Milan - Udinese 1-1: Ca-Te-Naccio
Udinese var under onsdagen bara ett oturligt hjärnsläpp från att genomföra en perfekt match.
En poäng borta mot serietvåan. I omgång 25. Ett resultat som näst intill varje lag i de europeiska fotbollsligorna hade varit nöjda med på förhand. Men givet matchbilden i onsdagskvällens tillställning på San Siro är det inte utan att de flesta i Udineseland har en lätt bitter eftersmak.
Låt oss ta det från början. Udinese åkte till Milano med en fin form och ett härligt avgörande från den föregående omgången i ryggen. På sedvanligt manér inledde man matchen med att falla djupt, skära av ytor och styra bort motståndarna från de farliga områdena.
Taktiken vann framgång. Turk-tysken Tolgay Arslan var en gigant på mittfältet. Han inledde med att stoppa ned Milanmittfältaren Brahim Diaz i sin bakficka och när han hade skaffat sig övertaget mot en motståndare fortsatte han att vinna närkamperna även mot de andra. Med god hjälp av Nuyntinck och Becao avstyrde han alla Milans anfallsförsök.
Samtidigt stod Arslans mittfältskollegor Makengo och Molina för sina bästa insatser sedan de skrev på för Udinese och successivt fick även Udinese lite bollinnehav. Men de för dagen gulklädda zebrorna behöll lugnet och gick aldrig fram med allt för många spelare.
I stället kunde man stänga en defensivt fulländad första halvlek på 0-0.
I den andra halvleken bytte Milan ut Tonali vilket gav Udinese större ytor på mittfältet. De gulklädda lyfte spelet en aning och vågade mer i sina kontringar. Det var nära att resultera i mål när Nestorovski nickade från nära håll. Men Milankaptenen Romagnoli, som den senaste tiden fått kritik för sitt försvarsspel, visade att han möjligen kan ha en framtid som målvakt då han stod för en spektakulär räddning på mållinjen.
Kort därpå fick Musso visa hur en riktig målvakt agerar då han först räddade Meites långskott med fingerspetsarna och sedan styrde undan Kessies nick.
Just nickar har annars varit Udineses melodi den senaste tiden. Och när Milan skapat en farlig chans på nick, ville Udinese visa hur huvudspel verkligen ska gå till. Denna gång var det Becao som nådde högst på en hörna och knoppade in bollen i mål. 0-1!
Matchen fortlöpte som tidigare; Milan rullade bollen i sidled, Udinese kontrade. Och just när alla hade räknat in tre poäng till Friulien flög bollen in i straffområdet. Stryger-Larsen hade möjligen fått beröm för sin insats om han hade gjort den i ett klassrum, men i eget straffområde ska man inte sträcka upp handen. Framförallt inte om man träffar bollen med densamma. Det gjorde han. Straffen var solklar och med matchens sista spark kvitterade Kessie.
Slutresultatet skrevs till 1-1.
Matchstatus:
Det var kanske inte den mest välspelade eller chansrika tillställningen. Men för den som uppskattar sin catenaccio var Udineses match en fröjd för ögat.
Bäst i Udinese:
Arslan - Var en gigant på mittfältet och satte inte en fot fel. förmodligen oerhört jobbig att möta.
Bäst hos motståndarna:
Calabria - Att en inhoppare på högerbacken skapade flest chanser för de rödsvarta säger en del om Udineses försvarsinsats.
Matchen i matchen:
Molina mot Theo Hernandes - Efter förra omgångens fina insats fick Molina förnyat förtroende. Och han lyckades både med att hålla den offensiva motståndaren Theo i schakt och att skapa chanser. Detta var Molinas bästa insats i Udinesetröjan.
