Intervju med Jennifer Wegerup: -”Zlatans hemkomst var en prestigevinst för italienarna”
I samband med Milanoderbyt intervjuas här Jennifer Wegerup som är stationerad i Milano som journalist för Sportbladet.
Jennifer Wegerup, 38 år, krönikör på Sportbladet, Norden-korrespondent för Gazzetta dello Sport och författare till tre fotbollsböcker, skriver nu på en roman. Hon är även fast medlem i SVT Gomorron Sverige i sportpanelen. Hon är stationerad i Milano för Sportbladet fram till jul och följer Zlatan, gjorde avbrott i mammaledigheten när Ibra skrev på för de rödsvarta. Efter nyår kan det bli en fortsättning - hon har inte bestämt sig än. Wegerup har jobbat som journalist i snart 17 år, är utbildad på Journalisthögskolan och är tidigare nyhetsreporter samt utrikeskorrespondent i England och Italien.
EDMAN: Du har följt Milan sedan sommaren på plats i Milano. Jämfört med dina föreställningar om klubben innan denna sejour – vilka positiva samt negativa överraskningar har denna föreställning drabbats av?
WEGERUP: Jag tycker inte att det varit några stora överraskningar. Är man supporter kan jag tänka mig att man är lite besviken på att laget ännu efter två och en halv månad är såpass lite av ett lag och så ojämnt. Milan är "en dag ja, en dag nej", som de säger här. Men även om det förstås gav mycket uppmärksamhet och var en nytändning med de sena värvningarna tycker inte jag att det är oväntat att det tar ett tag att få ihop ett lag av spelarna.
Det man lätt glömmer, när anfallare köps, är också att resten av laget ska fungera. Mittfältet hackar till och från och bakåt släpper man in för billiga mål.
Det mest positiva hittills måste jag säga var hur Milan kämpade mot Real Madrid. Spelmässigt brast ännu en hel del men där var de rödsvarta verkligen ett lag som slet livet ur sig. Som Zlatan sa efteråt när jag pratade med honom "jag är helt slut alltså".
EDMAN: Något kring klubben i dess helhet?
WEGERUP: Nej, inget förvånar kring Milan, jag har följt serie A så mycket förut, bland annat 2001-2003 då jag bodde i Italien. Genom Gazzettan har jag haft god inblick i de stora klubbarna också.
En sak överraskar, i positiv bemärkelse: hur pass öppna Milan är mot medierna, man försöker, i alla fall i viss mån, att samarbeta, inte motarbeta media. Och stämningen är väldigt lättsam med pressfolket även om jag förstås får viss hjälp och hade lite gräddfil in tack vare att jag skriver även för Gazzettan.
Allegri är också väldigt trevlig för en tränare på den nivån.
EDMAN: Förvärven av Boateng, Robinho och Zlatan har ökat hoppet hos de flesta milanisti om nya titlar. Hur mycket slagkraftigare är Milan idag jämfört med för ett år sedan?
WEGERUP: Jag var mammaledig fram tills jag blev övertalad att göra det här Milan/Zlatan-racet så därför har jag inte detaljkoll på Milan för ett år sen eller den senaste säsongen. Det blir inte att man följer spelet och allt som händer på samma sätt när man inte jobbar.
Det jag tror att värvningarna framför allt betytt är nytt hopp, en injektion glädje, att fans och spelare kände att Berlusconi (vilka hans motiv än må vara) ville satsa på sitt Milan igen. Sen är det klart att Zlatan framför allt, men även Robinho är förstärkningar.
Men även i betydelse för hela serie A är just den psykologiska faktorn nästan starkast. Att Zlatan kom hem till Italien var en prestigevinst för italienarna, även om vissa spanjorer säkert vinkade av honom med glädje.
Jag kan ju se från min italienska arbetsgivare Gazzetta dello Sport, att intresset för honom är väldigt stort och när Zlatan blev klar för Milan fick jag skriva flera reportage direkt, man hade honom på omslaget till veckomagasinet Sportweek och så vidare...
EDMAN: Allegri tycks ha svårt för att bestämma sig för hur anfallsformationen skall se ut. Det skrevs en del från många håll om den fantastiska fyran. Har den fantastiska fyran misslyckats eller hur ser du på detta?
WEGERUP: Namnet säger allt: mediahype. Det var SÅ härligt att få frossa i rubriker och drömma och spinna loss för många medier. Jag var på presskonferensen med Allegri inför Zlatans debut mot Cesena. Det var ett otroligt tjat om huruvida de fyra skulle spela samtidigt.
Men fotbollen fungerar ju inte så, de fyra ska fungera med övriga laget, man kan inte bara stoppa in en "fyrklöver". På sistone har det funnits en del frustration över Pato, för att han mentalt inte verkar ta det tillräckligt allvarligt när han inte presterar bra nog. Sen är det som det är med brassarna, Ronaldinho har skärpt till sig lite men fortfarande är ju hans "öppna hus" och fester och brassar som bor där i månader stora samtalsämnen bland de italienska journalisterna.
Robinho har varit hit och dit, lite på samma sätt som Pato. Ibra har klarat sig bäst av de fyra.
EDMAN: Vilka av spelarna (ur den fantastiska fyran) kommer Allegri att till slut bestämma sig för?
WEGERUP: Se mitt svar ovan. Många bland Milan-journalisterna tycker att man borde sälja Ronaldinho. Men Berlusconi håller sin hand över honom och pressar även på för att denne ska spela, på sitt subtila sätt. Nu är ju tyvärr Inzaghi borta länge, kanske för alltid, det är ett avbräck, även om han inte varit en i fyran utan femte hjulet. Men vilket femte hjul - som vi såg mot Real Madrid...
EDMAN: Zlatan var nyligen i blåsväder igen då han bråkade med Onyewo. Tidigare har det rapporterats om incidenter med Sacchi och Strasser, samt att Zlatan rosat Inzaghi på bekostnad av brassarna. Är Zlatan på väg att göra sig omöjlig eller är allt upphaussat?
WEGERUP: Varken eller. Italienarna vet att uppskatta hans karaktär. Bråket var inget som gjorde honom omöjlig, han ska ju dessutom inte ha varit den som orsakade det.
Men upphaussat, nej? Om Milans största stjärna just nu hamnar i slagsmål med en annan spelare på träning och fans ser det och tar bilder - då blir det rubriker. Vi skrev också därför mycket om det. Samtidigt skrev jag i mina texter att det här händer på träningarna ofta, att det inte ska tas särskilt allvarligt. Men självklart var det en nyhet att rapportera om och det visste Milans pressfolk, de tog det bra. Kvällen efter satt vi på middag med presschef Sapienza i Bari-natten. Alla vet spelreglerna.
Det enda som inte tagits upp särskilt bra här är när Zlatan bråkade med legendaren Sacchi, där vann Ibra inga pluspoäng hos italienarna.
EDMAN: Derby della Madonnina på söndag. Finns det något annat samtalsämne i Milano just nu? Vad talas det mest om kring derbyt?
WEGERUP: Det är lite som jag skrivit på min blogg , i Rom är det helt galet före ett derby, riktigt så är det inte i Milano, här pratas om annat, påstod jag att det bara är derby-snack vore det osant. Men visst är det förväntan i luften. Milano är dock en norditalienskt sval stad, det är inte samma glöd och passion kring derbyt här månader i förväg. Men på söndag kväll - då är det stort att vara på plats på San Siro. Och nej, jag säger inte Giuseppe Meazza, det gör ingen här. Området runt stadion heter ju till och med Zona San Siro. Där för övrigt många spelare bor.
EDMAN: Vad kommer att avgöra derbyt? Hur slutar matchen?
WEGERUP: Bäst nerver, lite tur, minst misstag. 1-1. Egentligen brukar jag dock undvika att tippa, har alltid varit totalt ointresserad av tips, spel på matcher och liknande. Men jag tippade ju allsvenskan så bra nu i år så jag gör ett försök igen. (Så får folk något att hacka på sen när man får fel, man måste vara generös).
EDMAN: Något mer du vill tillägga?
WEGERUP: Många hälsningar till alla som följer serie A och älskar il calcio.
Stort tack till Jennifer Wegerup som hade vänligheten att avvara en stor del av sin tid till denna intervju. Läs mer av henne på: http://blogg.aftonbladet.se/milanowegerup
