Voce dei Rossoneri: ”Milans formstarkaste ytterback i dagsläget”
Segern över Cagliari inleder diskussionen i kvällens Voce dei Rossoneri. Vidare reflekteras kring en backtalang och avslutningsvis görs väljer panelen mellan cupen och serien.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Kaveh Golestani, Erik Terzi och Tommi Uksila.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Milan besegrade Cagliari med 2-1 på bortaplan efter några veckors speluppehåll. Ivorianen Kessie gjorde båda målen. Vilka var matchens flippar respektive floppar enligt dig?
Kaveh Golestani: Självklart var Kessie ett utropstecken. Han har enorm potential och det är skönt att Milan har en kraftfull tvåvägsspelare. Det var längesedan. För längesedan. Jag tycker även att Biglia börjar visa framsteg efter en enormt formsvag period. Flopparna är många, men låt mig gladeligen säga att Donnarumma överglänste självaste Kalinic. Donnarumma tog både dåliga beslut och verkade allmänt off mentalt. Som om han var bakfull eller yrvaken. Inte en insats att vara stolt över för hans del men kanske något att ta lärdom av. Och som jag skrev i Dopopartitan: Kanske är det bra att han kommer ner på jorden då och då. Och Kalinic var, trots en fixad straff och en assist, absolut inte bra.
Erik Terzi: Vi börjar med floppen Ricardo Rodriguez som bjuder på ännu ett irriterande och obegripligt bottennapp. Ytterbacken måste verkligen anpassa sin spelstil efter Gennarinos ”nya” 4-3-3 innan vi alla börjar sakna De Sciglio. Kan avstängningen ändra på schweizarens pinsamma formsvacka? Matchens lirare är Superfranck Superstar så klart. Logiskt och rättvist att ivoranien äntligen får utdelning efter alla fina prestationer och kilometer. Högerfot och vänsterfot, högerstolpe och vänsterstolpe . Lika iskallt, lika vackert. Grazie Franck. Tummen upp även för mittbacksparet och för Biglia, tummen ner för Suso och Jack Bonaventura.
Tommi Uksila: Franck the Tank är givetvis den stora höjdpunkten för helgen. Jag tror att de två målen var rejält viktiga för ynglingens självförtroende som nu bara kommer växa. Han kommer ta för sig än mer ju längre säsongen lider. Den tydligaste floppen var väl Donnarummas tavla vid Cagliaris ledningsmål som satte hela laget i en jobbig sits. Även vår kroatiske vän Nikola Kalinic har det fortsatt tungt, trots att han sliter och försöker allt vad han kan.
Calabria har etablerat sig alltmer i laget och börjar bli en viktig kugge. Hur ser du på hans utveckling under säsongen och vilken potential har han?
Kaveh Golestani: Han har definitivt potentialen att bli en startspelare i ett topplag (alltså inte dagens Milan). Det som är mest markant är väl att han slutat vara en vilde på sin kant. De offensiva utflykterna verkar lite mer kontrollerade och har lett till att han kanske hamnar på efterkälken mer sällan. Frågan är dock hur mycket utrymme han kommer att få i Milan när Conti är tillbaka. Högerbacksplatsen kan potentiellt vara den mest konkurrenskraftiga positionen vi har.
Erik Terzi: Davides generösa bidrag är avgörande både på offensiv och defensiv planhalva. Utvecklingen blir tydligare efter varje match, men ytterbacken måste begränsa antalet blackouts och blunder i en säsong där uddamålssegrar verkar bli ett ledmotiv för Rossoneri. Jag tänker framför allt på misstaget mot Fiorentina och på Cagliaris ledningsmål där Davide var alldeles för ”gästvänlig” med Barella i straffområdet. Jag måste dock erkänna att Calabria är Milans formstarkaste ytterback i dagsläget. All oväntad speltid kommer definitivt att stärka 21 åringens självförtroende inför kommande säsong.
Tommi Uksila: Jag hoppas att han kan växa till sig ännu mer och vara mer självklar på planen, framför allt defensivt. Det är inte jättemycket som pekar mot att han kommer bli någon storspelare, mer en stabil ytterback i Serie A. Kan han fila mer på defensiven de kommande åren har vi en högerback som gör det han ska, men det förutsätter att vi fortsatt inte har något med ligatoppen att göra. Allra högst upp räcker inte Calabria till.
Nu väntar två hemmamatcher mot Lazio för Milans del. Den ena gäller serien och den andra är första matchen i semifinalen av Coppa Italia. Om du får välja vinst i en av matcherna och förlust i den andra, hur skulle ditt val bli?
Kaveh Golestani: Enkelt. Vad ska vi med ligan till? Seger i cupen med 6-0 och förlust 4-5 i ligan. Jag ser gärna att vi kör hårt i cupen och försöker allt vad vi har att få en titel i år, trots misären i ligan.
Erik Terzi: Du läser mina tankar. Jag skulle nästan kunna stå ut med en tremålsförlust mot Biancocelesti i cupen för att plocka tre poäng i Serie A. När jag önskade mig ett liknande trolleritrick senast mot Verona fick Rossoneri precis den motsatta utdelningen och dessutom med resultatet 3-0 i båda matcherna. Jag får nog ta det lite försiktigt med att uttrycka eventuella önskemål och kombinationer och säger helt enkelt bara att Serie A är min prioritering och jag hoppas att Mister Ringhio är av samma uppfattning.
Tommi Uksila: Svårt att säga. Ligan känns mer eller mindre meningslös. I valet mellan Europa League igen nästa år eller enbart fokus på Serie A så väljer jag det senare. Det innebär dock försäljningar av spelare och överlag en nedväxling i hela satsningen.
Coppa Italia är vad det är, så jag kan inte säga att det motiverar något särskilt heller.
När jag nu tänkt på det så är det klart att ligan ändå är viktigast. Kan vi vinna mot Lazio där och sen fortsätta plocka poäng i rask takt under våren kan satsningen mot nästa säsong fortgå. Det ger självförtroende och motivation inför framtiden, såväl för spelare som för klubben i övrigt.
