Dopopartita Juventus-Milan 2-1: Fortsatt omöjligt på Allianz
Så nära, men ändå så långt bort. Milan såg ut att få med sig en seger i matchen, som på förhand ansågs vara avgjord. Juventus blev i slutändan än en gång ett nummer för stort.
Kessié vs Bakayoko
Den outtröttliga, meningslösa och ihärdiga diskussionen var dessa mittfältare jämförs. Frågan om vem som skall spelas, skeppas eller behållas – dag in och dag ut. Nu får det vara slutdiskuterat. För visst blev det uppenbart, en gång för alla, att vi presterar bättre med båda på plan samtidigt? De kompletterar varandra på ett ypperligt sätt, och när båda spelar innebär det att respektive spelare hamnar på rätt position. Bakayokos bollvinnande och Kessiés öppnande löpningar rakt in i motståndarnas straffområde, är två av få exempel som visar på deras betydelse. Självklart behöver Kessié vässa sin sista tredjedel och naturligtvis ska Bakayoko sluta tappa boll i mittcirkeln, men låt oss inse att båda är fundamentala för Milan i detta nu. End of story.
Ett rakare spel
En taktisk avsaknad denna säsong har varit solklar. Allt för ofta har Milan under denna säsong spelat runt försvaret och inte kommit någonstans. Idag såg det något bättre ut. Spelet var rakare, tydligare och enklare. Hakan kombinerade med Bakayoko. Spelarna sökte ny yta och tempoväxlade efter passning. Distinkta, direkta passningar och väldigt få touch. Kessiés löpningar in i straffområdet. Ja, det var helt enkelt en mycket tydligare grund i dagens match. Till och med Borini gjorde jobbet. Under matchen ställde jag mig själv frågan; Varför spelas Borini? Visst bidrar han i pressen och är ettrig, vilket säkert är Rinos tanke, men problemet är ju att han förlorar bollen i samma ögonblick som den erövrats. Det som slog mig dock var Fabios förmåga att få med sig frisparkar. På det sättet kunde vi gång på gång demolera Juventus momentum och komma in i vårt eget spel. Det kan man absolut inte klaga på. I slutet av matchen övergick vi tyvärr till våra tidigare vanor och började rulla runt Juventus försvar, stillastående och utan några som helst idéer.
Juventus
Tycka vad man vill om domarinsatsen och straffsituationerna, men Juventus otroliga auktoritet är omöjlig att undgå. Den är ständigt avgörande. De är större, starkare och bättre på alla plan i dagsläget, och det är en lång väg mellan dem och övriga lag i Serie-A. Trots en dålig insats, kammar man hem en seger i slutändan. För det är precis så det känns. Juventus vinner i slutändan, oavsett hur pissig insatsen är.
*********
- Calabrias hjärnsläpp vid Juventus andra mål är hjärtskärande.
- Bakayokos läckra brytning vid målet är ett praktexempel på allt han tillför. Läser spelet och är på rätt plats vid rätt tillfälle - i defensiv mening.
- Ineffektiviteten ett faktum. Kan vi inte bara sätta chanserna vi får?
