Voce dei Rossoneri: ”Saknas pondus att försvara resultat”
Kvällens Voce dei Rossoneri diskuterar matchen mot Torino ur två synvinklar. Vidare funderas kring hur Napoli ska kunna betvingas i nästa omgång. Avslutningsvis de spelare vi saknar efter sommarens utgallring.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Jonas Desai, Henrik Brandel och Kaveh Golestani.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Milan besegrade Torino med 3-2 i säsongspremiären, i en match som verkligen böljade. Vad var det mest positiva du såg hos Milan?
Jonas Desai: Att Bonaventura fortsatt verkar vara inspirerad. Han är en länk mellan ett stelt mittfält och ett giftigt anfall och är absolut livsviktig för att vi ska kunna vinna fler matcher än förra året. Han är initiativrik och oförutsägbar, och förhoppningen är att han nu värderar ännu bättre och med det växer till den toppspelare han faktiskt kan bli.
Henrik Brandel: Att Bacca är kvar i klubben. (Att han gjorde mål tog jag för givet.) Allt snack under sommaren att han var till salu för samma pengar som han köptes för förra sommaren fick mig att kräkas upp saker jag glömt att jag ätit. Bacca, Kucka, Romagnoli och Donnarumma var förra årets behållning i Milan och rimligtvis spelare att bygga vidare kring. Givetvis tummen upp för Donnarumma som räddade laget i slutminuten och blev Serie A's yngste straffräddare någonsin. Jag menar på allvar att vi borde göra honom till lagkapten. Allt han behöver säga till sina medspelare är "va fan gubbar, jag är 17, är det verkligen jag som skall behöva bära laget? Visa att ni är män."
Kaveh Golestani: Det fanns en hel del glädjeämnen, även om man väljer att bortse från att vi faktiskt vann matchen. Det som gladde mig mest var den friska och snabba offensiven. Det var full fart, många djupledslöpningar och mindre onödigt bolltrillande. Montellas Milan vill framåt och det är ett spel som gynnar framför allt Bacca. Om vi nu ska strunta i att investera i bättre spelarmaterial och göra ännu en säsong utan framgångar kan vi åtminstone spela rolig och publikvänlig fotboll.
Vad var du mest missnöjd med?
Jonas Desai: Den fortsatta oförmågan att kunna stänga matcher. Två gånger leder vi varav en gång med två mål, på hemmaplan därtill. Ändå vinner vi bara med minsta möjliga marginal i slutändan. Något fattas här. Antingen måste matchen punkteras eller stängas. Det bör inte finnas något tredje alternativ.
Henrik Brandel: Liksom de senaste säsongerna har laget ingen pondus att försvara resultat. Milan spelade efter 3-1-målet som om det mötte Barcelona i Champions League, något vi tyvärr har sett många gånger förut. På micro-nivå såg Romagnoli och Montolivo riktigt dåliga ut, vilket är både oroande och uppseendeväckande för två spelare som bildar den centrala ryggraden i laget.
Kaveh Golestani: Självklart defensiven. Det såg virrigt ut i Milans straffområde och spelarna verkade inte riktigt samspelta. Montella måste klara av att sätta de basala defensiva uppgifterna, för mot Torino var det väldigt nära att bli riktigt pinsamt. Dessutom är det ju återigen det här med att man kollapsar i ledning. Farligt värre.
Milans näste motståndare - Napoli - var riktigt illa ute mot Pescara men lyckades genom Mertens i alla fall få med sig en poäng. Hur ska Milan lyckas ta poäng mot Napoli på lördag?
Jonas Desai: Svårt att säga. Matchen är på förhand en av säsongens svåraste. taktiken bör rimligen vara att, när vi väl etablerat spel högre upp i banan, hota i djupled och låta Bacca och Niang sprinta mot albiol. Större delen av matchen kommer dock handla om att ligga tajt mellan lagdelar och låta Napoli spela runt oss och inte igenom. När de sedan tappar tålamodet så måste omställning ske snabbt. Där har vi nyckeln tror jag.
Henrik Brandel: Ingen aning. Långa bollar på Bacca och koncentration i 90 minuter istället för 70. Trots missen mot Pescara är Napoli ett mycket bättre lag än Milan och ett mer färdigt lagbygge. Man hoppas givetvis att Montella framöver hittar en modell som fungerar för denna spelartruppen, men det vore naivt att tro att så redan är fallet. Jag är orolig för att Milan försöker fortsätta spela med högt bollinnehav mot Napoli. Det är vår backlinje inte stabil nog för mot ett så kontringsskickligt lag som Napoli.
Kaveh Golestani: Presterar Napoli vad de är kapabla till tror jag inte Milan räcker till. Men för att knäcka Napoli måste man främst täppa till en del ytor defensivt, något som man totalt misslyckades med mot Torino. Napoli har så pass mycket spetskvalitet offensivt att det kommer att straffa sig rejält om vi inte har koll på läget. Samtidigt ser jag att det offensiva spel Milan visade upp mot Torino mycket väl kan leda till en rad målchanser mot Napoli. Låt oss säga såhär: Täppa till ytor på kanterna och vara sylvassa i avsluten. Det kan räcka långt.
Mercaton närmar sig slutet där en del namnkunniga spelare lämnat Milan. Vem kommer du att sakna mest och varför?
Jonas Desai: Alex spelade till sig en plats i mitt hjärta under förra säsongen, om än i utkanten av organet. Hans huvudspel kommer jag att sakna mest, framför allt hur vass han var på de offensiva fasta situationerna. Det var ett annat, viktigt, sätt att kunna göra mål på, och blir nu något vi nu kommer att sakna.
Henrik Brandel: Om man inte får räkna med El Shaarawy (som lämnade tidigare men såldes denna mercaton) är jag rätt nöjd med den utrensning som gjorts i spelartruppen. Boateng, Torres, Matri, Balotelli, Mexes och Alex hade inte gjort någon glad i Milan denna säsong. Man kan givetvis höja ett ögonbryn åt att Menez fick gå gratis. Det är trots allt en spelare som är yngre än nyinköpte Jose Sosa och som gjorde en imponerande mängd mål för oss för två säsonger sedan.
Kaveh Golestani: Alex. Han var otroligt nyttig och utan namnkunniga ersättare är det ett stort avbräck. Han hade kvaliteter som vi behöver i mittlåset. Jag kommer också att sakna Balotelli, men inte för att han var så himla bra. Det är att det alltid händer något runtomkring SuperMario. Han har något som de flesta andra i laget saknar och, även det inte nödvändigtvis är välförtjänt, en stjärnstatus som vi behöver.