Voce dei Rossoneri: ”Rädd att Galliani rear ut Donnarumma”
Den smått osannolika matchen mot Sassuolo igår är kvällens huvudämne i Voce dei Rossoneri.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Jonas Desai, Kaveh Golestani och Henrik Brandel.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Milan spelade en galen match mot Sassuolo igår där ett 1-3-underläge först hämtades in och sedan fortsatte Milan till en seger med uddamålet. Hur förklarar du denna plötsliga scenförändring?
Jonas Desai: Om frågan förutsätter att det finns en förklaring så blir detta svårt. Det jag såg var en helt galen och underbar upphämtning som föddes av att laget arbetade sig till förmånliga situationer. Det var till exempel ingen slump att Locatelli fångade upp andrabollen efter hörnan. Straffen är - även om den var tveksam - också ett resultat av initiativtagande och noggrant arbete. Det enda negativa med upphämtningen är att den behövdes, det kommer förstås inte att hålla i längden.
Kaveh Golestani: Sassuolo bjöd ju definitivt in oss i matchen och straffen var en mycket viktig faktor. Niang var i högform och hans älgkliv var något Sassuolos backlinje inte behövt tampas med innan hans inhopp. Men man såg redan vid 1-3 att det var en annan mentalitet hos spelarna. Det var inte längre uppgivenhet och stumhet. Spelarna gick ut för att vända detta och jag sa det under matchen också. De var ute efter tre poäng och inte endast en. Det måste vara något som övats in och ältats, och jag kan egentligen inte betona dess betydelse nog.
Henrik Brandel: Magi! Sådant händer ytterst sällan och kan inte förklaras logiskt. Det är bara att njuta och inse ögonblickets storhet. Värt att notera är att detta är Di Francesco andra förlust mot Milan efter 3-1-ledning. Han tränade även det Lecce som Kevin Prince Boateng våldförde sig på i andra halvlek 2011.
Locatelli byttes in mot Montolivo efter ungefär en timmas spel. Montolivo har varit kritiserad från flera håll, medan andra har tagit honom i försvar. Vad tycker du om det Montolivo har presterat hittills och hur hoppas du Montella formar mittfältet till nästa match?
Jonas Desai: Montolivo har gett oss blandade prestationer hittills, ungefär på samma sätt som under tidigare säsonger. Han synkar fortfarande inte riktigt med sina lagkamrater och har inte hög nog passningsprocent för att vara självklar på den positionen. Med det sagt, jag tycker varken Locatelli eller Poli bör gå före kapten Montolivo. Sosa är intressant men har mer att visa innan han blir självskriven på den positionen i Milan.
Kaveh Golestani: Jag är långt ifrån en Montolivo-supporter, men jag tycker faktiskt att han höjt sig den senaste tiden. Locatelli är mycket spännande och bör få mer speltid, men han är så pass oslipad att det är en säkerhetsrisk att starta honom varje match. Montolivos erfarenhet och ledaregenskaper är de enda egenskaper som kan göra att han fortsatt går före i startelvan. Men kör till, sätter man en så viktig balja (och så snyggt) så förtjänar man kanske att starta en match. Locatelli och Montolivo får spela med Kucka och Bonaventura bredvid sig (eftersom det är helt otänkbart att Bonaventura ska spela på den position han trivs bäst i).
Henrik Brandel: Det huvudsakliga problemet för Montolivo är att han kom till Milan med höga förväntningar på sig och fick dessutom prematurt kaptensbindeln. Från perspektivet att han kom gratis har han varit en tillgång defensivt, men tyvärr inte någon som gör skillnad i offensiven. Rörande mittfältet i allmänhet, är det rätt uppenbart att vi inte får ut mest av Bonaventura som central mittfältare. Jag hade därför gärna sett en 4231 med Bonaventura, Sosa och Niang/Suso bakom Bacca, alternativt en 442. I båda fallen är fortfarande Montolivo och Kucka de bästa centrala mittfältsalternativen.
Avslutningsvis, vem tycker du var man-of-the-match mot Sassuolo och varför?
Jonas Desai: Niang kommer in och bidrar med väldigt mycket på en halvlek och gör nog för att få min röst. Sedan börjar man ju bli mer och mer kär i Gigio. Det är remarkabelt att han i den sista, skälvande minuten av matchen tar in bollen med sulan, flyttar den åt sidan och spelar bort pressen med en bra pass på en av våra mittfältare. Älskar det och älskar honom, redan. Rädslan för att Galliani, som ett sista bidrag till sitt Milan, ska rea ut Donnarumma till Chelsea eller PSG är påtaglig.
Kaveh Golestani: Det är med glädje jag utnämner Niang till MoM. En fixad straff, en målgivande passning och snudd på felfri. Ett par extra plus till Bonaventura och Locatelli.
Henrik Brandel: Bonaventura har en mycket fin afton. Han gjorde 1-0-målet, var navet i Milans mittfältsspel med 42 passar till rätt adress och hade själv nästan 6% av bollinnehavet i matchen. Locatelli och Niang gjorde också fina insatser.
