Flames: Äntligen seger i två raka (9/12 -17/12)

Poängen kommer, men fortfarande inte riktigt i tillräcklig takt. Laget har alltför sällan marginalerna på sin sida, som konstaterats tidigare saknas en del kvalité i truppen. Trösten är att det är jämnt i Western Conference, det är faktiskt bara sju poäng upp till Canucks som är trea. Glädjande är att Flames tagit poäng i tre raka matcher, mer av det önskar jag mig av tomten.

Fyra matcher och fem poäng, inte dåligt. Tråkigt är att det är två uddamålsförluster som med flyt och mer vilja lika gärna kunde varit segrar.

Först ut var Los Angeles Kings, borta. Ett lag Flames inte rankar som en mardrömsmotståndare. Det hjälpte inte, Flames förlorade ändå. Kings styrde och Flames var ganska mesiga. Trots inte alltför bra spel från Flames stod det bara 1-0 inför tredje. Fem minuter in i tredje gjorde Kings 2-0. Inte förrän Olli Jokinen, med drygt tre minuter kvar, reducerat i power play började Flames jobbar för en poäng. Det räckte inte och 2-1 stod sig matchen ut.

Nästa motståndare även de från Kalifornien, Ducks. Ett lag som är ganska mycket av en mardrömmotståndare, eller vad sägs om en kanadensisk seger på 22 försök. Henrik Karlsson vaktade kassen och visade återigen upp ett bra spel, svensken börjar växa in i rollen som NHL-målvakt. Trots bara spel fick svensken ge sig två gånger på de första två perioderna medan Jonas Hiller i andra kassen höll tätt. Flames var emellertid bra och i tredje kom utdelningen. För andra matchen i rad var det Olli Jokinen som spräckte nollan och reducerade till 2-1. Även denna gång i numerärt överläge. David Moss kvitterade med ungefär sju minuter kvar. Under de två sista minuterna pressade Ducks på för ett avgörande men Karlsson och stolparna räddade Flames och matchen fick till slut avgöras på straffar efter en mållös förlängning. Ducks vann, men en poäng är bättre än ingen.

Nästa match var på kanadensisk mark, hemma i Saddledome. Gäster var Columbus Blue Jackets. Flames började bra och var väldigt bra igenom hela första perioden. De gick till vila med en 2-0 ledning. I andra och tredje dök laget emellertid inte upp och därmed kunde gästerna både reducera och kvittera. På övertid var det emellertid dags för Jarome Iginla att göra sitt för kvällen andra mål, 3-2 och matchen var slut.

Sista matchen för rapporten. Kanadensiskt omtalat möte. Leafs mot Flames och Dion Phaneuf var tillbaka i Saddledome. Sällan har det skrivit så mycket om Flames, Phaneuf, Leafs i Calgarys tidningar, men mer om det senare. Gästerna tog ledningen men Flames vände relativt snabbt på steken och gjorde egentligen processen ganska kort med motståndarna. Fem raka mål från Flames, de flesta signerade spealre som inte producerat i acceptabel utsträckning eller som inte visat form på länge. Mikael Backlund , Niklas Hagman, Jokinen och formlöse Rene Bourque (samt Alex Tanguay) gjorde mål. Matt Stajan, Anton Babchuk (2), Brendan Morrison, Jokinen (2) och Hagman gjorde assist. Det ska också sägas att det kan ha varit Ales Kotalik som kvitterade, via styrning, men i protokollet fick Backlund målet. Matchen slutade 5-2 och det var första gången sedan oktober laget vunnit två raka.

Nu väntar ett viktigt dubbelmöte med Minnesota Wild Sen match mot Columbus Blue Jackets och Dallas Stars innan det är jul. Åtminstone tre segrar där och laget ser betydligt mycket bättre ut.

Spelar och lagnotiser:

- Iginla är fortsatt giftig. Efter att ha inlett säsongen med två mål på 15 matcher har kaptenen på de 17 efterföljande matcherna stått för 12 mål.

- Ryan Stone blev frisk och skickades till AHL.

- Sluta hugga på Jokinen. Okej poängen är inte där men det är inte den förre storskytten som irriterar Flames fans eller ledning. Jokinen åker mycket skridskor är aktiv men prickar tyvärr stolpen ideligen. Visst hade alla önskat en större produktion från finnen men, tja han spelar inte dåligt. Under matcherna i den här rapporten har det dessutom gått bra poängmässigt, tre mål och två assist (fyra av dem i pp).

- Spelarna, vissa bidrar inte. Jokinen gör inte mycket poäng men är bra. Backlund gör för lite poäng men är rookie och till stor del därmed ursäktad. Moss ligger på gränsen, men han tjänar lite och jobbar på bra. Stajan, Hagman, Ales Kotalik är de som faktiskt gör minst nytta med tanke på lön och förväntningar. Allt från blockerade skott, skott, tacklingar, de är inte med riktigt. Laget hade inte varit sämre utan dessa spelare. Får tillägga att detta givetvis kan förändras. Vilket man kan säga att det gjordes redan till matchen mot Maple Leafs.

- Beträffande Stajan så har centern varit bänkad i ett par matcher. Skrämmande med tanke på vilka höga tankar Darryl Sutter tycks ha om honom. Dyrt kontrakt och korkade klausuler. Samtidigt är det lite synd om honom, han är en center för kedja två och inte ett. Fast nu har han ju fått agera center till Iginla och därmed kanske fått för stora förväntningar på sig

- När det gäller blockerade skott, eller täckta som vi kanske säger i Sverige är Mark Giordano outstanding. ”Gio” är utan tvekan lagets bästa back och tillsammans med Dan Girardi är han troligtvis ligans mest underskattade back. ”Gio” har täckt bort 86 skott, vilket också är det näst mesta i ligan. När det gäller tacklingar är trotjänaren Robyn Regehr i topp med sina 78 tacklingar.

- Sutter(s), vem ryker? Runt om i Calgarys media, Herald och Sun, började det under förra helgen plötsligt skrivas väldigt flitigt om Brent Sutters eventuella avsked. Och om det i så fall är rätt Sutter som lämnar eller tillräckligt många Sutters som lämnar. Det övriga undrade var varför detta helt plötsligt var ett samtalsämne när det aldrig kommit på tal i Calgarys tidningar tidigare. George Johnson från Herald avslöjade då i Herald (till övriga skribenters förtret?) att Flames under helgen hade kallat till presskonferens, och att den aldrig blev av. Givetvis tolkades den tänkta presskonferensen på sättet att Brent Sutter skulle få foten, men nu blev det ju ingen presskonferens. Så vad hände, vad skulle hänt och varför hände det inte?

- Beträffande Darryl Sutter. Eric Francis har gjort en intervju med honom, den finns här ( http://www.calgarysun.com/sports/myflames/2010/12/15/16569766.html ). Här kan även den minst insatta supportern genomskåda Sutter. Vilken bluffmakare och lögnare han är. Tvungen att trada Phaneuf för att kunna signa Bourque och Giordano och inte tappa dem som UFA. Då kan man ju undra, Steve Staios har ju ungefär samma caphit och kom efter Phaneuf lämnade. Hagman och Stajan kostar ungefär lika mycket som Phaneuf och de kom mot honom. Så hur går det resonemanget ihop. Sedan yrar Sutter vidare om Stajans storhet, något vi denna säsong inte sett mycket av.

- Phaneuf har varit på tapeten då Leafs varit i stan. Sutter(s) och Iginla, Jokinen och några till har varit noga med att berätta hur trevlig Phaneuf var och hur mycket han gav för Flames. De ville understryka att Phaneuf inte var en pest i omklädningsrummet. Sen uttalade en av Flames spelare sig anonymt i Calgary Sun. Det han sade var raka motsatsen till de andra. Inga vackra ord så att säga. Därmed föll alla andras försvarstal omkull. Och inte nog med det, Mike Keenan bekräftade till Darren Dreger på TSN att problem fanns. Keenan poängterar dilemman med Phaneuf och omklädningsrummet. Dock säger Keenan att han personligen gillade det, men så var det inte för alla. Med andra ord kan man tolka Sutters prat om caphit som en avgörande faktor för traden som ett sätt att försöka skydda Phaneuf. Sutter, Iginla med flera vill givetvis inte baktala Phaneuf.

- Minns inte om det poängterats tidigare men om Flames inte skulle avancera nämnvärt i tabellen har man en chans på ett riktigt högt val. Det hade på sätt och vis varit väldigt spännande, kan man inte utmana topplagen hade det varit bättre för framtiden om man fick chansen att drafta tidigt.

- Om undertecknad fick välja vem av värde laget skulle trada som en del i en återuppbyggnad hade valet fallit på Miikka Kiprusoff. Missförstå mig inte, jag vill givetvis inte släppa ”Kipper” men om det är någon av de med värde vi kan släppa utan att skada laget när det ska byggas nytt är det nog ”Kipper”. Karlsson gör det bra och Leland Irving är lysande i AHL. Irving rankas högt bland Flames talanger och så länge ”Kipper” är kvar kommer han att få vänta. Dessutom har finnen haft ett par mindre bra säsonger och den nuvarande är en av dem.

Skadeläget:

Daymond Langkow - Nacke, ingen tid. Pension?
Raitis Ivanans - Huvudskada, var redo men åkte på bakslag.
Steve Staios – Uppsatt på IR

Matcher:

9/12 Flames @ Kings 1-2
10/12 Flames @ Ducks 2-3 SO
13/12 Blue Jackets @ Flames 2-3 OT
16/12 Maple Leafs @ Flames 2-5

Poängliga: