Inför Udinese - Livorno
Nu gäller det, efter den så nödvändiga segern mot Torino så gäller det att trasa sönder Livorno för att drömmen om Europa ska hållas vid liv.
Onsdagens seger mot Torino sägs varit orättvis, men för mig var den självklar, vi är så pass mycket bättre att vi kan spela sämre men ändå vinna, detsamma kommer gälla mot Livorno, men jag ser hellre att vi spelare ut och vinner med tre-fyra mål. Men lag som kämpar för sin överlevnad slåss vilt och det kommer inte fungera att luta sig tillbaka. Just motivationen och koncentrationen har varit lagets akilleshäl och orsaken till många onödiga förluster och poängtapp. Att förlora mot ett lag som spelar bättre må vara tungt men är lättare att acceptera än att förlora för spelarna är loja och slarviga.
Skadelistan är fortfarande lång, Ferronetti är den senaste som anslutit sig till den, men som tur var så är Mesto tillbaka sedan en vecka. Zapatas frånvaro är förstås tyngre, Coda går in och ersätter honom, i övrigt är defensiven intakt med formtoppade Handanovic samt Lukovic och Felipe.
Mittfältet är det ordnarie och likaledes anfallet, där Quagliarella är tillbaka på bekostnad av Floro Flores, Pepe kom över sin horribla miss mot Lazio genom att avgöra på en vacker frispark senast. Di Natale har också visat god form efter en liten svacka och nu väntar vi bara på att det ska lossna för Quagliarella.
Motståndet då? Ja kommunisterna från Toscana är inget muntert gäng, snarare väldigt anonymt och hårt arbetande, men det är väl inte att förvänta att ett sådant lag ska innehålla några lirare? Men det gäller att inte ta uppgiften för lättvindigt, Tristan på topp kanske kan sprattla till fortfarande och Amelia är en duktig målvakt.
Allt annat än seger vore dock ett bottennapp, jag tror på 4-0 och hattrick utav Quagliarella!
Forza Udinese!