Palermo – Catania 0-4: Pinsamt och oacceptabelt
Det är dags att börja jobba Palermo, det är dags att visa att ni förtjänar att bära den rosasvarta tröjan. Publiken är rasande efter förlust med hela 4-0 på La Favorita.
Jag vet inte hur man inleder en rapport som denna. Kanske kan man börja med att fråga vad fan det var som hände igår? När det gäller Palermo så känner jag att jag har hyfsad koll. Jag känner till det mesta som händer i och runt om klubben. Men jag kan faktiskt inte komma med en vettig förklaring till vad som hände igår.
Matchen stod och vägde fram och tillbaka under de första tio minuterna. I den 13 minuten nickade Ledesma in 0-1, fantastiskt dåligt försvarsspel. Två minuter senare fick Bresciano rött kort för en korkad tackling vid mittlinjen. Jag säger inte att det inte var rött kort, men när Bresciano fick det så började jag tänka på vem som var domare (Rosetti) och vad jag hade sagt till en vän i Palermo (att med Rosetti som domare får väl Palermo ett par spelare utvisade och några straffar emot sig). Otroligt att man kan känna domarna så väl. Rosettis beslut var korrekt, det ska vara rött.
Några minuter senare kommer däremot ett stort misstag av domarteamet. Capuano slog undan fötterna på Migliaccio i straffområdet och mittfältaren faller utanför. Det är straff, det måste vara straff! Domare Rosetti blåser straff men linjemannen dömer att händelsen skedde utanför straffområdet.
Låt mig citera journalisten Edmondo Pinna från Corriere dello Sport som analyserar olika situationer under matcherna:
”Misstag av Rosetti i den 32 minuten (vid ställningen 0-1) då han blåste för Capuanos fel mot Migliaccio, som sedan fick honom till att falla utanför straffområdet. Migliaccio blev arg, fick gult, men han hade skäl till det: situationen skedde i straffområdet (med mer än en meter?), det var straff.”
En kvittering där hade säkert kunnat ändra på matchbilden, men som Palermo-supporter är man van. Fem minuter senare kom istället 0-2 efter att Morimoto kommit ensam med Amelia. Anfallaren var misstänkt offside men repriserna visade att han klarade sig och var onside. Bra gjort av japanen och dåligt av försvaret igen.
Strax innan halvtidsvilan gjorde Catania mål nummer tre efter ett vackert långskott av Mascara från nästan halva planen. Jag skulle vilja höra hur Marco Amelia tänkte där, men tyvärr är Palermo i silenzio stampa. Spelarna lämnade planen och fick höra publikens missnöje.
Inför den andra halvleken så hade Ballardini bytt ut Cassani mot Succi och spelade med en 3-3-3-formation. Miccoli tog hand om en hörna som Migliaccio nickade på mål, Bizzarri släppte returen rakt ut i straffområdet och Simplicio sköt över målet. Strax därefter slog Balzaretti ett inlägg till Migliaccio som var nära att nicka in bollen igen, men Bizzarri stod för en fin räddning.
20 minuter in i den andra halvleken kom 4-0 till Catania. Paolucci var helt ren i straffområdet och kunde i lugn och ro skjuta in det sista målet. Jag skulle vilja höra hur Bovo tänkte där, men det går inte av samma anledning som att Amelia inte får tala.
Palermo fick ytterligare några farliga målchanser genom Miccoli, Succi och Cavani men Bizzarri storspelade och Catania kunde hålla undan.
Vid 4-0 började stora Ultras-grupper lämna curvorna, man hörde publiken skrika saker som: ”Utan värdighet”, ”hedra våra färger” och ”återgå till arbete”. Cirka 200 supportrar närmade sig planen och var helt enkelt förbannade. Efter matchen gick en del av Palermos spelare först till Curva Nord för att be om ursäkt, sedan till Tribuna Montepellegrino och tillslut till Curva Sud där de först möttes av busvisslingar och burop och efter att de bett om ursäkt applåderades de spelarna. Kanske för att ha visat mod och tagit ansvar framför Ultras. I över en timme samlades supportrar utanför arenan där de sjöng och skrek mindre trevliga saker.
Deras reaktion är förståelig. En förlust mot Juventus kan man acceptera, även mot Reggina, men en hemmamatch mot Catania förlorar man inte, ALDRIG NÅGONSIN.
Direkt efter matchen kom Sky med ryktet att Ballardini skulle få sparken. Zamparini svarade snabbt med att han inte kommer att göra sig av med sin tränare. Han sa också att spelarna kommer att skickas till träningsläger utanför Florens och att de kan vänta sig en lång bussresa. Zamparini kommer också att åka till Florens av den anledningen att han vill att Palermo vinner bortamatchen mot Fiorentina.
Tillslut vill jag rätta Jesper Hussfelt. Jag såg på ”Fotbollskanalen Europa” igår där Hussfelt talade om hur den ”galna Maurizio Zamparini” försvarade sin tränare. Hussfelt sa också att Ballardini tidigare gått ut och sagt att Zamparini ringer varje dag och skäller ut honom. Det är kul att höra att en expert läst på innan han uttalar sig och det var nästan helt rätt den här gången. Men Zamparini brukar höra av sig efter matcherna och kritisera Ballardini, men Hussfelt borde kanske nämnt att Ballardini bett om det eftersom han vill höra vad Zamparini tycker och tänker. Hade inte Ballardini bett om det så hade inte Zamparini ringt så ofta. Säger man så som Hussfelt så kan man lätt få uppfattningen att Zamparini är galen och det är sådana vinklingar i media som påverkar tusentals människors uppfattning om en person.
Finchè vivrò canterò Forza Palermo!
