Rödsvarta Röster: Vill höja ett varningens finger
Rödsvarta röster denna gången har vi två från nuvarande redaktion i @TUksila och @GurraRHT samt tidigare medlem @Waldnersson
1. Milan gick vidare i EL, vad är din syn på matcherna mot Rennes?
Waldnersson: I stora drag känner jag mig väldigt nöjd. Vi gjorde vad vi skulle och jag tycker att även fast vi förlorade returmötet så fanns det aldrig någon oro för avancemang. Milan visade vilken skillnad det är, och bör vara, mellan lagen.
Gurra: Milan är ett bättre lag och har generellt bättre spelare än Rennes så för min del var det inget snack om att laget skulle ta sig vidare. Rennes är inte något dåligt lag och har haft en fin formkurva inför matcherna mot Milan och därför tycker jag att Milan presterade mycket väl i den första matchen, det var en gedigen laginsats där ingen underpresterar och där särskilt RLC och Rafa i offensiven utmärkte sig med särskilt goda prestationer. Mike visade prov på stabilt målvaktsspel och följde upp en bra prestation mot Napoli med ännu en match utan insläppt mål. I den andra är ingången en annan. Jag skulle inte säga att Milan ställer ut skorna men man märker på spelarna att de lutar sig ganska ordentligt mot resultatet i den första matchen. Rennes gör i princip det dem ska och är det klart bättre laget. Jag har väl lite den filosofin att så länge det gäller något så ska man ge allt och alltid ställa upp med bästa möjliga startelva. I returmötet gjorde Milan ingetdera och det kan jag känna en viss besvikelse över.
Tommi: Jag tycker det var en behärskad insats från Milans sida där det aldrig var någon fara på taket. I den första matchen på hemmaplan går vi in med maximal inställning och gör processen kort mot ett väldigt formstarkt lag. Att den andra matchen blir ett målkalas och till slut en förlust rör mig inte i ryggen. Cup-spel handlar om att avancera, ingenting annat. Det gjorde Milan utan problem och nu väntar nästa omgång.
2. Nästa omgång väntar Slavia Prag, Milans trupp är värd 10X deras. Tankar inför detta dubbelmöte?
Waldnersson: På ett vis kan det kännas tacksamt att vi fick just Slavia Prag såhär tidigt och inte Liverpool till exempel. Detta är ett dubbelmöte där det inte finns någonting annat än avancemang, utan att jinxa någonting i onödan. Sedan är det klart att vi kommer behöva växla upp några steg till om vi ska ta oss långt i turneringen.
Gurra: Precis som i fallet med Rennes är Milan ett bättre lag och har bättre spelare på varje position. Det ska därför vara seger i båda matcherna som gäller. Allt annat är en underprestation. Vi pratar ibland om att motivation slår klass och då kanske någon vill höja ett varningens finger kring att tjeckerna möjligtvis känner en starkare motivation inför turneringen. Så kan det givetvis vara men jag hoppas verkligen inte det. För ska du representera den anrika klubben AC Milan så ska ett grundkrav vara att du kan känna motivation att vinna för klubben i varenda match.
Tommi: Jag har nog aldrig sett Slavia Prag spela fotboll, det enda jag vet är att de har en bänknötare vid namn El Hadji Diouf. Bara det gör mig intresserad. Men det ska sägas att de slog Roma på hemmaplan i höstas med 2-0 och vann sin EL-grupp på 17 poäng. Det skojar du inte bort, så Milan kommer få bekänna färg. Självklart är allt annat än avancemang ett mindre fiasko, men jag tror det blir tuffare än Rennes.
3. Milan ligger fortsatt 3a, tyvärr bara tagit 1 av senaste 6 möjliga poäng. Hur vill du att Milan prioriterar start11an kring EL matcherna eller ska Milan prioritera att säkra upp topp4 snarast möjligt även om det är god marginal till 5e platsen än?
Waldnersson: På ett sätt tycker jag att det viktigaste är att säkra europaspel inför nästa säsong då Milan är en klubb som alltid ska befinna sig i fotbollens finrum. Samtidigt är det tråkigt att man ska behöva kompromissa någonting då ett lag som Milan, med statusen klubben alltid haft ute i världen, ska vara med och slåss om både ligan och diverse europaturneringar.
Gurra: Milan ska satsa allt på en så hög ligaplacering som möjligt och att gå så långt i EL som möjligt. Nu när vi inte längre dras med lika mycket skador som för ett par månader sedan har vi en bred och kvalitativt sett bra trupp som har kapacitet att såväl utmana om ligaseger som om seger i EL. Det har laget visat inte minst i matcherna i CL. Kommer Inter att vinna ligan, ja, det mesta pekar på det. Men andraplatsen ska vi definitivt satsa på. Mötet med Juve kommer att bli en så kallad sexpoängsmatch och något jag verkligen ser fram mot. Mötet mot Inter också. Jag vill se Milan tvåla dit bägge lagen och gå in i nästa säsong med förstärkt självförtroende.
Tommi: Jag inser att många suktar efter en buckla och känner att CL-platsen i ligan är mer eller mindre klar. Men frågar du mig så är prio alltid ligaspelet (bortsett delar av CL), dels för kvalificering till den finaste av klubbturneringar men framför allt för att ligan är det vi supportrar lever för, år ut och år in. Det bör vara det viktigaste för alla klubbar. Nu har dock avståndet ner till jagande lag krympt en del och vi har ett Roma som börjar visa livstecken efter De Rossis inträde så fokus bör absolut ligga på ligan. Tror jag att Pioli känner likadant? Nej. Jag tror att han vet att hans tid är kommen och vad skulle smaka bättre än att avsluta med första europeiska bucklan sedan 2007 och sen bara dra med långfingret stolt upp i luften.
4. Leao, äntligen gjort ligamål. Vad tror du Milan/Pioli behöver göra för att få igång honom på riktigt sett till nivån vi sett honom surfa fram tidigare?
Waldnersson: Jag tycker verkligen det är intressant med spelare som Leao. Man vet inte riktigt vad det är som triggar igång honom och vad som gör det motsatta. Vissa matcher bokstavligen flyter han förbi motståndare, ser engagerad ut och faktiskt spelar som om att han är en av världens bästa yttrar. Andra matcher ser han mest ut att fundera över när nästa modelljobb ska göras. Det gäller väl egentligen bara att hoppas på att han är spelsugen den dagen, då känslan är att om man försöker motivera honom så ger det nog bara någon sorts moteffekt.
Gurra: Rafa är en lite speciell spelare som inte riktigt går att placera i något fack. Ibra beskriver det hela bra i sin senaste bok och vi får kanske lite extra förståelse för portugisen också då vi läser dennes egna bok, så det är väldigt svårt att försöka sig på att ge några tips till hur en tränare ska bemöta Rafa för att han ska prestera som allra bäst. Jag tycker kanske heller inte till skillnad mot många andra att Rafa har varit dålig den här säsongen, även fast målen i ligaspelet har uteblivit. Med bättre målform hade vi kanske lyckats besegra Newcastle/Dortmund i de matcher som slutade lika i CL, men i övrigt så har Rafas bidrag genom sitt offensiva spel, framspelningar och andraassist varit i paritet med det han presterat tidigare säsonger. Han har ett i klubblagsspelet högre snittbetyg än Osimhen, Thuram, Lukaku, Dybala, Vlahovic och Chiesa, spelare som alla i ligan har gjort fler mål. För min del spelare det ingen roll vem som gör det framåt så länge Milan vinner matcherna, men självklart ser jag gärna mer mål framåt från Rafa för det kan vara helt avgörande för att vi faktiskt ska kunna slå våra främsta konkurrenter nu i vår samt gå riktigt långt i EL. Vad jag har förstått så har Rafa varit en av de spelare som påverkats mest av att Maldini försvann från klubben och det i kombination med alla annan röra har säkert påverkat hans spel negativt. Kanske har Ibras återkomst kommit att betyda en del. Jag tror inte att peta Rafa är lösningen på något utan snarare tvärtom. Att Pioli visar honom förtroende och spelar sin allra bästa spelare i alla matcher och så mycket som möjligt.
Tommi: Jag tycker att Rafa har varit ojämn karriären igenom, även om scudetto-säsongen var något extra i positiv bemärkelse. Jag köper inte riktigt att någon annan ska fila på taktiska detaljer eller omgivning för att portugisen ska få fart, det ligger istället helt och hållet i hans egna händer. Om han på allvar vill tysta sina kritiker måste han inse sin begåvning och vad som krävs för att den kontinuerligt ska blomma. Jag vet inte vad svaret på det är, men ska jag gissa så handlar det om hårt arbete både på och utanför planen. Då menar jag inte att jag vill se honom maxlöpa ner i eget straffområde och glidtackla någon stackare, utan att han inser vad som krävs såväl fysiskt som psykiskt för att i majoriteten av matcherna prestera som han till exempel gjorde i helgen mot Atalanta. Jag vågar lova att han kan det om han bara vill tillräckligt mycket. Det tror jag alla ser, och det är det som väcker kritiken mot honom.
5. Gabbias insatser har varit lysande, hur är dina tankar kring hans speltid när väl Tomori är på frisk vilket han är inom någon vecka förhoppningsvis nu när han tränar med truppen igen.
Waldnersson: Det är klart att man vill ha Gabbia i startelvan varje match, speciellt efter hur hans prestationer ser ut och att han faktiskt kom tillbaka och har hjälpt laget under skadekrisen. Samtidigt vet man ju hur bra Tomori är när han är frisk så det är klart det kommer bli en nöt för Pioli att knäcka. Spontant känner jag att Pioli är en så pass skicklig tränare att han kommer kunna finna en lösning till att kunna ha båda spelarna på planen.
Gurra: Tomori är vår bästa mittback och är för mig given i startelvan. Om han sedan bildar mittlås med Thiaw eller Gabbia spelar för min del ingen roll. Den som presterar bäst och har bäst form ska givetvis starta. Gabbia är inte lastgammal och dessutom italienare. Bra att ha i truppen. Thiaw är en verklig framtidsman. Det här kan komma att bli ett delikat problem för Pioli. Vi har även Simic som jag tycker att vi ska satsa på. Det är lite för tidigt att säga vilken formation som egentligen är bäst. Kanske kommer prestationerna i matcherna mot Inter/Juve ge oss svar på det. Att prestera mot sämre lag är en sak, men prestation mot våra största konkurrenter är det som skiljer agnarna från vetet.
Tommi: Ja, Gabbia har varit otroligt bra sedan han återvände från Spanien. Jag vet inte vad de har matat honom med där borta, men det har verkligen gjort susen. Han agerar med pondus och självförtroende och spelar som att han varit ordinarie i ett topplag i flera år. Jag såg det inte komma, inte alls. Men när Tomori är tillbaka på planen så tycker jag utan tvekan att det är just de två som ska bilda det centrallåset. Thiaw håller inte samma nivå, än i alla fall, trots att han är finne (vilket jag aldrig missar att poängtera). Jag är svag för vår danske vän, men med dagens form på alla väljer jag så klart Gabbia före. Sen ska köttstycket (har ni sett bilderna?) Kalulu snart äntra planen också. Det är fem bra gubbar att ha ändå. Det gäller att prestera varje match, annars är det ”next man up”.
Stort tack för kloka ord, har du själv som läsare önskemål om att vara med och svara på frågorna i Rödsvarta Röster så tveka inte att höra av dig till redaktionen.
FORZA MILAN
