Hamburger SV - FC Ingolstadt 04 1 - 1
Chievo - Palermo 0-1
Palermo gjorde mål och fick sedan tillställningen att bli lika upphetsande som baseboll. Vad gör det, när man vinner och toppar ligan igen?
Palermo reste till Verona med nyvunnet självförtroende efter torsdagens match mot West Ham, där laget inte bara gjorde tre mål, utan dessutom lyckades hålla nollan. Federico Agliardi återtog målvaktsplatsen trots Fontanas fantastiska insats mot West Ham, och Caracciolo fick se sig förpassad till avbytarbänken till förmån för den f.d. Chievo-anfallaren Amauri.
Matchen blåstes igång, och inleddes med ett ganska avvaktande spel från båda lagen. Med sitt kvicka passningsspel och fina offensiva löpningar, tog och behöll Palermo initiativet. Chievo kändes kanske inte viljelösa, men i alla fall väldigt uddlösa. Detta resulterade i ett välförtjänt mål för Palermo i den 30:e minuten. En tilltrasslad situation i straffområdet efter ett Bresciano-inlägg, gjorde att lagkapten Corini enkelt kunde placera in bollen i mer eller mindre öppet mål.
Händelselöst, disciplinerat försvarsspel och tempofattigt. Palermo fick sedan matchen precis dit de ville. Ett mål, sen hem till egen planhalva och på härligt gammalt Juventus-manér låta tiden långsamt rinna ut. Agliardi i Palermo-målet fick göra några enkla ingrepp på hörnor som mest, och backlinjen spelade lugnt och säkert. Fruktansvärt tråkigt att titta på, men det känns skönt att laget har lärt sig något. Det fungerar helt enkelt inte att spela kamikaze-fotboll en hel säsong.
Tvåa i ligan efter fem omgångar är med beröm godkänt, och efter landslagsuppehållet kommer Atalanta på besök. Tre nya poäng där, sen är väl Champions League-platsen snart ändå säkrad?
