GP-profilen: 4. Greg Hancock
I en artikelserie om 15 delar presenterar Svenskafans årets VM förare och hur de egentligen har tagit sig till den absoluta världstoppen. Artikelserien fortsätter nu med den rutinerade amerikanen Greg Hancock.
”Mr. Nice guy”. Så kallas denne blott 38-åriga amerikan, som i veckan fyller 39 år. Hancock är väldigt omtyckt av såväl förare som fans, därav smeknamnet. Det som exemplifierat Greg Hancock genom åren är hans förmåga att köra bra utan att för den delen köra fult eller på gränsen till fult, vilket inte alla speedwayförare behärskar tyvärr.
En annan utmärkande egenskap hos amerikanen är att han i mångas ögon är den ultimata lagföraren. Ett ypperligt bevis på det är världsmästartiteln i paråkning 1992 med Sam Ermolenko och Ronnie Correy(!). Förutom mas-duon Rickardsson/Adams runt fanns det vid millennieskiftet inte många som kunde mäta sig mot ”superduon” från Rospiggarna Greg Hancock och ”Flyin” Ryan Sullivan.
Meriter är något som Hancock inte har få av, eller vad sägs som amerikansk mästare hela sju gånger. Den första amerikanska titeln togs 1995 medan den senaste är från 2006.
Till skillnad från 1980-talet och 90-talet så finns det riktigt få aktiva amerikaner inom speedwayen. Just Greg Hancock började med knattespeedway på banan i Costa Mesa, Kalifornien. Vid nio års ålder började han tävla och sedan dess har det gått från framgång till framgång. Hans fem år äldre bror började med speedway innan Greg. Och Greg tog efter och på den vägen är det.
Den titel som väger mest är givetvis VM-guldet 1997. ”Still going strong” får ett annat perspektiv när man tänker på Greg Hancock. Jag menar, att hålla hög internationell klass i sisådär fjorton år är det väl få som kan. Och än håller han i Grand Prix-serien där han i dagsläget ligger på en minst sagt respektabel sjätteplats.
Det är svårt att förstå hur svårt det är att tillhöra världseliten så pass länge som han har gjort. Tänkt dig till exempel Tomas Brolin (visserligen ett år äldre än Hancock) i svenska fotbollslandslaget i Sydafrika 2010. Nja, en mer rättvis liknelse är kanske Mika Häkkinen som faktiskt var aktiv till 2005, då i DTM men ändå.
Något som är högst anmärkningsvärt och unikt med Greg Hancock är att han är den ende som kört samtliga GP-deltävlingar (114 st.) sedan Grand Prix-serien startade 1995. Under de fjorton åren har han vunnit nio GP-deltävlingar. Senaste segern tog Hancock ifjol i Bydgoszcz (Polen).
I Polen så representerar ”Mr. Nice guy” Czestochowa som ligger på en tredjeplats i den högsta serien. I laget så finns bland annat regerande världsmästaren Nicki Pedersen och engelsmannen Lee Richardson.
Hancocks svenska klubb är sedan fjorton år tillbaka, Rospiggarna från Hallstavik. Han har med bravur burit upp laget de senaste säsongerna och har varit en stadig poängplockare som sällan gör en dålig match.
Rospiggarna värvade både Greg Hancock och australiensaren Jason Crump inför 1995-års säsong för att åter igen etablera sig i elitserien efter en sejour i den näst högsta serien. En trög inledning följdes utav ett förträffligt slut vilket innebar SM-guld för Hallstaviklaget, direkt efter uppflyttning. Det skulle inte bli den sista SM-titeln för Greg Hancock och hans Rospiggarna utan man vann även SM-guld hela tre gånger till (-97, -01, -02).
I Rospiggarna har han inte bara fungerat som en stöttepelare i poängplockningen utan även som lagledare och mentor för de yngre förarna.
Greg Hancock är på pappret amerikan. Men faktum är att han bor i Norrtälje i Sverige samt har en svensk fru och till råga på allt så pratar han, om än med skön amerikansk-accent, svenska. Även om han i intervjuer föredrar engelska så har han visat att han faktiskt kan svenska ganska bra.
Hancock är en levande legend och ett sportsligt föredöme. Det kommer nog resas ett Greg Hancock-monument den dagen han väljer att lägga skorna på hyllan, för så mycket betyder han för Rospiggarna och även för speedwayen som sport.
Men än så länge håller han och vi hoppas att han kommer hålla länge till.
