<i>Voce dei Rossoneri: </i> ”En framtida storback!”

Voce dei Rossoneri: ”En framtida storback!”

I Voce dei Rossoneri diskuteras vilka förändringar Milan bör göra på plan, KPB:s säsong så här långt samt om skribenterna hittat något som varit positivt under säsongsinledningen.

Henrik Brandel och David Faxå representerar Milanredaktionen. Gästskribent är forumnick Willy Wonka som presenteras nedanför frågorna och svaren.

(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)

3 poäng så här långt i Serie A och 0-0 hemma mot ett högst ordinärt Anderlecht. Vilka förändringar vill du se på planen för att vända denna negativa trend?

Willy Wonka: Framför allt så vill jag se ett mer offensivt och ett mer passningskickligt Milan där man kanske vågar starta med De Sciglio oftare(bänkad senast mot Atalanta), att man testar Emanuelson som vänsterback och där De Jong får starta som regista så vi kan använda 2 lite mer anfallsinriktade mezzala's. Robinho kommer snart tillbaka och kommer bli väldigt viktig då han kan komma att ge Pazzini det understöd som varken El Shaarawy eller Boateng lyckats med än så länge.

Henrik Brandel: Milan behöver en Gattuso på bänken. Inte bokstavligen, men någon som kan jaga bort rädslan och kan tillföra lite djävlaranamma. En skog vinnare har lämnat truppen och ersatts av spelare utan erfarenhet på den här nivån. När  Rino tillfrågades om varför Gilardino misslyckades i Milan sade han; ”Milans tröja tyngre än de flesta och kanske för tungt för vissa”, vilket var en alldeles utmärkt analys. De rödsvarta ränderna och rädslan att inte leva upp till tidigare stjärnor verkar inledningsvis på säsongen påverka truppen oerhört negativt. Även om inte Allegri orsakat detta så är frågan om han kan vända detta.
Rörande formationen verkar truppen bäst anpassad för en 433 eller 352 (i det andra fallet med Urby och Abate på kanterna). 4312 kräver central forceringskompetens som Milan nu saknar. Speltekniskt sett borde det satsas på snabbhet och kontringar, snarare än högt bollinnehav och hög press. Ett lägre spel skulle ge bättre stöd till den darriga backlinjen och dessutom yta för Urby, Robinho, El Shaarawy m.fl. att löpa på.

David Faxå: För det första skulle jag vilja få tillbaka spelarna som är skadade, och då framför allt brasseduon tillsammans med Montolivo. Milan känns i nuläget otroligt fantasilösa framåt. Montolivo är den enda mittfältaren med en kreativ passningshjärna och Robinho känns i nuläget som den första forwarden jag sätter på planen. Han är inte målskytten, men han skapar åtminstone lägen. Förhoppningsvis kan Pazzini bli ett bra komplement till brassen. En Pato i form (kommer han någonsin bli det?) är också ett rejält tillskott.
För övrigt skulle jag inte tacka nej till en formationsändring. Allegris 4-3-1-2 känns aningen sönderläst och i utan fantasi (varken på mitten, på trequartistapositionen eller där framme) är den meningslös. Ett 4-3-3 eller ett 4-2-3-1 känns mer lämpade för Milan i nuläget. Den som blir lidande i den förstnämnde uppställningen är Boateng, men som han presterat kan han må bra av att nöta bänk.


Kevin Prince Boateng övertog tröja nummer 10 inför säsongen och mycket av hoppet har ställts till honom. Han har dock inte briljerat så här långt. Tycker du att man kan begära mer av honom eller ser du honom som ett offer för omständigheterna?

Willy Wonka: Man kan absolut begära mer av Boateng. Även fast han ser fräschare ut nu än vad han gjorde på försäsongen så har han långt kvar till formen som han hade i fjol och jag tror att mycket av det kan bero på att hans polare Zlatan dragit men det största problemet med Boateng är att det känns som att det inte riktigt finns en optimal position för honom. Om han ska fortsätta spela på sin favoritposition, d.v.s som trequartista så måste han bli en bättre passningsspelare. Har man nummer 10 på ryggen och spelar som trequartista i Milan så är det horribelt att han endast lyckats åstadkomma 7 assist på 73 matcher. Jag skulle gärna vilja se att man bänkar Boateng i ett par matcher nu så att han förstår att han måste höja sig ett par snäpp.

Henrik Brandel: Boateng är än bättre spelare än vad han har visat upp inledningsvis, men någon nummer 10 är han inte. I schack när man har ett övertag kan även löparna vara aggressivt offensiva vapen då motståndarna hela tiden måste hålla ett öga på hotet i från damen. När man förlorat damen (läs Zlatan), är inte längre löparna lika giftiga framåt och behöver dessutom hjälpa till mer i försvaret. Där någonstans befinner vi oss nu och i detta Milan borde Boateng således spela på mittfältet, inte i anfallet. Ett 3-mannamittfält som roterar med honom, Nocerino, De Jong och Montolivo är inte sämre än något annat än Juves.

David Faxå: Att Kevin Prince Boateng ska vara lagets ledstjärna och nummer 10 visar var Milan egentligen står denna säsong. Visst, han är en publikfavorit och har gjort många spektakulära grejer både på och utanför planen men någon nummer 10 är han icke. Det känns som att stjärnstatusen stigit honom över huvudet, samtidigt som även Allegri verkar vilja att mycket av spelet ska gå via Boateng. Prince är som bäst när han får komma löpande bakifrån och öppna upp luckor, han skall inte styra spelet, det har han varken teknik eller spelsinne för.
Sätt honom på bänken ett par matcher samtidigt som Allegri måste inse att Boateng inte kan vara spelfördelaren.

Om du trots en beklaglig säsongsinledning försöker hitta något positivt, vad/vem hittar du då?

Willy Wonka: Utan tvekan Mattia De Sciglios och Francesco Acerbis säsongsinledning. 2 unga italienare som presterat riktigt bra när dom fått chansen, så bra att dom båda har fått pröva lyckan i Prandellis "Gli Azzuri". Någon annan som jag skulle vilja lyfta i Milan är Massimo Ambrosini som klivit fram ännu mer som den ledare han är, nu när våra andra meriterade åldermän lämnade i somras.

Henrik Brandel: Det krävs en strålkastare av fyrtornskaliber för att hitta något positivt, men visst jag nappar. För det första är det bra att resultaten inte gick med oss mot Sampdoria och Atalanta, givet de uppenbara problemen. Hade vi haft 9 poäng efter tre omgångar hade Galliani gått upp i brygga och krävt Champions League-titeln. Nu är illusionerna borta och man kan börja bygga där man borde startat när sommaren började. Lägger man rätt ambitionsnivå (Europacup-plats) och arbetar om speliden kan truppen andas ut och förhoppningsvis blomma ut.
Vidare brukar Milan inleda kasst för att sedan återhämta sig. Jag är inte övertygad om att så blir fallet i år, men hoppas kan man. Unge De Sciglio håller redan Serie A-nivå (även om det inte på något sätt är en toppnivå ännu) och det värmer hjärtat. Att Pazzini kan göra mål när han får chansen är en positiv överraskning, det kunde han inte i Inter förra året.

David Faxå: Utan att veta vad de andra två svarar kan jag nästan garantera att det blir samma replik här: Mattia De Sciglio. Ynglingen har verkligen imponerat i Abates frånvaro. Inläggen sitter där de ska och defensiven känns relativt solid. Nu när Abate är tillbaka sägs Mattia flyttas över till vänsterkanten, vilket jag välkomnar. Om De Sciglio lyckas prestera på "fel" kant så har vi två egna produkter på ytterbackarna som håller hög Serie A-klass.
Fortsätter han som han gör har vi en framtida storback!



Presentation

Namn: Willy Wonka
Gör: Spelar fotboll i division 6 och går i tredje ring på gymnasiet.
Gillar: Italiensk fotboll
Gillar inte: AIK, Charles Puyol och att åka skidor.
Önskar: Att Christian Maldini ska göra sin debut i Milans a-lag inom en snar framtid. Paolo gjorde sin debut i Milan när han var 16 år gammal. Christian är 16 år nu.
Serie A:s tre bästa fotbollspelare: Andrea Pirlo, Stevan Jovetic och Antonio Di Natale.

Några rader om mig: 18 årig grabb som älskar italiensk fotboll. Serie A, Serie B samt "Gli Azzuri" är det absolut bästa som finns och fyller min vardag med en enorm lycka. Av lagen i Italien så var det Milan som tog sig närmast till mitt hjärta i mitten av 2000-talet och Kaka var nog enskilt den största faktorn till varför det blev just rossoneri.

Tidigare gäster inkl länk till respektive artikel:
Anton Larsson, Frederic Pavlidis, Daniel Kristoffersson, Milo Alani, Levent Hamid, Antonio Andersen, Olof Lundh, Vyacheslav Jevtushenko, Niklas Jarelind, Pouian Cherloo, Erik Ask, KJack, Amir Bakhshi, Siavoush Fallahi, JB, Abgar Barsom, Tomas Fryklöf, Robin Wahlund, Henri Nekmouche, Rawkus, Thomas Wilbacher, Anders Eriksson, Thomas Nordahl, Jens Nordfält, Lorenzo Medici, Mikael Kristersson, Bardia Hayati, Henrik Ystén, Kristian Borell, David Ågren, Johanna Reimers, Daniel Hamilton, Robert Perlskog, Jennifer Wegerup, Martin Gwiazdowski, Andreas Persson, Erik Niva, Jesper Hussfelt, Simon Bank, Nico Farback, Mathias Dogan, Marcus Birro, Per Erik Wesslén, David Faxå, Martin Åslund och Marko Uusitalo.