Mercaton: January blues
Hur har Galliani & Co har hanterat januari-mercaton under de senast 10 åren?
Julen har kommit och gått och ljuset börjar långsamt komma tillbaka till de nordligare breddgraderna. Ett nytt år gryr och möjligheterna till en nystart ökar förhoppningarna hos både fans och klubbar, särskilt så för Milan anno 2014. Januari-mercaton innebär möjligheter att göra justeringar i spelartruppen i hopp om att gå sträkta in i andra halvan av säsongen. Men hur har Galliani & Co skött januari-mercaton historiskt? Hur mycket pengar har spenderats och hur har investeringarna fallit ut?
Januari 2005
Milan köper under denna mercato in två oscoutade lekkamrater, Kakas lillebror Digao och Seedorfs överviktige vän Esajas. Digao slog ett stort slag för "nurture" i "nataure vs nurture"-debatten när han med all önskvärd tydlighet visade att goda fotbollsgener inte är jämt fördelade mellan syskonpar. Esajas såg jag aldrig spela, men han var säkert snäll. Den argentiske backen backen Fabricio Coloccini, som aldrig riktigt lyckats i Milan, såldes till Deportivo La Coruna för 5 miljoner euro.
Transfernetto: + 5 miljoner
Mercato-betyg: bedrövligt
Januari 2006
Utan att spendera några pengar alls, plockar Milan in Amoroso för att ersätta en för gammal Vieri som gick till Monaco. Tanken var inte helt fel, men utfallet blev intetsägande och ambitionsnivån för transferfönstret var skrämmande låg.
Transfernetto: 0
Mercato-betyg: underkänd
Januari 2007
Milan slår på relativt stort och köper loss Ronaldo från Real Madrid och Oddo från Lazio. 7,5 miljoner euro styck. Dessutom lägger man pengar på floppen Leandro Grimi och tredjemålvakten Storari. Ronaldo gjorde trots sin tilltagande ålder nytta. Oddo lika så under en kortare period, men på grund av det långa kontraktet han fick blev detta en dyr affär för Milan
Transfernetto: - 18,6 miljoner
Mercato-betyg: knappt godkänd
Januari 2008
Inget av värde händer.
Transfernetto: 0
Mercato-betyg: meh...
Januari 2009
Thiago Silva köps in för 10 miljoner i en fantastisk affär. Berömen till Galliani/Leonardo dämpas något av att man lägger 5 miljoner på floppen Diniz. Beckham plockas in på ett av två kortlån från LA Galaxy.
Transfernetto: - 15 miljoner
Mercato-betyg: Med beröm godkänd
Januari 2010
JM-"stjärnan" Adiyiah köps in från norska ligan där han inte utmärkt sig. Det gjorde han inte heller i Milan. Sexualförbrytaren Mancini lånas in från Inter för att hantera ett problematiskt skadeläge och Beckham ansluter på kortlån för andra gången.
Transfernetto: -1,5 miljoner
Mercato-betyg: bedrövligt
Januari 2011
Cassano och van Bommel ansluter för fickpengar och levererar över förväntan. Urby Emanuelson och Didac Vila köps in på Mino Raiolas rekommendation. Ronaldino lade sina europeiska skor på hyllan och flyttade hem till Brasilien.
Transfernetto: - 5 miljoner
Mercato-betyg: med beröm godkänd
Januari 2012
Mesbah köps in för att sälla sig till den långa raden av misslyckade ersättare till Maldini på vänsterbacksplatsen. Om Mesbah av Galliani ansågs vara lovande, tyckte han uppenbarligen inte det samma om Aubameyang som såldes billigt till St Etienne. Maxi Lopez anslöt på en relativt framgångsrikt lån.
Transfernetto: 0
Mercato-betyg: med råge underkänd
Januari 2013
Milan rensar ut friskt och gör sig av med Acerbi, Paloschi, Mesbah och Strasser, vilket få ses som positivt även om det inte inbringade några stora pengar. Barbaras toy-boy såldes på tok för billigt till Brasilien men ersattes skickligt med Balotelli. De överflödiga spelarna som sålts ersattes med dito överflödiga ersättare i form av Constant, Salamon och Zaccardo.
Transfernetto: - 9 miljoner
Mercato-betyg: godkänd
Januari 2014
Vi är nu halvvägs in i årets januari-mercato och Honda och Rami har varit klara sedan länge samtidigt som Matri och Niang lånats ut.
Transfernetto: 0
Mercato-betyg: ?
Slutsats 1 - Det blir inget mer: Totalt har klubben under 10 januari-mercatos spenderat netto 45 miljoner euro, alltså 4,5 miljoner per fönster. Under endast två av fönstren har mer än 10 miljoner lagts ut av klubben, de där Thiago Silva och Ronaldo köptes in. Chansen för ett köp av (ytterligare) en kvalitetsspelare denna månaden borde således vara låg, särskilt då Galliani har presenterat Honda som nummer 10.
Slutsats 2 - Och tur är nog det: Av någon anledning faller Gallianis vinterbusiness sällan väl ut. Av de 22 spelare (jag räknar inte Honda och Rami) ovan nämnts som nyförvärv, är det egentligen bara en handfull som lyckats i Milan. Milans trupp är redan stor och behöver definitivt inte förstoras med spelare av Esajas, Diniz, Grimis och Adiyiahs kaliber. Lyckas Milan behålla de talanger man faktiskt har, samtidigt som en 3-4 "truppspelare" säljs, ger jag mercaton betyget väl godkänd.
