Udineses drömelva på 10-talet: Portiere
Spelare kommer och spelare går. Vissa gör större avtryck än andra och det har nu blivit dags att utse vilka spelare på respektive position som lämnat störst avtryck i Udinese under det nyligen avslutade årtiondet. Som varje lag börjar denna startelva i målet där vi finner en herre som nästan på egen hand höll Udinese kvar i högsta serien under ett par år.
Att Serie A ligger i dvala behöver ingen närmare förklaring. Och när den initiala chocken nu har lagt sig är det ett utmärkt tillfälle för att titta i backspegeln och se tillbaka på det årtionde som avslutades för drygt fyra månader sedan. 2010-talet var ett årtionde som för Friuliens svartvitrandiga stolthet innebar både magiska Europakvällar och gastkramande kamper för att hänga kvar i högsta serien.
Under dessa år har en mängd spelare av olika kvalité kommit och gått i laget. Och det har därför nu blivit dags at sammanställa en startelva med de spelarna som färgat mest i Udinese under perioden den 1 januari 2010 till den 31 december 2019.
Udinese inledde 2010-talet med den slovenske stjärnan Samir Handanovic mellan stolparna. Batman hade kommit till Udinese redan 2004 och efter ett par säsonger på lån hade han i slutet av 00-talet tagit över som förstemålvakt. Han var därför redan ordinarie och etablerad när 2010-talet inleddes och han hade de bästa förutsättningarna för att starta det nya årtiondet på bästa sätt. Handanovic var en starkt bidragande orsak till att Udinese slutade på fjärde plats 2011 och under den framgångsrika säsongen räddade han inte mindre än sex straffar och blev dessutom utsedd till hela ligans bästa målvakt.
Hade den här startelvan handlat om de bästa spelarna i Udineses historia hade Handanovic förmodligen tagit plats mellan stolparna. Men det här är en rangordning av Udineses bästa elva på 2010-talet. För även om Handanovics insatser under åren 2010-2012 var oerhört fina, räcker det inte två och en halv säsong i den stentuffa konkurrensen.
För under perioden 2014-2017 hade Udinese en sista utpost vid namn Orestis Karnezis. Han var inte en del av ett lika framgångsrikt Udinese, Men oj så viktig han var för den upplagan av Udinese som han representerade.
Sommaren 2014 närmade sig Serie A-premiären med stormsteg och hela Fotbollsitaliens blickar var riktade mot Udineses mål. Ja, faktum var att en mängd blickar även från internationellt håll riktades mot Italiens nordöstra hörn. Simone Scuffets hade gjort en strålande vår och etablerat sig som startman i laget från Friulien . Gatan låg öppen för honom. Alla trodde att detta skulle bli hans stora genombrottssäsong och att hösten 2014 skulle bli den verkliga starten på en ny målvaktsepok inom den italienska fotbollen. Storklubbarna hade scouter på plats för att bevaka underbarnet.
Men de blev besvikna. För att citera mig själv från artikeln efter premiärmatchen mot Empoli:
”I sin första Serie A-match som Udinesetränare gjorde Stramaccioni ett aningen oväntat val i målet. Den grekiske VM-målvakten Karnezis fick chansen istället för fjolårssuccén Scuffet.”
Men även om många var besvikna över att inte få se Udineses supertalang var det inte många Udinesefans som skulle bli besvikna på det de fick se istället. Karnezis tog nämligen tillvara på förtroendet då han inledde med att hålla nollan. Och trots en tuff konkurrent släppte han sedan aldrig taget om den sista utposten. Höstmatchen mot Palermo har exempelvis kommit att bli klassisk, då Karnezis först var någon ynka millimeter ifrån att rädda en straff slagen av självaste Paolo Dybala men sedan fick en strålande revansch när han senare i samma match plockade en straff från Vazques.
Succén fortsatte och det var den tvungen att göra. Minsta felsteg från den grekiske keepern skulle få rösterna om att ge Scuffet chansen att ljuda. Men Karnezis tog pressen på bästa sätt och fortsatte att vara säkerheten själv mellan stolparna. Han var så bra att självaste Dino Zoff menade att Karnezis var en av ligans bästa målvakter.
Efter denna succéartade säsong fanns gott om intresse från större klubbar. Men Karnezis stannade kvar i Udinese. Märkligt nog i ytterligare två säsonger. För det var ett Uinese som inte gjorde någon satsning mot toppen utan ständigt kämpade för att hänga kvar i Serie A. Det var långt ifrån lagets mest framgångsrika år under 10-talet. Men Karnezis förblev trogen och gjorde succématch på succématch. Många tror att laget hade åkt ur om det inte varit för Karnezis, ligans då kanske bästa målvakt och en av seriens allra mest värdefulla spelare.
Han var inte den som kastade sig för att få ut en fingerspets på bollen, eller den som flög upp för att kunna stå i vägen för returer. För Karnezis såg alltid till att stå rätt placerad från början. Och Karnezis släppte aldrig returer.
Elvan i sin helhet:
Portiere - Orestis Karnezis
