Tisdag morgon - Säsongen hittills
Fyra matcher är spelade i Serie A och vi har fått se prov på skräckblandad förtjusning. Även kompotten består av mer skräck än förtjusning så återstår det att se om Milan höjer sig eller viker sig under pressen som laget har på sig.
Efter fyra spelade omgångar står Milan parkerade på en tiondeplats efter att ha samlat ihop fem poäng. Man har ställts mot Torino, Parma, Lazio och Venezia. Innan säsongen drog igång pratades det, twittrades (numera X:ades) det om att ett derby della Madonnina väntade i omgång fem. Känslan där var att Milan kunde komma med ett fint facit över fyra omgångar med ett högt självförtroende inför derbyt. Med facit i hand så kan det konstateras att det blåst åt alla håll. Efter att ha gjort 2-2 efter mål i 89 och 90+5 i öppningsmatchen mot Torino ursäktades Fonseca & Co. med att man trots underläge 0-2 visade karaktär och att en öppningsmatch aldrig definerar en start.
Ursäkten följdes upp med enligt mig en mardrömsomgång där man åkte på torsk mot nykomlingen Parma. Redan efter två minuter släppte Milan in ett mål och det skulle dröja ytterligare 64 minuter till att Pulisic skulle göra säsongens första. Kort därefter gör parma tvåan och slutresultatet 2-1 är ett faktum.
De två inledande matcherna följs upp av en poäng borta mot Lazio och tre poäng på San Siro mot Venezia, men känslan är densamma - uppgivenhet. Trots känslan av uppgivelse så tar jag med mig ett par godbitar, även om de är få.
Det är något i Moratas aura som säger mig att bättre dagar är att vänta, rent offensivt. Han springer på i princip allt och ser ut som motsatsen till vad Higuain gjorde när han anslöt till oss. Energin, viljan och beslutsamheten vi fått bevittna under de fåtal minuter han fått spela känns monumentalt. Otroligt viktigt att vi har en ledarkaraktär på planen.
En annan godbit jag vill lyfta är Strahinja Pavlovic. Han har under sin korta tid i milantröjan hunnit göra sitt debutmål och gång på gång visar prov på vilken säker stötbrytare han är. Är han och Thiaw totala motpoler? Man kan alltid önska mer av spelare men det är definitivt ett tillskott till truppen. Någon som kan stångas i backlinjen och visa vägen.
Nu väntar Liverpool på San Siro och ett derby della Madonnina under en och samma vecka och det är matcher som dessa som kan definera en höst. Jag låter för en gångs skull bli att djupdyka i det strategiska men jag hoppas att Milan och Fonseca entrar San Siro med den viktigaste egenskapen man kan ha med sig in på en fotbollsplan - vilja.
