VdR: Milan faktiskt har chans att nå en sensationell CL-final
VdR denna gången har ett nytt ansikte i Artie Puka @MrPuka, övriga två legender känner ni väl igen från som burit redaktionen tidigare i Marko Uusitalo @markowarheart och Fredrik Alfredsson @Alfredsson86
1. Milan möter Napoli i 3 matcher på kort tid, ser du någon röd linje i vinsten resp avancemanget i CL ?
Artie: Jag tycker att de matcherna ihop med matcherna mot Empoli och Bologna säger en hel del om Milan denna säsong: Mot bättre motstånd/bollstarka lag förlitar man sig på sin defensiv och försöker vara effektiva i de kontringar man får, främst genom Leao, och det gör man bra. Mot sämre motstånd blottas däremot Milans svagheter och något som gör att de eventuellt knäpper en CL plats denna säsong. Uppbyggnadsspelet är riktigt dåligt och man kommer i princip aldrig ur press och tjongar istället upp bollen i hopp om att Giroud ska kunna låsa och skapa spel i sista tredjedelen. Detta då Pioli inte vill spela Bennacer som en av två pivoter och därmed inte har mittfältare som slår "farliga" passningar mellan lagdelar. Milan befinner sig i en väldigt konstig situation. CL semi med goda chanser att ta sig till final oavsett motstånd men samtidigt 4 i Serie A med ett spel som ser helt hopplöst ut. Med ekonomin i åtanke bör man satsa allt på att komma till CL nästa år och kanske inte lika mycket på att vinna turneringen detta året. Pioli/Milan verkar dock inte resonera så vilket verkligen chockar mig.
Marko: Att vi först och främst spelade på toppen av vår förmåga samtidigt som Napoli kanske kommit in i period där man inte riktigt kunnat hålla den fart som man haft tidigare under säsongen. Att vi kunde använda samma startelva medan Napoli var tvungna att laborera pga. skador och sjukdomar hade säkerligen en inverkan också. Det kändes också som att Pioli därmed kunde satsa på att rent taktiskt uppträda konsekvent genom alla dessa tre matcher, medan Spalletti tvingades till att tänka om till alla matcher, både pga. 0-4-matchen men också pga. alla de ofrivilliga ändringar av startelvan han blev nödgad att göra.
Fredrik: Det absolut viktigaste i mina ögon var att Milan satte defensiven. Man visste att ett oerhört offensivt skickligt motstånd väntade, oavsett om Osimhen stod på andra sidan eller inte, och att sätta försvarsspelet var en absolut nyckel. Milan lyckades med det rakt igenom och det var oerhört imponerande att se hur de lyckades neutralisera Napolis offensiva hot tre matcher igenom. Calabria gjorde det oerhört bra mot Kvaratskhelia, Kjaer var tillbaka på nivåer i närheten av det han presterade före sin allvarliga skada, Maignans betydelse går knappast att beskriva med ord och dessutom jobbade hela laget oerhört hårt. Det i kombination med Leaos extrema individuella skicklighet var de största nycklarna.
2. Semi mot Inter dvs derby, vilka är nycklarna i dessa matcher för att nå finalen?
Artie: Jag är helt övertygad om att matcherna mot Inter blir svårare än de mot Napoli. Inter är inte nödvändigtvis ett bollförande lag. De kommer inte att pressa och försöka vinna boll högt som Napoli vilket kommer att göra det svårt för Milan att kontra. Milan är som jag nämnt tidigare inte särskilt bra på att skapa spel bakifrån. Jag tror att första matchen blir avgörande. Lyckas Milan gå in i returen med övertag kommer det att tvinga Inter att komma högre upp i banan och riskera mer vilket är det som passar Milans fotbolls mest. Förlorar dem första matchen blir det väldigt svårt att vända i returen.
Marko: I stort sett samma som i matcherna mot Napoli. Vi måste göra två matcher där samtliga aktörer lämnar liv och lem efter sig på planen. Koncentration och tålamod förespråkar jag också. Det här är det derby som spelas över 180 minuter och att man inte låter känslorna svalla över åt något håll oavsett resultat efter den första matchen. Men rent taktiskt så kommer vår defensiv vara än mer viktig än mot Napoli. Vi ska inte låta oss luras av Inters tabellplacering i Serie A för de har varit ett av de lag som slösat bort flest målchanser och förr eller senare så kommer det att jämna ut sig för dem vad gäller utdelningen. Taktiskt bör vi spela på våra styrkor som i dagsläget består av Leao och Brahim (om han har en bra dag) och se till att de får ytor att spela på.
Fredrik: Egentligen samma som ovan. Först och främst ska försvarsspelet fortsätta att sitta. Nu tycker jag inte att Inter har samma offensiva, individuella spets som Napoli men Milans kollektiva försvarsspel måste vara riktigt starkt även i derbyna. Framåt vet vi alla vad främst Leao kan hitta på och chanser kommer att skapas om det defensiva fungerar. Samtidigt gäller det att inte bli för passiva och låta de blåsvarta styra för mycket. Mot Inter tror jag att Milan har en större möjlighet att styra spelet och sätta sin prägel på matcherna. Det gäller att gå framåt och satsa offensivt men samtidigt inte bli dumdristiga. Inter lär inte bjuda på allt för många kontringslägen och det kommer nog krävas att Milan tar mer initiativ i spelet än vad det gjorde i dubbelmötet med Napoli.
3. Serie A matcherna kring våra CL slutspelsmatcher har Milan tappat flera poäng. Hur kommer detta sig och vad bör Piolli/Milan göra för att förhindra blödningen så vi inte missar topp 4?
Artie: Som nämnt i första svaret så har Milan svårt att skapa spel och chanser mot lag som spelar med låg press och försvarslinje. I de senaste matcherna har vi tydligt sett hur lätt det är att isolera Milans vänsterkant och tvinga dem att spela centralt eller från högerkanten där de i dagsläget inte har några målskapande spelare. Detta är i min mening ledningens (inkl Maldini och Massara) då de valde att inte investera i ett offensivt hot på högerkanten och istället tog in massa spelare som idag värmer bänken. Jag tror Milan har större chans att ta sig till CL nästa säsong genom att vinna turneringen än genom 4:e platsen i dagsläget. För att summera: Det är för enkelt att försvara mot Milan och nöjer man sig med 1 poäng så är det bara att göra det och hoppas att man inte ger bort någon straff. Sen hänger det givetvis mycket på hur det går för Inter, Atalanta och andra konkurrenter.
Marko: Nu när spelschemat blir lugnare ett tag framöver så kan vi återgå till att spela med en mer ordinarie elva även i Serie A, det kommer säkerligen ge oss fler poäng framöver. Det är bara konstatera att vi offensivt sett inte fått ut någonting av våra reserver. Sen är det klart att när så starkt fokus legat på Champions League så är det naturligt att det mentalt inte är lika enkelt att ladda om för ligaspel, särskilt mot lagen på nedre halvan. Det där är inget unikt, men kanske ännu svårare att hantera för detta lag som har så pass få spelare som varit i liknande situationer tidigare.
Fredrik: Nu vann vi idag och förhoppningsvis tappar Roma poäng i morgon (måndag) mot Atalanta. Då ser det ändå ganska lovande ut. Att Pioli har roterat mycket är logiskt i mina ögon och trots en del poängtapp har vi ett skapligt slagläge. Det är svårt att hitta någon enkel lösning gällande riskminimeringen av onödiga poängtapp i ligan nu när vi slåss på två fronter. Det skulle vara att inte rotera, men att Pioli väljer att göra det i ett läge när Milan faktiskt har chans att nå en sensationell CL-final är inte konstigt. Det är inte heller konstigt att det hackar en del när många nya får chansen. Inte för att de nödvändigtvis är för dåliga för att ersätta våra startspelare, även om det går att hävda det i vissa fall, utan snarare för att det är naturligt nog är svårt med relationerna och samspelet på planen när många nya spelare tar plats i elvan. Vi och Pioli får nog finna oss i att det hackar en del och hoppas på att det ändå, likt idag, räcker för att ta de poäng som krävs för en ny CL-plats.
4. Våra nyförvärv har inte höjt vår nivå likt vi hoppades, vad är dina tankar till anledningen till inkörningsperioden verkar vara så svår i Milan?
Arite: Milan tenderar att rekrytera spelare från mindre klubbar som inte vet vad det innebär att spela för en klubb med den magnituden. Pressen från fans, tränare, klubben, media - det blir för mycket. Jag tror att det krävs ett väldigt speciellt psyke för att snabbt komma in och prestera. CDK, exempelvis, är en spelare som har enorma kvaliteter, men inte rätt psyke. Lämnar han och går till en klubb med mindre förväntningar kan jag garantera er att han briljerar. Vad Milan behöver är att satsa på spelare som gör det bra i en topp 5 liga, men som inte riktigt blommat ut och nått toppformen. Leao är ett exempel på en sådan värvning. Dock så är det ju också så att Milan tagit sig långt i CL och vann även scudettos förra säsongen och bör ha fått upp ekonomin för att kunna punga upp större transfersummor än tidigare i nästa transferfönster. Kanske kan dem satsa på en PL "flopp" - Luis Diaz, halva Chelseas trupp etc?
Marko: Jag tror Pioli kräver väldigt mycket av sina spelare och att de ska kunna rätta in sig i ett spelsystem som flera andra varit med och spelat in under flera års tid. Detta kan möjligen erfarna spelare göra hyfsat sömlöst men när det kommer till unga spelare som förutom detta skall anpassa sig till ett nytt land och en ny liga med allt som det för med sig, så är det naturligt att det krävs en viss inkörningsperiod. Därför har det nog varit enklare för Tommaso Pobega att få speltid än för t.ex. Vranckx, Adli och De Ketelaere, även om han kanske i grund och botten inte är den bästa spelaren i den gruppen. Det är lätt att hylla Leao, Brahim och Tonali nu, men det är inte så att de tagit sig till sin nuvarande nivå utan att de fått utstå en hel del kritik längs vägen. Sen kan jag tycka att det funnits lägen där tidigare nämnda trio kunnat fått mer speltid än vad Pioli bjudit på, särskilt med tanke vad t.ex. Rebic och Origi visat upp under sina framträdanden.
Fredrik: Tittar man bara på våra senaste nyförvärv är det lätt att börja leta efter tangenterna som formar ord som misslyckande eller flopp. Om vi breddar perspektivet lite går det dock att peka på ett antal namn som vi har träffat väldigt rätt med de senaste åren. Maignan, Kjaer, Hernandez, Tonali, Tomori, Leao – för att ta några riktigt fina exempel. Dessutom har andra, kanske allra främst Krunic, vuxit in i det efterhand och blivit viktiga truppspelare.
Av säsongens nyförvärv hade åtminstone jag störst förväntningar på De Ketelaere. Han såg spännande ut inledningsvis, men har förstås varit en besvikelse totalt sett. Varför är svårt att svara på, men man ska komma ihåg att han är ung och inte döma ut honom än. Thiaw har ändå visat att han har kvaliteter och Vranckx är liksom Ketelaere ung. Vi ska med andra ord inte döma ut något av våra senaste tillskott än på ett tag. Långt ifrån.
Kanske är det faktiskt svårare att komma in i ett Milan som fungerar bra, och har gjort så länge, än i ett dysfunktionellt lag då många spelare nu redan har cementerat sina roller och det kan vara svårt att slå sig in på allvar som ny.
Samtidigt är undertecknad tillräckligt gammal för att minnas värvningarna från det finfina 2000-talet. Då blev man bortskämd med att Milan kunde plocka in spelare som inte bara var bland de bästa i Serie A utan i hela Europa på sina respektive positioner (Rui Costa, Inzaghi, Cafu, Nesta, Stam). Med all respekt för Thiaw, Vranckx och Ketelaere, det är ändå budgetvärvningar och långt ifrån namn som man förväntar sig ska gå in och dominera från dag ett. Nog för att CDK var en omskriven talang när han anslöt, men det var inte som att återuppleva hypen när Milan värvade världens då kanske största talang i Kaka för ett antal år sedan. Milans sjunkande sportsliga status under de senaste tio åren avspeglar sig naturligt nog även på transfermarknaden och när man tvingas lite längre ner bland shoppinghyllorna blir också risken för mindre lyckade värvningar större.
Stort tack till dessa kloka herrar. Glöm inte läsa 5 snabba från matchen igår
FORZA MILAN
