Lagbanner
Legends of Montreal Canadiens #24 Jacques Lemaire

Legends of Montreal Canadiens #24 Jacques Lemaire

Jacques Lemaire, 12 säsonger och 8 Stanley Cup titlar men inte en enda individuell utmärkelse. Att han inte blev uttagen till Canada Cup 76 istället för Pete Mahovlich är en gåta. Först i NHL med att ha spelat 100 Stanley Cupmatcher och coachat 100 matcher i Stanley Cup.

Legend #24: Jacques Lemaire

 Jacques Gerard Lemaire föddes den 7 september 1945 i LaSalle, Quebec en förstad till Montreal. Han spelade för Montreal Junior Canadiens i OHA som junior under tre säsonger och gjorde 220 poäng på 146 matcher. Som så många andra lovande Montreal spelare tvingades han börja i farmarlaget och Lemaire skickades till Texas och Houston Apollos i CPHL där han säsongen 1966-67 spelade 69 matcher och gjorde 49 poäng. Precis som Yvan Cournoyer så tränade Lemaire skott med en stålpuck som var mycket tyngre än en vanlig puck.

 Han debuterar i Canadiens säsongen 67-68 då han gör 22 mål och 20 assist på 69 matcher (han kommer under hela sin 12 år långa karriär aldrig att göra mindre än 20 mål under en säsong), men i slutspelet visar han redan första säsongen att han är en spelare som trivs när det gäller något, han får ihop 13 poäng på 13 matcher då Canadiens vinner Stanley Cup. Säsongen efter får han ihop 29 mål och 63 poäng på 75 matcher och i slutspelet blir det 6 poäng på 14 matcher när Canadiens vinner igen. Säsongen 69-70 då Canadiens missar slutspel för första gången på drygt 20 säsonger gör han 32 mål och 60 poäng. Under säsongen som Lemaire rivstartar och blir förste spelare som når 20 mål under säsongen får han frågan om han kan göra 50 mål under säsongen, han svarar: Fifty? Who do you think I am, Bobby Hull?

 Säsongen 70-71 då Canadiens chockar NHL genom att slå ut Boston Bruins i första rundan av slutspelet och sen vinna Stanley Cup gör han 28 mål och 56 poäng på 78 matcher och under slutspelet blir det 19 poäng på 20 matcher. 71-72 får han ihop 32 mål och 81 poäng på 77 matcher och i slutspelet blir det 3 poäng på 6 matcher. 1972-73 får han chansen att spela mellan Yvan Cournoyer och Frank ”Big M” Mahovlich i första kedjan, han utnyttjar verkligen det på bästa sätt, han vräker in 44 mål och 95 poäng på 77 matcher och i slutspelet blir det 20 poäng på 17 matcher.

 73-74 blir sämre både för Lemaire och Canadiens, han får ihop 67 poäng på 66 matcher och 4 assist på 6 slutspelsmatcher, 74-75 är ännu en toppsäsong för Lemaire han gör 36 mål och 92 poäng på 80 matcher och i slutspelet blir det 12 poäng på lika många matcher. 75-76 blir det 52 poäng på 61 matcher under en säsong då Lemaire ofta är småskadad och det märks även i slutspelet där han stannar på 6 poäng på 13 matcher när han vinner sin femte Stanley Cup. Säsongen 76-77 får han ersätta Pete Mahovlich mellan Guy Lafleur och Steve Shutt efter ca. halva säsongen, Lemaire som är mycket snabbare på skridskorna än Mahovlich passar bra ihop med Lafleur och Shutt även om han inte riktigt trivs med sina kedjekamrater. Han gör 34 mål och 75 poäng i serien och i slutspelet är han ännu en gång på topp med 19 poäng på 14 matcher. Säsongen 77-78 är kedjan nu betydligt mer samspelt och han trivs väldigt bra (lagkamrater början kalla kedjan för ”The Donut Line”, varför, jo den hade ingen som spelade center). Han gör sin bästa säsong poängmässigt med 36 mål och 97 poäng på 76 matcher och följer upp med 14 poäng på 15 slutspelsmatcher.

 Säsongen 78-79 han problem med skador opch spelar endast 50 matcher men gör 24 mål och 55 poäng, men i slutspelet sätter han nytt personbästa med 23 poäng på 16 matcher. Direkt efter säsongen så tappar Canadiens flera viktiga pusselbitar i laget: Scotty Bowman lämnar Canadiens för att bli GM i Buffalo Sabres besviken för att han inte fick efterträda Sam Pollock i Canadiens, Ken Dryden slutar med hockey för att bli författare med mera, Yvan Cournoyer hade bara kunnat spela 15 matcher i serien innan ryggen sa ifrån och tvingade honom att sluta och dessutom slutar Jacques Lemaire för att bli spelande coach i Schweiz.

 Under sin karriär som spelare gjorde han 366 mål, 469 assist och 835 poäng på 853 matcher, det ger honom en sjundeplats i både poäng och mål och en femte plats i assist genom tiderna för Canadiens. Hans slutspelsstatistik är ändå bättre 61 mål, 78 assist och 139 poäng gör att han bara har Jean Béliveau framför sig sammanlagt och en fjärdeplats i både mål och assist i Canadiens genom tiderna. Han är en av sex spelare som avgjort två Stanley Cup finaler (Stanley Cup GW goal) de andra fem är Toe Blake, Jean Béliveau, Henri Richard, Bobby Orr och Mike Bossy.

 Efter att han 1979 chockartat lämnat Canadiens och NHL för att vara spelande coach i Sierre i den näst högsta schweiziska ligan återvänder han 1981 för att vara ass. coach i ett universitetslag, året efter är han headcoach i Longueuil Chevaliers i QMJHL som han för till final i ligans slutspel. Säsongen 83-84 är han tillbaka i Canadiens först som assisterande coach till Bob Berry, men blir headcoach när denne får sparken sent under säsongen. Året efter är han headcoach för Canadiens som under hans ledning vinner sin division men får stryk av Quebec Nordiques i den andra omgången av slutspelet. Säsongen 1985-86 får han flytta uppåt i hierarkin, han blir ass.GM till Serge Savard och han stannar i den positionen till säsongen 1993-94 då han får nytt jobb som headcoach för New Jersey Devils. Under sin tid som ass. GM i Canadiens vinner han Stanley Cup två gånger.

 Under sin första säsong i Devils så för han laget till en andra plats i sin division och laget förlorar sedan i semifinalen i Stanley Cup slutspelet, Lemaire blir efter säsongen belönad med Jack Adams Award som bäste coach. Säsongen efter alltså 94-95 som blir förkortad efter en lockout så vinner Devils sin första Stanley Cup, året efter har laget en väldig Stanley Cup baksmälla och missar slutspeler det är första gången sedan Canadiens missade slutspel säsongen 1969-70 som det regerande mästarlaget missar slutspel. Nu följer två säsonger där Devils dominerar Atlantic division och vinner divisionen båda säsongerna men i slutspelet går det betydligt sämre.
 
 Lemaire slutar i Devils efter säsongen 1997-98 och börjar jobba för Canadiens igen, men  Minnesota Wild med den gamle lagkompisen Doug Risebrough som GM ville annat. Wild som kommer att debutera i NHL säsongen 2000-01 börjar sitt officiella NHL liv med att tillkännage att Jacques Lemaire blir deras förste headcoach och som andra tillkännagivande välja Marian Gaborik med det tredje valet i draften 2000. Den första säsongen är tuff som den är för alla nya lag men det finns en stor ljusglimt, det är när Dallas Stars kommer på besök och Wild vinner med 6-0 mot organisationen som lämnade Minnesota 1993. Laget går bara till slutspel en gång under de första fem åren men då går de nästan hela vägen, de får stryk av Anaheim Ducks i Stanley Cup semifinalen. Efter säsongen 2002-03 då laget gick till sitt första slutspel så får Lemaire återigen ta emot Jack Adams Award som bäste coach.

 Efter två dåliga säsonger så verkar det lossna för Wild säsongen 2006-07 då laget samlar ihop 104 poäng och blir tvåa i sin division, året efter går det ändå bättre när laget vinner sin första divisionstitel. Wild blir däremot utslagna i första omgången av slutspelet bägge åren. 2008-09 missar Wild slutspel och efter säsongen så går Lemaire och Minnesota Wild skilda vägar efter 293 segrar som coach för Wild.

 Den 13 juli 2009 blir han utsedd till ny coach i New Jersey Devils och i oktober samma år vinner han sin 200 seger som coach för Devils. Han är en av tre assisterande coacher till Mike Babcock under OS i Vancouver 2010 (de andra var Lindy Ruff och Ken Hitchcock). Han slutar i Devils och som coach över huvudtaget efter säsongen 2009-2010, men den 23 december 2010 ställer han upp igen för Lou Lamoriello när New Jersey sparkar John MacLean efter en urusel säsongsstart. Den 8 februari 2011 når Lemaire den magiska gränsen 600 segrar som coach, han blir då den åttonde coach i NHL historien att nå 600 segrar. Den 10 april 2011 slutar Lemaire som Devils coach igen, vi får se om pensioneringen blir längre den här gången.

 Under sin coachkarriär blir Lemaire ofta beskylld för att förstöra NHL med en för defensiv ishockey men faktum är att hans lag har ofta gjorde mycket mål och 1993-94 gjorde New Jersey Devils 306 mål näst mest i hela NHL. Han blev invald i Hockey Hall of Fame 1984 och när han coachade Minnesota Wild så spelade hans systerson Manny Fernandez i laget. En hockeyhall i LaSalle har fått namn efter honom och många röster bland fans och media pushar för att även hans tröja #25 hör hemma i taket på Bell Centre. Som headcoach ledde han sitt lag till 1 Stanley Cup, 5 divisionstitlar och 3 förlorade Stanley Cup semifinaler, om vi räknar förra säsongen så missade hans lag slutspel bara 7 gånger varav 4 av de 5 första säsongerna som Minnesota Wild fanns.

Citat om och av Jacques Lemaire:

Steve Shutt:
”He was probably one of the best playoff players I've ever seen.”

Anonym lagkamrat om Lemaire som coach: ”Jacques really keeps his expectations for his players at a realistic level. After all, he knows what it's like when they're unrealistic.”

Jacques Lemaire:  "With Montreal, there was a certain way to play the game that other teams didn't know. It came from being with winners. As a youngster, I played on good teams that didn't win, but I went to Montreal and right away, won two Stanley Cups in my first two seasons! It was those other guys who showed me how to win."

Utdrag ur Jean Béliveau's självbiografi "My Life in Hockey": "In the 1968 season, the team was playing in Boston. Since I had suffered a minor knee problem in New York the night before, I was sitting this game out in the press box. At intermission, however, one of the trainers waved at me from the bench. I went downstairs, and Larry Aubut said, "Toe just got kicked out of the game. You’re coaching." [Note: No assistants in those days!]

"We were down 1-0 at that point, and the Bruins added another early in the second, before they took a penalty. I’d always wondered why Toe never put Jacques Lemaire on the point. The rookie had the best slapshot on the team – hard, heavy, and accurate. "Here’s my chance to try out my theory," I thought. I sent him out on the point – and he promptly scored. For the rest of the game Jacques was on the point for every power play. We finally won 5-2 or 5-3." 

      


Länkar:

http://www.youtube.com/watch?v=dAj7BBXZ_SA&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=0dU3-ObbiUI&feature=fvsr

http://www.youtube.com/watch?v=jvKFrSqba5s&feature=related

 Statistik Jacques Lemaire som spelare

Lag NHL/Stanley Cup GP G A P PIM +/-
Montreal Canadiens NHL 853 366 469 835 217 349
Montreal Canadiens Stanley Cup 145 61 78 139 63 -

Statistik Jacques Lemaire coach
Lag NHL G W L T OTL
Montreal Canadiens NHL 97 48 37 12 -
New Jersey Devils NHL 508 275 166 57 10
Minnesota Wild NHL 656 293 255 55 53
NHL totalt NHL 1261 616 458 124 63

Meriter:
Stanley Cup som spelare: 8, 1968,1969, 1971, 1973, 1976, 1977, 1978, 1979
Stanley Cup som headcoach: 1995
Jack Adams Award: 2, 1994, 2003
Invald i HHoF 1984
Ken Campbell rankar honom 2008 i boken Habs Heroes på plats 20 av Canadiens största spelare genom tiderna.


Har samlas alla delar i serien:  http://www.svenskafans.com/nhl/montreal/Legends-of-Montreal-Canadiens-396944.aspx

Källor: NHL.com, Canadiens.com, Legendsofhockey.net, wikipedia.org, Greatesthokceylegends.com

 

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2011-09-09 12:00:00
Author

Fler artiklar om Montreal