Loui Eriksson knep en hemmaseger
Loui Eriksson var tillsammans med Kari Lehtonen tongivande i Dallas Stars tredje match för säsongen. Efter tre matcher har Stars inte visat samma gnista som i förmatcherna, men dom är obesegrade på hemmaplan. Nedan finner ni en kort summering av de två senaste matcherna samt några reflektioner.
Stars andra och tredje match har jag endast spridda intryck av.
Returmatchen mot Chicago Blackhawks i Chicago lyssnade jag på första perioden innan jag lämnade Malmö för att ta mig till Kastrups flygplats för att återvända till Dallas.
Gårdagens hemmamatch mot Phoenix Coyotes som var tidigarelagd två timmar till en start redan kl 17 lyssnade jag också till första perioden. Därefter somnade jag på soffan och vaknade bara till när målsirenen tutade eller kommentatorerna blev speciellt högröstade.
Efter det att Stars besegrade Chicago här i Dallas på fredagsnatten gick det inte lika bra i returmötet i Chicago på lördagsnatten. När jag lämnade Sverige hade Andrew Raycroft släppt in ett mål i numerärt underläge, och skottstatistiken på 10-2 till Chicago i första perioden lät inte bra.
Det tog till mitten på andra perioden innan Stars lyckades komma igen med ett mål av Vernon Fiddler. I tredje perioden lossnade det för Stars vad gäller skott på mål, men tyvärr var det bara Steve Ott som lyckades sätta pucken i nät och Stars fick resa hem med en 2-5 förlust.
Matchen mot Phoenix Coyotes var viktigare för Stars eftersom dom mötte ett lag från samma var division och då fanns Kari Lehtonen i mål igen. Coyotes ställde upp med Stars f.d. andremålvakt Mike Smith och tränas av Stars f.d. tränare Tippett.
Phoenix hade flest skott på mål i samtliga perioder, men inte förrän i tredje perioden kom det första målet.
Med bara tjugosju sekunder kvar av matchen kvitterade Loui Eriksson när han styrde in pucken på ett slagskott från Souray från blå linjen, medan Steve Ott stod för förarbetet.
Tjugofem sekunder in i övertidsperioden utvisades Brenden Morrow för spel med hög klubba. När jag ser reprisen tycker jag närmast att det ser ut som om Hanzal i kampen mellan de båda tvingar Morrows klubba upp.
Stars höll emerllertid undan och de extra fem minuterna lyckades inte skilja de två lagen åt.
Loui Eriksson var först ut för Stars vid straffläggningen och han satte pucken i nät igen.
Efter det att Ryder missade sin straff gjorde Ribeiro en av sina trixiga straffar som när de misslyckas får en att banna honom för att han måste snirkla till det så mycket, men som när de går in är härliga att se, och hans straffar går ju ofta in.
Med nöd och näppe stod alltså Stars som segrare även i sin andra match på hemmaplan.
Några reflektioner efter tre matcher.
Kari Lehtonen fortsätter att vara den klippa i målet som han var förra säsongen.
Det är mycket hans förtjänst att Stars vann sina två matcher i American Airline Center.
Stars har gjort färre mål per match än förra säsongen och
Stars har nu spelat samtliga av säsongens tre matcher utan två av sina ordinarie backar, Nicklas Grossman och Adam Pardy.
Trots detta har deras spel i numerärt underläge varit det dom har varit bäst på, om man bortser från Lehtonens målvaktsarbete.
Sheldon Souray ser ut att vara ett kap, åtminstone om man får göra en bedömning efter tre matcher. Hans stenhårda skott har lett till att andra spelare har kunnat göra mål på returen och han leder den interna poägligan med sina tre assist. Han står också för fysiskt spel framför egna målburen och det behöver Stars.
Nykomlingarna Vernon Fiddler och Radek Dvorak har varit några av de bättre spelarna och tredjekedjan var länge den bästa kedjan.
Stars har fått tre utvisningar för för många spelare på isen, det måste dom se till at fixa.
Brenden Morrow leder antal utvisningsminuter med 13 minuter varav en 5+2 minuters utvisning mot Phoenix. Adam Burish har tio minuter och Steve Ott har sex minuter.
