Forest Green Rovers - Lincoln City FC0 - 1
Matchrapport Inter-Udinese 2-1: Förlust med mersmak
Matchen mot Inter på lördagskvällen blev en mycket underhållande tillställning med högt tempo och hårda närkamper. Trots förlusten bådar Udinesespelarnas inställning, vilja och fina passningsspel gott inför fortsättningen.
Första halvlek
I inledningen av matchen hamnade Udinese lågt i positionerna när Inter hade bollen. Redan i den sjunde matchminuten fick Inter en hörna som Handanovic inte fick undan ordentligt, varpå Lucio kunde skjuta in 1-0 till hemmalaget. Onödigt och illavarslande var de spontana reaktionerna i tv-soffan – hur skulle detta sluta? Udinese svarade direkt med fint, rappt kontringsspel. Floro Flores och Di Natale fick målchanser som inte ledde ända fram. Udinese anföll oftast på högerkanten – Pinzi och Sánchez hade åtskilliga dueller mot Chivu, som sattes på prov i defensiven.
Medan jag satt och funderade på hur inaktiva Sneijder och Eto’o varit under matchens första halvtimme, smällde det till. Di Natale måttade ett underbart inlägg från högerkanten och Floro Flores hade inga problem med Lucio i luftrummet – 1-1 och kvitterat! Under den resterande delen av halvleken spelade Udinese riktigt fin fotboll. Asamoah drev upp snabba anfall med sina beslutsamma löpningar. Inler slog precisa kross- och djupledsbollar, och Sánchez dribblade, utmanade och avslutade. Trots att det genom den fina rörligheten erbjöds många passningsalternativ blev det mycket skott långt utifrån, vilket inte var så lyckat ur Udinesesynpunkt.
Pasquale sjönk stundtals tillbaka och spelade vänsterback, stundtals var han i en offensiv vänsterytterposition. Det verkar som Guidolins taktiska direktiv ger Pasquale stort ansvar att själv avgöra var han ska befinna sig i olika situationer. Jag upplevde att Pinzi på andra kanten hade en mer renodlad mittfältsroll.
Andra halvlek
Andra halvlek startade med en möjlighet för Sánchez och ett halvt friläge för Di Natale som missades då Julio Cesar avvärjde långt ute. I den 52:a minuten skulle Inter haft straff då Zapata avsiktligt sprang omkull Eto’o i straffområdet. Domarens bedömning blev istället att ge en garvande Eto’o gult kort för filmning. En reflektion i detta skede av matchen var att den från start debuterande mittbacken Benatia faktiskt hade full koll på Diego Milito, som förvisso verkar vara helt ur form. Spelet vägde här fram och tillbaka, lagen blev långa och mittfältsspelet nästan obefintligt.
Matchen gick nu in i ett avgörande skede. I 66:e minuten tog den debuterande Angella oförklarligt bollen med armen i eget straffområde och gjorde det omöjligt för domaren att inte blåsa straff. Eto’o stegade fram och slog en straff som Handanovic kunde rädda, men på returen sköt Eto’o in bollen i nätet. 2-1. Ett par minuter senare var det dags för en ny straffsituation, den här gången i Inters straffområde. Det var den nyinbytte Cordoba som liggande tog tag i Pinzis ben och drog omkull honom. Detta agerande ledde dock inte till någon åtgärd från rättsskiparen.
Udinese försökte under resten av matchen att få till en kvittering men skärpan och tajmingen fanns inte riktigt där i de avgörande lägena. Eto’o hade även ett skott i stolpen i slutet. Corradi byttes in och allt fler långa bollar lyftes mot honom, vilket inte kändes som en bra idé över huvud taget. Angella fick debutera för Udinese och gjorde ett okej inhopp, även om han gjorde ett ödesdigert misstag vid straffsituationen. Angella och Benatia blir hursomhelst intressanta att följa framöver.
Jag vill lyfta fram Inler och Asamoah på innermittfältet som än en gång visade att de håller högsta klass. Framförallt bör dock Alexis Sánchez hyllas, som alltmer framstår som en världsspelare. Det känns snopet att stå med noll poäng efter två matcher då spelarna faktiskt har förtjänat åtminstone en poäng från respektive match. Lagets gedigna jobb mot mästarna Inter lovar dock gott inför kommande matcher.
