Krönika: Årets elitserie i speedway
Årets upplaga av den svenska elitserien i speedway ser ut att kunna bli riktigt jämn med bland annat fyra dominerande smålandslag.
Med endast nio lag och därmed ett lag kort kommer vi i år tyvärr inte att få se någon spännande bottenstrid, utan får istället rikta den största delen av vår uppmärksamhet till toppen och kampen om guldet. I följande text reflekterar jag över lagbyggen, vilka som har chans att nå ända fram, och vilka som kommer att få kämpa lite extra.
Guldkandidaterna
Som jag ser det finns det tre starka kandidater till årets SM-guld.
Ett av dem är Dackarna från Målilla. De har varit favoriter och guldtippade ända sedan upptakten och har en stark topp fyra i Andreas Jonsson, Hans Andersen, Peter Karlsson och Fredrik Lindgren. De har dessutom vid behov möjligheten att plocka in dansken Kenneth Bjerre som för närvarande har visat riktigt fin form både på hemmaplan i Danmark och i utländska ligor. Dackarnas svaghet ligger oftast på reservsidan, något som eventuellt kan komma att bli avgörande i vissa matcher.
Den andra kandidaten och förmodligen den största konkurrenten till Dackarna är Elit Vetlanda med den före detta tvåfaldiga världsmästaren (-04 och -06) Jason Crump i spetsen. Elit Vetlanda har dessutom två starka kort i polacken Jaroslaw Hampel och britten Lee Richardsson som sällan underpresterar. Laget har på fem matcher vunnit samtliga utom en där det blev oavgjort mot regerande svenska mästarna Lejonen. Elit Vetlanda har alltså inlett säsongen riktigt starkt och mycket visar på att de även kommer att fortsätta så, bara de får hålla sig skadefria.
Det tredje och sista laget som jag anser har chans på guldet är även det från Småland, nämligen de tidigare nämnda regerande svenska mästarna Lejonen från Gislaved. Lejonkungen i laget är ingen mindre än den trefaldiga världsmästaren (-03, -07 och -08) Nicki Pedersen. På senare tid har dock den temperamentsfyllda dansken haft problem med skador, något som Lejonen förlorar en hel del på då det visat sig att han är bra på att peppa igång de övriga förarna. De har dock vid behov möjlighet att använda sig av australiensaren Leigh Adams som stand in.
Övriga slutspelsplatser
Efter tre lag i topp återstår ytterligare tre till slutspelet och de som jag finner har möjlighet att ta sig dit är bland annat Piraterna från Motala. I truppen har de exempelvis ryssen Emil Sajfutdinov som hittills briljerat i årets VM-serie och kan bli en viktig nyckel för laget ifall han lyckas lika bra i elitserien. För övrigt har Piraterna ett jämnstarkt lag och ifall alla bara levererar när det väl gäller kan de klara sig riktigt bra.
Någon kanske tycker att det är konstigt att jag inte nämnt Västervik som guldkandidat. De har på pappret ett bra lag och skulle kunna gå långt, ändå tror jag inte att det räcker hela vägen för dem. De är däremot givna att knipa en av de sista slutspelsplatserna och därmed ändå få vara med och tampas lite.
Sista slutspelsplatsen är väldigt svårtippad, men Ikaros Smederna har bra chans att ta den, eller eventuellt nykomlingarna Vargarna.
Ikaros Smederna från Eskilstuna har i och för sig pendlat lite upp och ner när det gäller formen, men hängde med riktigt bra i den andra tävlingsomgången mot Elit Vetlanda.
Vargarna från Norrköping med bland annat britten Scott Nicholls och australiensaren Adam Shields i laget har också visat att de kan bita ifrån då och då, till exempel då de körde oavgjort mot guldtippade Dackarna i omgång fyra.
Botten
Efter dessa redovisningar kvarstår nu bara Rospiggarna och Indianerna.
Rospiggarna från Hallstavik har halkat efter ordentligt i tabellen med endast en vinst på fem tävlingar, något som förvånar mig. Det ska dock tilläggas att matchen de vann var mot inga mindre än de regerande svenska mästarna Lejonen, vilket bevisar att Rospiggarna ändå har bra potential. En bidragande orsak till deras svacka är såklart att alla förare i laget inte levererar poäng regelbundet. Många av dem är väldigt ojämna, ifall man bortser från Greg ”Mister Nice Guy” Hancock som i stort sett presterar bra i varje match. Kanske kan nytillskottet Sebastian Ulamek tillföra något nytt till laget?
Indianerna från Kumla har visat sig vara starka på hemmabanan Sannahed och har tre bra poängplockare i polackerna Piotr Protasiewicz, Grzegorz Walasek och smygpolacken Rune Holta som för det mesta levererar, men bortsett från dessa har de övriga förarna visat sig vara alldeles för ojämna.
Enligt mina spekulationer blir det alltså antingen Rospiggarna eller Indianerna som hamnar på sistaplaceringen i år. Det är dock inte något de behöver gräma sig över särskilt länge med tanke på att det alltså inte blir något lag som kommer tvingas lämna serien i slutet av säsongen.
Och slutligen...
Det som nu återstår att se är hur årets elitserie i speedway verkligen slutar. Blir det ett nytt guld för Lejonen eller tar Dackarna tillbaka det efter fjolårets miss? Kan nykomlingarna Vargarna slå sig in i slutspelet och kan Rospiggarna rycka upp sig från sin dåliga inledning? Framåt sensommaren kommer vi att få veta de rätta svaren.
