Voce dei Rossoneri: ”Montella hade inte gjort det bättre”
Gattusos tid som coach inleder kvällens Voce dei Rossoneri, där vi även drömmer oss tillbaka till segern mot Inter samt avslutar med att utse ligans främsta anfallare.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Gabriel Melke, Jonas Desai och Henrik Edman
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Gattuso har varit Milans coach under de senaste åtta matcherna. Det har slutat med tre segrar, två oavgjorda och tre förluster. Hur tycker du att Gattuso skött sig så här långt? Får han godkänt?
Gabriel Melke: Jag kan tyvärr inte påstå att han får godkänt, då resultaten har varit under all kritik sett till motståndet. Däremot är frågan, kan man begära mer? Någonting är kraftigt infekterat i klubben, dock har jag svårt att sätta ordet på vad. Denna infektion har spridit sig till alla håll och kanter. Ledningen, organisationen i sin helhet, klubben, truppen, den enskilde spelaren. Överallt. Allt förutom klubbmärket och namnet.
Med detta sagt vill jag trycka på att jag verkligen inte tror att Mr. Montella hade gjort det bättre. Problemet ligger inte hos tränaren, även om det var skönt att bli av med Montella. Mest för att han på något sätt alltid lyckades hitta något positivt(?) att säga efter varje match. Nu svävade jag iväg lite, men det får man väl göra lite då och då.
Jonas Desai: Tittar vi på papperet så blir svaret oundvikligen nej. Milan har förlorat mot Rijeka och Hellas Verona och kryssat mot Benevento under Gattuso och det är ju inte godkänt. Det är också svårt att se en tydlig taktisk riktning än så länge, och det är ju aldrig bra. Samtidigt kan man argumentera för att det är förhastat att bedöma en tränare så snabbt, inte minst då Milan var i obalans långt innan Gattuso plockades in. Kanske är det så att vi kan avgöra vilket avtryck Rino har gett först när säsongen är slut.
Henrik Edman: Gattuso tog över samtidigt som det ”lätta” spelschemat tog vid, och jag hade förväntat mig betydligt bättre resultat. Men den ständiga frågan är vems felet är för besvikelser. Montella hade nog inte gjort det bättre och kanske ingen annan heller. Jag gillar Gattusos attityd och hoppas den kan rädda laget, en renodlad taktiker är inte alltid vad som behövs. Jag är en obotlig optimist och tror att det vände i och med derbyvinsten, och att mycket av det är tack vare Gattuso. Än så länge får Gattuso självfallet inte godkänt, men om frågan ställs igen i maj tror jag att han får ett högt betyg av mig??.
Milan slog ut Inter ur Coppa Italia, och det jublades stort i Milankretsar. Hur viktig var den här segern för fortsättningen, förutom det uppenbara - att Milan avancerade?
Gabriel Melke: Det är alltid lika underbart att slå lillebror, oavsett. En sådan sak i sig gör att det alltid är viktigt att slå dem. Förutom det, kan detta vara en sak som får igång självförtroendet, och då syftar jag inte till ligaspelet. Vi såg ju alla hur oinspirerat det såg ut mot Viola. Här handlar det snarare om möjligheten för årets milanesiska upplaga att bli ett turneringens lag, i Coppa Italia och EL. Att kunna ladda med gott självförtroende och rätt inställning kan vara avgörande ingredienser för att få ut maximalt resultat i enstaka matcher. Om det går hela vägen i EL, så blir denna säsong allt annat än misslyckad. Milan får hem den enda titeln som saknas i troféskåpet och avancerar samtidigt till CL.
Jonas Desai: Derbyvinster är något jag personligen tycker kan lindra en undermålig säsong, så för mig var det en otroligt viktig seger. Huruvida segern kommer att ge något mer än själva avancemanget återstår att se. Kanske ger det oss det självförtroende vi behöver för att starta en positiv trend. Eller så ger det oss hybris. Det verkar som det enda tydliga mönstret vi kan urskilja i Milan är att det inte finns något mönster.
Henrik Edman: Otroligt viktig! Den segern gav en oerhörd boost åt oss alla, inte minst spelarna och det var precis vad som behövdes för fortsättningen, för att kunna vända säsongen till något positivt. Vi visade att vi kan sy ihop säcken och besegra ett av de bästa lagen i Italien, och det går inte att överskatta hur viktigt det är för moral, attityd och harmoni. En av de viktigaste derbysegrarna på flera år skulle jag vilja påstå.
Kalinic, Cutrone och André Silva har alla svårt att vara den tunga pjäsen Milan saknar längst fram, av olika anledningar. Det har varit uppenbart i flera matcher att Milans anfall i jämförelse med konkurrenternas, väger för lätt. Men vem håller du som seriens bästa anfallare? Hur stor skillnad skulle just han kunna göra i Milan?
Gabriel Melke: Ja, mycket beror ju på bristen av kontinuitet just på den positionen. Den bäste just nu är Mauro Icardi. Säga vad man vill om personen i fråga, men detta är ett spjut med en sylvass spets. Argentinaren är en komplett anfallare och han är otroligt duktig inne i boxen. Helt enkelt en lirare som, enligt mig, burit Inter på sina axlar.
Trots detta tror jag inte att han hade höjt Milan avsevärt i dagsläget. Inte för att det är någon brist på egenskaperna hos honom, utan snarare p.g.a. den infektionen jag nämnde i första svaret.
Jonas Desai: Riktigt bra och svår fråga! Mitt hjärta vill säga Mertens, min hjärna vill säga Higuain och mina knytnävar vill säga Icardi. Alla de tre skulle göra stor skillnad i Milan, även om det kanske inte säger så mycket. Målskyttet är väl det stora som skiljer lagen åt. Icardi har gjort 17 mål, Mertens 10 och Hugain 9. Suso har Milans bäste målskytt på 5 mål och längre ner på listan orkade jag inte scrolla.
Henrik Edman: Tyvärr är svaret Icardi. Tyvärr för att det är en människa jag skarpt ogillar. Men han är så ruggigt bra ibland att man knappt tror det är sant. Immobile har också varit fantastiskt bra men jag tycker han är lite av en medgångsspelare. Där är definitivt inte Icardi, han gör alltid sina egna val oavsett hur det ser ut runt omkring honom. Som spelare gör det honom grymt bra. Han hade säkerligen betytt många fler poäng åt Milan. I match efter match har vi sett Milan spela minst lika bra som motståndarna. Mot Juventus till exempel, var enda skillnaden att Juve hade Higuain, ingen annan skillnad. Med Icardi, Dzeko, Higuain eller liknande i Milan hade vi varit på en Champions League-plats nu, utan tvekan.
