag har helt enkelt svårt att se hur ett Barcelona, som lämnat tankarna på ligasegern, ska misslyckas att ta sig förbi kvartsfinal i Champions. Förnuftet säger att katalonerna inte kommer låta det ske. Men jag brukar bestämma mig för att vara optimist i de här sammanhangen. Det är en lyx jag kostar på mig som supporter. Dessutom har Barca och Messi har haft liiiite svårare mot italienskt motstånd och även om Milan sammantaget drog det kortaste strået i matcherna i höstas gav insatserna ändå en känsla av att Milan långt ifrån är chanslösa. 
Jag säger 82/18 till Barcas favör. Det är bara att bejaka den optimism som trots allt finns i de där 18 procenten.  
 

 
          



Namn: Olof Lundh
Gör:  Chefredaktör, fotbollskanalen.se och med i Fotbollskanalen Europa och Fotbollsmåndag i TV4.
Gillar:  Leeds United och cirkusen runt fotbollen.
Gillar inte:  Pampväldet som sänker fotbollen.
Önskar: Att Leeds återvänder inte bara till Premier League utan Champions League och att sommarens EM blir som VM 94 och Sverige tar medalj.
Serie A:s tre bästa fotbollspelare: Thiago Silva, Zlatan Ibrahimovic och Andrea Pirlo

Några rader om mig: Kan egentligen inte förklara hur jag fastnade för fotboll eftersom jag växte upp i handbollsstaden Lund och själv spelade i Lugi och dessutom var min familj kliniskt ointresserad av sport. Fast så länge jag kan minnas har jag läst om och sett fotboll i alla dess former och sedan naturligtvis spelat en hel del, men mest med polare. När jag till slut satsade på att bli journalist - efter att ha sett Sveriges alla matcher på plats i USA 1994 - så blev det naturligt att jag siktade in mig på mitt stora intresse. Efter Expressen, G-P och Expressen så blev det TV4 och fotbollskanalen.se 2006 och i sommar gör jag mitt åttonde raka mästerskap sedan jag blev journalist.



          



VdR-frågan: Hur stort löfte är Stephan El Shaarawy? 
(Skalan är 1-5 där 1 är Inget löfte alls och 5 är Balotelli-klass.) 

 
Rösta på löpsedeln. Länk här

 
 

VdR-frågan, förra omgången:  Vilket lag vinner Champions League?

Resultat:
 
 

53% Milan 20% Barcelona 17% Real Madrid
6% Bayern München 2% APOEL Nicosia 0% Benfica
1% Chelsea 0% Marseille  


 
         



Tidigare gäster inkl länk till respektive artikel: 
Vyacheslav JevtushenkoNiklas Jarelind, Pouian CherlooErik AskKJackAmir Bakhshi, Siavoush Fallahi, JBAbgar BarsomTomas FryklöfRobin WahlundHenri Nekmouche, RawkusThomas Wilbacher, Anders Eriksson, Thomas Nordahl, Jens NordfältLorenzo Medici, Mikael Kristersson, Bardia HayatiHenrik Ystén, Kristian Borell
MontolivoDavid ÅgrenJohanna ReimersDaniel HamiltonRobert PerlskogJennifer WegerupMartin GwiazdowskiAndreas PerssonErik NivaJesper HussfeltSimon BankNico FarbackMathias DoganMarcus BirroPer Erik WesslénDavid FaxåMartin Åslund och Marko Uusitalo.


Henrik Edman1968maldini@gmail.com2012-03-23 05:07:00
Author

Fler artiklar om Milan