Voce dei Rossoneri: ”En man som klarar av den resan förtjänar all respekt”
I kvällens Voce dei Rossoneri diskuteras Pato, lönerna och Prandelli som eventuell efterträdare till Allegri.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Jonas Desai, Henrik Brandel och Aldijana Talic.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Pato intervjuades nyligen där han förklarade att han är glad att han lämnade Milan, och att han nu satsar vidare mot VM på hemmaplan. Har du saknat Pato i Milan? Hade han behövts i Allegris lagbygge?
Jonas Desai: Visst saknar jag Pato. Bara att tänka på hans smått osannolika ryck och avslut borta mot Barcelona fixar en sevärd ståpäls på mina onaturligt håriga armar. Att han sedan inte riktigt nådde upp till den nivån vi alla hoppades på gör mindre i dagsläget. Att det visade sig att han hellre lirade på stranden i för korta badbyxor precis som många av hans Brasilianska föregångare är inte längre frustrerande. Jag minns bara det goda numera. Han var för mig en symbol för ett Milan som var på uppgång, konstigt nog. Ett Milan som genom sin status och historia lockade till sig och behöll supertalanger som Alexandre Pato. Jag är glad att han hittat motivation nog för att försöka behålla sin plats i en redan fullproppad Brasiliansk VM-trupp. I dagens Milan hade han nog varit överflödig ändå. Vi har spelare idag som är yngre än honom och smartare, om än inte riktigt lika snabba. Han såldes antagligen för att Galliani och co insett att hans kvaliteter inte längre användes i laget, och att det istället var hans brister som betonades alltför ofta. Jag kommer hur som helst komma ihåg honom för hans speciella målgest (för visst var det han som gjorde den först?), hans doppietta i derbyt under Scudetto-säsongen 2011 och för romantiken med Barbara. Och jag önskar honom all lycka i framtiden.
Henrik Brandel: Balotelli har fått mig att glömma Pato. Före försäljningen av Pato och köpet av Balotelli var jag osäker på om Milan hade större nytta av en svag kropp eller ett svagt psyke. Båda är ju ungefär lika tekniskt begåvade. I efterhand är det skönt att se att Balotelli lyft sig mentalt samtidigt som brasilianska läkare bekräftar att Patos skadebenägenhet "har en genetisk komponent". Milan valde rätt. Sen kommer jag alltid ha en plats i mitt hjärta för Ankan, inte minst för målet mot Barcelona på Nou Camp.
Aldijana Talic: Jag förstår Pato och det han uttryckte i Intervjun. Hans tid i Milan präglas av många tråkiga minnen som främst beror på hans skador och inte eg.har så mycket med klubben att göra. För Milan har tagit hand om Pato och hoppats lite för länge. Det finns något i mig som aldrig kommer slå sig till ro med Pato, något som gör att man aldrig tar honom på allvar när han är optimistisk inför sin uppgift och framtid. Men jag önskar honom lycka till, talangen är där, som hos kanske få. Så Pato saknas mig inte, främst för att det inte finns så mycket resultat att sakna. Snarare en lättnad att veta att han inte kommer få nöta bänk och försöka ännu en gång. Som det ser ut idag ser jag inte att han hade behövts. Möjligen hade han passat bättre ihop med Kaka än vad Matri kommer att göra i Allegris lagbygge, men med Pato har man aldrig vetat. Önskar honom all lycka till, men är som nämnt lättad över hans frånvaro. Talangen och de få riktigt briljanta stunderna till trots.
Lönelistan presenterades häromdagen där man kunde utläsa att Kaká, Balotelli och Mexes ligger i topp. Var det något i denna lista du reagerade på eller tycker du att den är rimlig i sin helhet?
Jonas Desai: Robinhos lönesänkning slog mig direkt. Det tyder på en själv-insikt jag inte trodde den gode Robson hade. Med detta antyds att han fortfarande har något att bevisa och att han är redo att arbeta för det. Det speglar också hans inspirerade (nåväl, mer inspirerande än förra året i alla fall) start på säsongen. Man hade, kanske något orättvist, förväntat sig en snabb flytt till Ryssland eller Saudiarabien i pengarnas tecken, men nu är det bara att tänka om.
Något förvånande är det också att Kaka ligger så högt i lönelistan, trots hans uteblivna prestationer i Real Madrid. Visst, är han fortfarande 80% av det han en gång var så är han värd dessa pengar, men hans lön visar samtidigt på värdet av det sentimentala i Milan.
Henrik Brandel: Det första som slog mig var att det går åt rätt håll. Nya spelare kommer med i huvudsak rimliga löner. Poli tjänar 1.3 miljoner euro, Saponara 0,6, Vergara 0,2. De som står ut bland nyförvärven är Kaka på 4 miljoner, vilket känns rimligt givet gratisövergången, och Matri på 2,5, vilket känns en miljon för högt. Robinhos lön är nu hanterbar och endast Mexes har en på tok för hög i absoluta termer. Vad som nu kan pressa ner den totala lönebudgeten på 105 miljoner euro under 100-strecket är primärt att minska truppens storlek. Värt att notera är att för första gången på många år har nu Juventus en högre lönebudget än Milan.
Aldijana Talic: Robinho och Mexes är de största förvåningarna. Robinho dras vi med, men det är känt sedan tidigare. Inte mycket mer att tillägga men för en klubb som blöder (nåväl, vi vet alla att det inte skulle behöva vara så samt att en Robinhos lön egenligen inte är det som är avgörande) så är detta på tok för höga utgifter. Lönen är dock lägre, men en kan inte låta bli att fundera på hur mycket dessa utgifter påverkat transferen egentligen. Kanske inte alls avgörande på något sätt. Att Mexes lön är så hög kan endast förklaras med att man vill ge honom ett förtroende som han också ska känna av och som i sin tur ska generera ytterliggare stabilitet. Vi får hoppas att det ger utdelning och att Astori annars övertar platsen. Säkert med en viss höjning isf., men det hade det varit värt. Om man dessutom lyckades "bli av med" Robinho och det ska vi väl?
Som vanligt hann säsongen knappt inledas innan spekulationer om Allegris efterträdare drog igång. Ett rykte är att Italiens coach - Prandelli - är ett hett namn. Hur ser du på detta, är Prandelli ett lockande namn jämfört med alternativen som tidigare diskuterats?
Jonas Desai: Prandelli är en man vars karisma och värdighet är beundrade av de flesta. Däribland också jag. Hans väg tillbaka till toppfotbollen efter hans frus tragiska bortgång lär ha varit omöjligt svår, och en man som klarar av den resan förtjänar all denna respekt. Hans arbete med det Italienska landslaget i allmänhet och Balotelli i synnerhet är även det beundransvärt, om än inte på samma sätt. I en erkänt svår sits har han lyckats leda laget till ett EM-silver och nu senast till en ovanligt tidig biljett till VM i Brasilien nästa år. Han har erfarenhet och karisma up the ying yang, en förmåga att skapa sympati hos normalt sett osympatiska människor, och är samtidigt taktiskt nog kunnig för att leda ett lag som Milan. Frågan är inte om han är lockande. Frågan är: Hur skulle Cesare Prandellis namn inte vara lockande för en Milanista?
Henrik Brandel: Prandelli har onekligen ett track-record som herrarna Inzaghi och Seedorf inte har. Jag tycker att Allegri skall få lugn och ro under säsongen, men skulle vi komma in i juni utan att laget har förbättrats resultat- och spelmässigt är det dags att byta Mister efter fyra år. Jag hoppas att Allegri kan ta laget till en ny nivå och ser inget egenvärde i att byta tränare. Skulle bytet ändå behövas är Prandelli och (om huvudtaget möjligt) Montella mina favoritkandidater. Inzaghi behåller jag gärna som Primavera-tränare, där han verkar göra mycket nytta.
Aldijana Talic: Nja. Kan man svara så? Ja. Möjligen. Sannolikheten att Allegri övertar Prandellis roll kanske känns mer trolig. Men jag kan se Prandelli som en profil som ändå skulle kunna göra en del av Milan i skuggan av Allegri, då igen, som en kortsiktig lösning. Vi behöver dock något annat. När klubben är på fötter igen. När vi kan börja om med nytt blod. Prandelli har lite samma profil som Allegri. Lite vid sidan om, lite, men bara lite en Lippi. Vi vill inte ha Murinho, men en Montella som inte är just Montella. Nej jag tycker inte att Prandelli är ett givet namn, men jag kan absolut försåt att han skulle kunna axla Allegris roll ett tag utan att så mycket mer händer. Utan en förändring.