Final Reportage: Grattis Lejonen
Efter två matcher där hemmalagen har vunnit väldigt enkelt så står det laget som var bäst i dess revir. Lejonen står högst på pallen efter att ha förnedrat Vargarna hemma på Axelent Arena i Gislaved.
Innan säsongen började skulle Dackarna ta guld, inget lag skulle stå emot det lag som innehåller hela fyra Grand Prix stjärnor. Möjliga hot mot Målilla laget skulle bli Elit Vetlanda, Indianerna som värvat starkt men framför allt Västervik som är ett riktigt brett och starkt lag och Piraterna som har tre starka svenskar och en super ryss i laget. Rospiggarna hade chans att slåss om sjätte platsen mot Smederna och Lejonen. Lejonen valde att ha kvar samma stomme, laget förstärktes av Leigh Adams och Louis Bridger. Media trodde inte att laget skulle klara av att ta ett till guld. Nykomlingarna Vargarna hade ett lag som var skamligt dåligt och Norrköpingslaget blev smutskastat i media där det sades och skrevs att laget skulle åka rakt ner till Allsvenskan igen.
När onsdagen den 21 september var till ända stod det klart att finalen skulle köras mellan två utdömda lag. Vargarna skulle tisdagen därpå ta emot Lejonen som i sin tur tar emot Vargarna dagen efter. I slutspelet hade då Västervik och Dackarna eliminerats i kvartsfinalerna, båda två åkte ut av finallagen, och i semifinalerna fick Indianerna och Elit Vetlanda tacka för i år. Om man ska se på statistik över slutspelet så är det de två lagen som vann sina kvartsfinaler störst som är i final, det tycker jag är extra bra då seriesegrarna Elit Vetlanda valde motstånd först.
Lejonen som vann sin kvartsfinal störst valde att börja borta mot Lucky Looser laget Indianerna. Där gick man bet och förlorade med 8 poäng och hade pressen på sig till hemma mötet. De regerande mästarna visade rutin och tog allt metodiskt, Gislavedslaget vann hemma med hela 18 poäng och går till final efter en total seger på 10 poäng.
Vargarna som slutade fyra fick inte välja vart de skulle börja köra, men lagledningen i Elit Vetlanda ville börja borta i Norrköping. Det är kanske något man ångrar då de åkte på storstryk med hela 15 poäng vilket skulle visa sig vara oöverkomligt då man endast vann med 6 poäng hemma i Vetlanda. Vargarna gick till final med totalt 9 poängs seger. Nykomlingarna Vargarna som skulle bli sist hade nu slagit ut serie segrarna och serie tvåan i slutspelet. Nu var det dags att vinna mot Lejonen som slutade trea i serien.
Lejonens lagledare Anders Fröjd valde att börja borta även han. Västervik och Elit Vetlanda hade gjort samma sak och gått bet på den tuffa och tekniska banan i Norrköping.
När första starten går så flög Nicki Pedersen iväg och vann före de båda Vargarna, Nicki såg verkligen taggad ut när det vankas guld. Lejonen fortsatte att öppna piggt och efter bara fyra heat hade dem en ledning på hela sex poäng. Lejonen såg ut att chocka Vargarna på deras mark, det har inget annat lag gjort sedan Indianerna besökta Kråkvilan den nionde september.
Efter lite banprepparering och en pratstund med laget så fick Vargarnas lagledare Peter Jansson helt plötsligt allt att fungera igen. Heat fem till sju slutade med totalt 15-3 till hemma laget och det började se ut som en vanlig hemma match igen. Fram till den långa preppareringen så körde Vargarna bra, de bjöd på snygga parkörningar och tog poäng hela tiden. Även fast Vargarna körde bra så var ledningen endast på 8 poäng, totalt 34-26. Det kändes då att man måste upp i 10-14 poängs marginal om man ska klara av Lejonen borta dagen efter. Efter 11 heat ledde Vargarna med 39-27, Tai Woffinden hade tagit 11 poäng på 6 körda heat vilket är bra av en 19 årig kille som axlar lagkaptensrollen i laget efter att ikonen Joe Screen har blivit petad tidigare i säsongen.
Inför nomineringarna hade Vargarna tagit ytterligare två poäng och det stod då 49-35, fjorton friska poäng i ryggen och Lejonens lagledare Anders Fröjd började bli lite orolig. Fröjd mönstrade i heat 15 stjärnan Nicki Pedersen ihop med reserven David Watt, de ställdes mot Janssons Adam Shields och Scott Nicholls. Shields vann före Pedersen och Nicholls trea, Nicholls gjorde en bra tävling och slutade på 8+2 poäng. I heat 16 var det inget snack om saken, Lejonens Chris Holder och Piotr Swiderski utklassade Adrian Miedzinski och Adam Skornicki. De båda Vargarna hade inget att sätta emot, Lejonen tog ikapp fyra viktiga poäng och det kändes väldigt öppet inför final 2.
Vargarna kom i onsdags ner till Gislaved med 12 viktigt poäng i ryggen, alla utom Krzysztof Kasprzak gjorde en bra match dagen innan. I Lejonen var det bara David Watt, Piotr Swiderski och Chris Holder som var godkända i Norrköping. Nicki Pedersen tog sju poäng, David Ruud tog noll och Micke Max stannade på en poäng. Den förare som verkligen imponerade på mig var Chris Holder, vilken förare. Killen kom till Kråkvilan för första gången, körde in tolv poäng på sex heat på den banan som alla har så svårt för. Killen är bara 22 år gammal men han kör speedway på ett sätt jag inte sett många göra. Det tog honom några heat, sedan var Kråkan som en hemmabana. Inom 5 år har denne Holder från Australien ett VM-guld.
De första två heaten i final två slutade 3-3, det var nog skönt för Vargfansen, men majoriteten som var på plats på Axelent Arena visste vad killarna David Ruud och Chris Holder kan göra i Gislaved. De gick in och tog en enkel 5-1:a mot Scott Nicholls och Adam Skornicki. Det var vad som behövdes för hemma laget, visserligen så vann Tai Woffinden heatet efter före Piotr Swiderski och Krzysztof Kasprzak, men Micke Max och David Watt tog sedan en lätt 5-1:a efter stop på Skornicki och en dålig start på Woffinden. Lejonen fortsatte att vinna heaten, Vargarna var aldrig med från start. Efter 10 körda heat stod det hela 38-22 till Lejonen, Vargarna var tvungna att rycka upp sig rejält om det skulle bli någon guld medalj. I reservheatet efter pausen så var Woffinden och Nilsson bra iväg, då föll Nilsson i första böj och det blev omstart för samtliga. Omstarten vann Woffinden ganska lätt men en mörbultad Nilsson fick stryk av Watt och Göthberg. När Lejonen klarade 3-3 i det heatet kändes det väldigt tungt när man tittade in i Vargarnas depå. Holder och Swiderski tog en 5-1:a mot Shields och Nicholls, heatet efter tog Ruud och Max en 4-2:a mot Miedzinski och Kasprzak.
50-28 och Vargarna behövde tre raka 5-1:or för att vinna guldet. När Swiderski och Pedersen vunnit före Kasprzak och Nicholls i det 14e heatet så var Guldet bärgat, Lejonen vinner i år igen. I heat 15 så bjöds publiken på show när lagkaptenen Woffinden slår till igen, han slår Swiderski och Göthberg när han kör som på en långbanecykel. Den 19 åriga engelskmannen fällde bak benen och tog ner vänster hand på framgaffeln på rakorna och fick efter målgång showa lite på bakhjulet och bränna lite däck. I heat 16 var det en kamp om vem som skulle bli tvåa efter dagens suverän David Ruud. Adrian Miedzinski lyckades precis före målgång passera Chris Holder och vem vet, nästa år kanske vi får så många sådana fajter mellan dessa herrar i Grand Prix serien.
Lejonen krossar vargarna med hela 62-34 och tar guld i år igen. Vargarna var aldrig med i onsdags, det är bara två förare som får godkänt. Tai Woffinden tog 14 poäng och Adrian Miedzinski tog 12. Shields, Nicholls, Skornicki, Kasprzak, Nilsson och Andersson tog tillsammans 8(!) poäng. Det är helt odugligt och om Vargarna ska kriga om guld nästa år så får man verkligen inte göra sådana här plattmatcher igen.
David Ruud tog full pott, Nicki tappar bara en poäng, Holder tappar två poäng och övriga laget gör en bra match. Lejonens seger är fullt rättvis och Gislavedslaget ska nog försöka behålla samma lag igen. Det verkar vara ett vinnande koncept, inget lag har en chans på deras stora bana som kräver mod. Rak cykel in i sväng och låt cykeln göra jobbet, låter lättare än vad det är.
Sett över två finaler så kan man ju egentligen bara dra en slutsats. Vargarna är bra och kommer förbli svårslagna hemma på Kråkvilan, men Lejonen är snäppet värre och är oslagbara på Axelent Arena.
Nu är det tyvärr slut på Speedwaysäsongen, vi får leva på minnen, rykten och inspelade matcher ett tag nu. Än en gång STORT grattis till Lejonen, Anders Fröjd och David Ruud som åter igen är Svenska Mästare!
Peter Jansson blev utnämnd av kanal plus till Elitseriens bästa lagledare 2009, stort grattis.
Finalens Topp:
Det finns två killar jag måste få lyfta efter att ha sett finalerna. Vargarna har en blivande stjärna, nittonårige Tai Woffinden var suverän båda matcherna.
I Lejonen finns en storstjärna redan, Chris Holder var sjukt bra som kom till Kråkvilan och plockar poäng på poäng. Starkt gjort!
Finalens Flopp:
Mikael Max tar totalt 6 poäng på två banor som han borde behärska bättre, hans insats var bedrövlig. Krzysztof Kasprzak har inte åkt så dåligt som han gjorde i finalerna på väldigt länge. Alla han ha dåliga dagar, men polacken valde verkligen fel tidpunkt för dem.
Final 1: Norrköping
Vargarna
Lagledare: Peter Jansson
1. Adrian Miedzinski (2,3,3,1,0) = 9 poäng
2. Adam Shields (1*,3,2*,1*,3) = 10+3 poäng
3. Scott Nicholls (1*,2*,2,2,1) = 8+2 poäng
4. Adam Skornicki (2,3,1*,2,1) = 9+1 poäng
5. Krzysztof Kasprzak (1,0,1*,3) = 5+1 poäng
6. Kim Nilsson (FX,N,N,2*) = 2+1 poäng
7. Tai Woffinden (K) (2,F,2*,3,1,3) = 11+1 poäng
8. Jonas Andersson (Körde Ej)
Lejonen
Lagledare: Anders Fröjd & Jesper Lindroth
1. Nicki Pedersen (3,1,1*,R,R,2) = 7+1 poäng
2. David Ruud (K) (0,0,N,N) = 0 poäng
3. Mikael Max (FX,1,0,0) 1 poäng
4. Piotr Swiderski (3,1,0,2,3,2*) = 11+1 poäng
5. Chris Holder (2*,0,2,3,2,3) = 12+1 poäng
6. Anton Göthberg (N,N,N,N) = 0 poäng
7. David Watt (3,3,0,3,1,0) = 10 poäng
8. Christian Agö (1,0)
Final 2: Gislaved
Lejonen
Lagledare: Anders Fröjd & Jesper Lindroth
1. Nicki Pedersen (2,3,3,2*) = 10+1 poäng
2. Mikael Max (1*3,0,1) = 5+1 poäng
3. David Ruud (K) (2*,2*,3,3,3) = 13+2 poäng
4. Chris Holder (3,3,2*,3,1) = 12+1 poäng
5. Piotr Swiderski (2,2,2*,3,2) = 11+1 poäng
6. David Watt (3,R,2*,1*,1,2) = 9+2 poäng
7. Christian Agö (N,N,N,N) = 0 poäng
8. Anton Göthberg (R,1) = 1 poäng
Vargarna
Lagledare: Peter Jansson
1. Adrian Miedzinski (3,0,2,3,2,2) = 12 poäng
2. Adam Shields (0,1,1,0,0) = 2 poäng
3. Scott Nicholls (1,1*,1,0,0) = 3+1 poäng
4. Adam Skornicki (0,R,N,N) = 0 poäng
5. Krzysztof Kasprzak (1,R,0,0,1) = 2 poäng
6. Tai Woffinden (K) (2,3,1,2,3,3) = 14 poäng
7. Kim Nilsson (1*,N,N,0) = 1+1 poäng
8. Jonas Andersson (0) = 0 poäng
