Voce dei Rossoneri: ”Hellre Locatelli än Montolivo”
Milans ungdomar står i fokus i Voce dei Rossoneri. Gör Montella rätt som låter dem spela så mycket? Vilka har klarat sig bäst och vilka har inte lyckats lika bra? Panelen avslutar med en diskussion om utropstecken samt tveksamheter kring Bacca.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Andreas Wingren, Henrik Brandel och Erik Terzi.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Donnarumma, De Sciglio och Romagnoli sägs vara Milans framtid. Montella har vågat testa fler unga spelare i form av Calabria och Locatelli. Tycker du att Montella chansar för mycket när han spelar ungt?
Andreas Wingren: Nej det tycker jag verkligen inte. Om något tycker jag att det är uppfriskande med en Milan-tränare som tror på unga spelare och vågar slussa in dem i laget. Och flera av de som nämns ovan är ju faktiskt inte "unga chansningar" längre, utan snarare etablerade Serie A-spelare. Det drag som kan ses som en chansning i mina ögon är att ge Locatelli stort förtroende på mittfältet, men jag gillar det. Han konkurrerar i huvudsak med Montolivo, vår kanske sämsta spelare. Då ser jag hellre att Locatelli får speltid, gör sina misstag och utvecklas än att Montolivo får puttra runt och göra samma misstag om och om igen utan hopp om förbättring.
Henrik Brandel: Eftersom vi inte har någon rimlig chans att utmana om ligasegern, eller ens en Champions League-plats, är det helt rätt att spela in unga spelare i laget. Jag saknar dock en mer konsekvent satsning på ungdomar. Varför låna ut Jose Mauri och låna in Pasalic? Varför betala dyrt för en 30-plussare i Sosa? Men visst, det går åt rätt håll, dagen Locatelli startar istället för Montolivo öppnar jag en flaska bubbel.
Erik Terzi: Det är sporrande och utmanande för omklädningsrummet och för spelarna själva att ha en tränare som vågar. Montella har verkligen skapat en perfekt cocktail mellan veteraner och Baby-Rossoneri och jag är riktigt nöjd med hur man har hanterat situationen hittills. Donnarumma och Romagnoli kommer att skriva Milans historia i framtiden, men jag måste dessvärre plocka bort De Sciglio från listan - Mattia räknas fortfarande som en ung spelare ,men det vi har sett under senaste två säsonger är så plågsamt så det skriker om det. Calabria var det enda valet mot Sampdoria och Lazio och Milans nummer 96 har verkligen överträffat förväntningarna . Locatelli här däremot sett lite blygare ut men det är samtidigt en helt annan spelposition och speltiden är inte heller likvärdig om man jamför med Calabrias 208 minuter. Rossoneri har en imponerande medelålder på 25 år och 10 månader i serie As första 5 omgångar, det finns hopp!
Hur tycker du att de yngre spelarna klarat sig hittills?
Andreas Wingren: Mycket bra. Det är väl Locatelli som känns mest valpig av våra unga spelare. Men det är inte så konstigt då han också är den som gjort minst matcher med A-laget så här långt. Jag tycker ändå att det redan nu går att skönja förbättringar i hans spel för varje inhopp han gör. Mot Lazio tycker jag till och med att han kommer in och på riktigt höjer kvaliteten på mittfältet.
Henrik Brandel: De Sciglio har besynnerligt svårt att prestera i Milan, trots fint spel i landslaget. Jag tror att vi måste släppa Abate och ge De Sciglio högerkanten för att det skall släppa. Någon Maldini eller ens Serginho blir han inte på vänsterkanten. Donnarumma är ett monster och en gåva från fotbollsgudarna, en av få hoppingivande spelare i truppen. Romagnoli har på inget sätt dominerat, men börjar växa in i sin roll. Både Calabria och Locatelli kan bli något, men känns inte färdigutvecklade. Jag vill se mer av Gomez innan jag kan spå om hans framtid, tyvärr får Paletta speltid han hade behövt.
Erik Terzi: Calabria har chockat mig rejält, vilken positiv överraskning, vilken fantastisk comeback. Två sensationella insatser som övertygar och förtrollar - var Davide verkligen så bra i fjol? En oväntad fröjd, ungefär som när man glömt en tårtbit i kylskåpet och vaknar upp vrålhungrig mitt i natten. Locatelli har en svår uppgift och behöver därmed speltid och förtroende, man blir inte Regista på en dag! När vi pratar om yngre spelare glömmer vi ofta att även Suso och Niang bidrar till att föryngra truppen och sänka medelåldern. 43 år på nacken tillsammans, ett mål och två assists för Suso, två mål och en assits för Niang, givna i startelvan och oumbärliga i Montellas 4-3-3.
En annan spelare som står i fokus är naturligtvis Bacca som verkligen varit tungan på vågen under inledningen av serien. Trots att Bacca är oerhört viktig är inte alla positiva till colombianen pga vissa tveksamma attitydsuttryck från honom. Vad är dina tankar om Bacca och allting kring honom?
Andreas Wingren: Visst kan och bör Bacca jobba på ett positivare kroppsspråk gentemot sina lagkamrater. Men faktum är att Bacca är den enda i dagens Milan som håller absolut världsklass, och det behöver vi mer än något annat just nu. Dels för att han på egen hand avgör matcher och säkrar viktiga poäng för oss, men det är också viktigt för att attrahera andra spelare av högre kaliber - något Milan är i desperat behov av.
Henrik Brandel: Jag är ingen Zlatanista, men inser och uppskattar att han levererar var han än spelar. Jag känner ungefär samma för Bacca. Jag skulle inte köpa hans tröja, men han är ett monster i boxen och är flera divisioner bättre än övriga anfallare i Milan. Milan behöver Bacca mer än Bacca behöver Milan. Det är bara att gilla läget och uppskatta vad han uträttar på planen.
Erik Terzi: Jag blev mest förvånad över alla stroppiga intervjuer som man fick läsa om i sommar - El Peluca har alltid varit en hyfsat ödmjuk fotbollsspelare i mina ögon och jag upplevde det hela som en stor besvikelse. Under en het Calciomercato är det alltid svårt att filtrera mellan "spelarens tankar" vs "agentens tankar" och vi kan inte utesluta att vissa kommentarer/uttalanden har skräddarsytts av spelarens agent Sergio Barila . Den psykologiska aspekten är väldigt viktig, speciellt för en anfallare, speciellt i Milano, så jag hoppas verkligen att Carlos är nöjd med sitt val och trivs i vår Rossonerofamilj. El Pelucas målstatistik är helt sagolik och behöver knappt kommenteras, dags för Capocannoniere-titel i år!
