Dopopartita Juventus-Milan 3-2: Överkörning som väntat
Det var en överkörning egentligen. Siffrorna ljuger. Det var en överkörning, mentalt om inget annat.
Chanslösa
Vi fick en kvart av glädje. Sedan kvitterade Juventus.
Därefter följde nästan en timmes nervositet och hopp. Sedan tog Juventus ledningen.
Efter det försökte man bygga upp hoppet om ett mirakel i fem minuter. Sedan dödade Juventus matchen.
Det förklarar väl matchen någorlunda. Jag vill också tillägga att jag var glad i fem minuter. Därefter skämdes jag.
Efter att vi turligt tog ledningen gjorde vi precis som Leeds hade gjort.
Vi föll tillbaka. La oss i fosterställning, Knöt händerna och tittade upp i skyn och bad till högre makter om att det skulle hålla. Ungefär som Leeds United hade gjort.
Nu fick vi turligt lite hopp i slutminuterna, men sett till hur matchen utspelade sig hade vi egentligen ingen chans. Detta trots att Juventus slarvade extremt mycket.
Enheten Milan
Skadekaos. En tränare som inte verkar ha full koll på vad han ska göra. Och spelare som underpresterar. Dessutom har vi ingen pondus. Inget självförtroende.
Vi är pinsamma som en enhet. Som en enhet är vi ett mittenlag. Och ibland spelar vi som ett bottenlag. Tradition är inte allt. Namnet är inte allt.
Idioti
Som om det inte vore nog att Mexes redan ordnat en avstängning genom att måtta ett slag mot Chiellini. Han var tvungen att bli utvisad också. Bravo. Geniet.
Zapata var sitt vanliga jag. Han hade kunnat rädda sin heder lite med nicken i slutsekunderna, men det är som det är med colombianen.
Nocerino sprang och försökte, men han har inte DET längre. It's over.
Och Matri. Betalade vi verkligen pengar för honom? Ville man ha någon som kan springa och snubbla omkring hade de kunnat ta min pensionerade granne. För inga pengar alls.
Och domarinsatsen ska vi inte snacka om. Två oerhört hårda varningar på nyckelspelare förändrade Milans förutsättningar. Om det skulle gått helt rätt till skulle Tevez haft de där gula korten istället.
****
Det finns få saker jag hatar så mycket som att förlora mot Juventus.
****
En av de få sakerna är Chiellini. Jag har INGENTING till övers för den mannen så snart han snör på sig sina fotbollsskor. Ett kräk av den högre skolan på fotbollsplanen. Och jag kommer att skriva det varje gång vi möter Juventus. Han fick en smäll av Mexes, och fransmannen ska straffas för det. Men Chiellini kan det här med att provocera. Och jävlas. Och käfta. Ibland undrar man varför det händer honom så ofta.
Det finns säkert värre människor och han är säkert en ängel utanför planen. Men som fotbollsspelare vet jag få spelare som jag hatar mer.
****
Allegri, har du en plan B?
****
Champions League… Jisses.
****
Några tycker säkert att det här är normalt. Att vi börjar dåligt och avslutar starkt. Det här är inte normalt. Förlust mot Juventus är kanske acceptabelt, men de signaler som sänds ut är det inte. Pinsamt är vad det är.
