Inter 1-1 Udinese - Reflektioner och kuriosa
Envägskommunikation med avsikt att förströ och dupera.
Udinese satte som bekant färg på en annars tråkig omgång genom att spela oavgjort mot Inter på San Siro. Men visste ni även att:
FYRA ANFALLARE = KVITTERING I SLUTET?
Udinese avslutade matchen med fyra anfallare (Floro Flores, Asamoah, Quagliarella och Pepe), en gammal beprövad taktik som aktualiserades för några år sedan i matchen Inter-Juventus. Inter avslutade den matchen med fyra anfallare (Adriano, Martins, Recoba och Vieri) och lyckades kvittera till 2-2 i slutminuterna. Så visst borde Mancini, Inters tränare då som nu, förstått vartåt det barkade.
POSTMANNEN RINGER ALLTID TVÅ GÅNGER
Under gårdagsmatchens första halvlek var Interförsvararen Ivan Ramirez Cordoba ytterst nära att göra självmål. Efter att Asamoah ryckt förbi Samuel på högerkanten slog han ett hårt inlägg i höfthöjd. Inters Colombian kastade sig med fötterna före mot egen kortlinje för att försöka bryta bollbanan. Men han lyckades bara skarva bollen vidare och för ett ögonblick såg det ut som om han skulle göra självmål. Tänk så fel man kan ha. Bollen gick förbi det öppna målet och ut till inkast. Men jag skulle få rätt i efterhand. På övertid fick ju nämligen Cordoba bollen i huvudet och det ville sig inte bättre än att det blev ett självmål i alla fall.
OCH KEJSAREN STOD DÄR, NAKEN
Julio Cesars min efter handpåläggningen är obetalbar. Som en blyg skolpojke började han gå fram och tillbaka med händerna vid sidan, munnen stängd och blicken ner i marken. Han visste precis vad han hade gjort och kände sig nog inte som någon hjälte i det ögonblicket. Nåja, han räddade i alla fall ett givet mål. Och tänk vilken skillnad. 1-1 i det läget och matchbilden hade blivit helt annorlunda. Inter hade blivit tvunget att anfalla och Asamoah hade fått större ytor.
RÄDDAD AV GONGGONGEN
Det var en väldig tur för Udinese att den där hörnan inte kom några minuter tidigare. Pepe är nämligen ingen hörnläggare i normala fall. Men han var närmast hörnflaggan och tänkte väl att "nu är det bråttom" eftersom det var övertid, lade upp bollen och svepte in en perfekt kalibrerad utåtskruvad hörna. Resten är historia. Men är det någon som på allvar tror att samma sak hade hänt om D'Agostino, ordinarie hörnläggare, hade travat dit ut och slagit en innåtskruvad hörna? Oddsen talar emot det, plus att D'Agostino inte direkt hade haft sin bästa frisparks- och hörndag. Så det där målet, oss emellan, ahum, var nog inte bara skicklighet trots allt...
