Reggina - Udinese 0-0
Lagen delade på poängen i en match som präglades av värmen, den dåliga planen och oförmågan framför mål. Domaren Tombolini tyvärr i centrum.
När slutsignalen hördes på 'Oreste Granillo', och resultatet var detsamma som när matchen hade börjat, kunde båda lagen gräma sig över att de hade varit en hårsmån från att vinna. Reggina kunde peka på Bonazzolis ribskott från första halvlek som var värt ett bättre öde medan Udinese bittert kunde konstatera att Tombolini missat inte en utan två straffar som kunde resulterat i mål för bortalaget.
Reggina satte gasen i botten från början och vann de flesta returerna på mittfältet i inledningen. Deras dominans ledde i första hand fram till några farliga distansskott, inte minst ett par frisparkar av specialisten Nakamura. I den 16 minuten tog sig Reggina in i offensivt straffområde för första gången och det blev farligt direkt. Mozart lyfte in en boll bakom Udineses backlinje och Bonazzoli träffade ribban från snäv vinkel med De Sanctis som förstenad. I övrigt var halvleken händelsefattig, kanske beroende på den höga temperaturen (över 30 grader) och den alltför hårda planen (felstudsarna var många).
Udinese jobbade sig in i matchen I andra halvlek . Efter fem minuter fick nyinbytte Di Natale volleyläge i straffområdet och drog till direkt. Pavarini blockerad det hårda men alltför centrerade skottet. Sedan hade Muntari Udineses bästa chans i matchen men återigen spelade den hårda planen ett spratt. Efter ett väggspel med Iaquinta såg Ghanesen ut att ha ett friläge men bollen studsade så högt att han var tvungen att avsluta med en konstspark som gick tätt utanför den närmaste stolpen.
Reggina oroade De Sanctis en gång med ett distansskott men i övrigt behövde Udineses sista utpost inte ingripa. Så med kvarten kvar inträffade den första av de två straffsituationerna. En boll kom studsande (som hade den varit gjord av gummi) mot Regginas straffområde. Iaquinta och De Rosa i närkamp. Bollen studsar över de båda. De Rosa hamnar på fel sida om Iaquinta. De Rosa fäller Iaquinta bakifrån circa en decimeter innanför straffområdet. Tombolini friar, Udinesespelare protesterar. Sådant här inträffar då och då, man kan ta fel.
Men i sista tilläggsminuten hände det igen. Mauri kastade inkast, bollen studsade över en mängd spelare, letade sig fram till Di Michele innanför målområdet, han gjorde sig beredd att skjuta segern till Udinese och blev stämplad på benet i skottrörelsen av Nakamura. Bollen studsade vidare, chansen rann ut i sanden, matchen tog slut.
Vad kan vi lära oss av den här matchen? Att Reggina kommer att överaska många. Laget är kompakt på mittfältet och organiserat i anfallsspelet. Dock troligen för ineffektivt för att blanda sig i striden om Uefa-platser, men hemma i Reggio Calabria kommer man (som vanligt) inte att förlora många matcher.
Udinese då? Ja, laget är i bättre fysisk form än befarat, vilket bevisas av att man blev starkare ju längre matchen led. Att Reggina dominerade den första halvleken får ses mer som en mental fråga än en fysisk. Udinese var nog lite medvetet försiktiga i början, ni vet bortaplan och allt det där.