SvenskaFans rankar: 6. New Jersey Devils

Tre säsonger i rad har det blivit ”one and done” för New Jersey i slutspelet. Efter en mycket händelserik sommar på både gott och ont är nu Devils redo för att ge sig in i toppstriden på allvar igen. Det är åtminstone vad vi här på SvenskaFans redaktion tror.

Sommaren 2010 i NHL kommer de flesta att förknippa med Ilya Kovalchuk. Det visade sig bli en såpa som varken Kovalchuk eller New Jersey hoppades på när NHL valde att statuera ett exempel av Devils och Kovalchuk. Det hela började när NHL valde att underkänna Kovalchuks första kontrakt med Devils. 17 år och $102 miljoner var alldeles för långt för NHL:s tycke och de valde att sätta stopp. Detta var mycket märkligt när andra liknande kontrakt hade gått igenom. NHL och NHLPA gick igenom en rättstvist där en skiljedomare valde att ta NHL:s sida och upprätthålla underkännandet av kontraktet. Devils och Kovalchuk kom däremot överens om ett nytt kontrakt som sträcker sig över 15 år istället, där Kovalchuk kommer att få $6,66 miljoner per säsong, alltså $100 miljoner totalt. Det kontraktet godkändes efter att NHL och NHLPA kom överens om ändringar i kollektivavtalet.

Såpan tog däremot inte slut där, utan bara ett par veckor efter godkännandet av kontraktet meddelade NHL med Gary Bettman i spetsen att man valt att bötfälla New Jersey med $3 miljoner, ett förstaval och tredjeval. Straffet kom som en chock för de flesta, framförallt eftersom den var så hård och eftersom Devils inte hade brutit mot några skrivna regler. Men Bettman har makten att göra vad han vill och han kände helt enkelt för att bötfälla New Jersey för något som många före dem hade gjort. Surt, men det är bara att bita vidare i det äpplet. Belöningen kommer tids nog.

Nu ska vi i alla fall fokusera på det positiva i hela historien, nämligen att New Jersey har en av NHL:s allra bästa spelare under kontrakt för en lång tid framöver. Ilya Kovalchuk är en spelare av allra högsta rang och NHL:s bästa målskytt sedan 2000. Sedan lockouten är det endast Alexander Ovechkin som gjort fler mål än Kovalchuk.

När Devils för tredje året i rad åkte ut i första rundan lovade Devils general manager, Lou Lamoriello, att förändringar var att vänta. Han menade allvar. Efter att ha haft en relativt tillbakadragen filosofi under de gångna somrarna valde Lamoriello att röra om i grytan ordentligt. Borta från förra säsongen är namn som Paul Martin, Mike Mottau, Martin Skoula, Rob Niedermayer, Dean McAmmond, Yann Danis, Jay Pandolfo och Andrew Peters. Istället kommer vi få se spelare som Anton Volchenkov, Henrik Tallinder, Johan Hedberg, Jason Arnott, Adam Mair m fl.

Tidigt på sommaren kom nyheterna om att Devils hade tradat till sig en gammal bekanting, store centern och f d Stanley Cup-hjälten Jason Arnott, från Nashville Predators i utbyte mot Matt Halischuk och ett andraval. I och med Arnotts ankomst får Devils den andracenter som de så enormt saknade. Det var bara början på förvandlingen av Devils trupp.

När första juli anlände var Devils ett av de mest aggressiva lagen på marknaden. Det började med att Paul Martin lämnade Devils för nya utmaningar i Pittsburgh med Penguins. Att förlora lagets bästa back sved naturligtvis, men det var uppenbart att Lou inte sörjde för mycket. Han såg hur bra Devils skötte sig utan Martin förra säsongen, när denne missade 60 matcher på grund av en bruten arm. Andy Greene klev fram som en fullgod ersättare och därför läts Martin lämna utan några större motstridigheter.

Bara minuter efter Martins uttåg meddelade Devils att man skrivit kontrakt med Henrik Tallinder och den stenhårde Anton Volchenkov. Tallinder är en mycket duktig tvåvägsback som kommer att ersätta Martin utan några större problem i defensiven. Volchenkov var en spelare Lou hade siktat in sig på innan free agency började och han fick sin man. Lamoriello ville göra Devils till ett tuffare lag att spela mot och införskaffandet av Arnott, Volchenkov och Tallinder är en mycket bra bit på vägen. Dessutom införskaffades svenske målvakten, Johan Hedberg, från Atlanta. I Hedberg får Devils en backup av rang och kan nu med ge Martin Brodeur betydligt mer vila i målet än tidigare.

Men det är inte bara på isen som förändringar har gjorts. Devils har inför den kommande säsongen en helt ny tränarstab, med nye rookiecoachen John MacLean i spetsen. Jacques Lemaire gick i pension efter uttåget mot Philadelphia och Devils fick återigen ge sig på jakt efter en ny tränare. Den här gången valde man däremot att stanna inom organisationen och befordra John MacLean som var huvudtränare i AHL och Lowell Devils förra säsongen. John MacLean är en legendar i New Jerseys organisation och en av de främsta spelarna i klubbens historia. Han är fortfarande klubbens bästa målskytt genom tiderna med sina 347 mål på 15 säsonger.

I båset får MacLean sällskap av två legendariska namn, Larry Robinson och Adam Oates. Robinson återvänder till båset, den här gången som assisterande tränare, där han blir huvudansvarig för backarna. Oates var assisterande tränare i Tampa Bay förra säsongen och en av de starkaste orsakerna till Tampa Bays starka power play. Den biten behöver Devils stor hjälp med inför den stundande säsongen och Oates är en man som kan hjälpa dem enormt på den fronten, bland annat.

Mycket har hänt i Devils sedan säsongen 09-10. Devils är nu ett annorlunda lag och starkare än på många år. På pappret i alla fall. I skrivande stund har Devils fortfarande inte kommit under lönetaket och för det krävs att minst en högavlönad spelare lämnar. Vem det blir återstår att se, men hursomhelst är Devils ett lag att räkna med i år. Skillnaden är bara att de är betydligt bättre utrustade för ett slutspel med det här laget.

Målvakter:

Som vanligt behöver den här positionen ingen större presentation. Martin Brodeur är fortfarande lagets ryggrad och han är fortfarande en av NHL:s bästa målvakter. Han var nominerad till ännu en Vezina förra säsongen och 38-åringen visar inga tecken som helst på att han börjar tappa. Efter en historisk säsong där Brodeur slog flertal mäktiga rekord ser han nu fram emot att hamna lite i skymundan igen och bara fokusera på att föra Devils till framgångar i slutspelet återigen. Den trefaldige Stanley Cup-vinnaren vill ha en fjärde ring. Det är ingen tvekan om den saken.

Till sin hjälp i år kommer han att ha svenske Johan Hedberg. Hedberg kommer närmast från Atlanta Thrashers där han stod för en mycket bra säsong under 09-10. Han spelade 47 matcher och stod för ett facit på 21-16-6, ett GAA på 2.62 och en räddningsprocent på mycket fina 91,5 % i ett Atlanta som inte är speciellt kända för sin defensiv. Hedberg var en av de största anledningarna till att Atlanta utmanade om en slutspelsplats i East. Hedberg ger Devils ett utmärkt alternativ till Brodeur och Hedbergs närvaro innebär med största sannolikhet att Brodeur kommer att vilas mer i år. Det är bara positivt om Brodeur ska vara fräsch inför ett eventuellt slutspel. Hedberg är dessutom väldigt lik Brodeur i sin spelstil i och med att han inte är någon renodlad butterfly-målvakt och är även duktig med klubban. Det innebär att Devils försvar inte behöver ställa om avsevärt vare sig det är Brodeur är eller Hedberg i mål.

Backar:

Devils backlinje har genomgått störa förändringar sedan förra säsongen och fler är att vänta. Det är fortfarande ovisst vem som får lämna för att Devils ska hamna under lönetaket och ett par veteranbackar ligger pyrt till. Men det är något som är omöjligt för oss att veta och därför fokuserar vi på det som finns i laget för tillfället.

Borta från förra årets backlinje är Paul Martin, Mike Mottau och Martin Skoula. Martin och Mottau åt upp stora minuter i New Jersey förra säsongen, men med tanke på hur det gick i slutspelet och hur mesiga Devils visade sig vara valde Lamoriello att låta dem gå och ersätta dem med mer tuffhet.

In kommer istället Anton Volchenkov och Henrik Tallinder. Volchenkov och tuffhet går hand i hand. Han är känd för sitt stenhårda spel i egen zon och för att aldrig tveka att dela ut benkrossande tacklingar på motspelare. Volchenkov delar inte bara ut stenhårda tacklingar, han är även en mästare på att täcka skott. Han har gjort det till en konstform och är i dagsläget kanske NHL:s främsta skottblockare.

Henrik Tallinder är en stor, skridskoskicklig tvåvägsback som har sina främsta kunskaper i defensiven. Han är en allround back som gör mycket nytta utan att göra stort väsen av sig. Han är på det viset mycket lik Paul Martin även om Martin hade betydligt större offensiv potential. Tallinder är kanske lite tuffare än Martin men det är att vänta med tanke på att Tallinder är betydligt större. Tallinder införskaffades även för att det i organisationen finns några svenska lovande framtidsnamn, framförallt Alexander Urbom, en lovande back som Devils tror och hoppas mycket på. Tallinder gjorde ett strålande jobb som Tyler Myers mentor i Buffalo förra säsongen och förväntas nu bli en mentor åt Urbom i New Jersey.

Just Alexander Urbom verkar vara nära en ordinarie plats i New Jersey. Hans utveckling har gått i raketfart sedan han draftades av Devils sommaren 2009 i tredje rundan och han anses nu vara lagets bästa backtalang. Urbom har imponerat stort under försäsongen där han just parats ihop med Tallinder. Det återstår att se om Urbom tar en ordinarie plats, men den storväxte Stockholmaren har gjort det svårt för Devils att skicka tillbaka honom till Brandon i den kanadensiska juniorligan.

Andy Greene återvänder och kommer att dra ett stort lass i förstaparet i New Jersey den kommande säsongen. Han utvecklades enormt förra säsongen och klev fram som Devils bästa back. Med Paul Martin borta kommer Greene att vara lagets bästa option offensivt. Det var framför allt Greenes utveckling som gjorde att Devils inte grät floder över att Paul Martin längre finns i organisationen.

Colin White och Bryce Salvador är två backar ur samma skola. I dem har Devils två storväxta, tuffa veteraner och två backar som ger allt de kan match efter match. Tillsammans med Volchenkov utgör de kanske NHL:s bästa defensiva trio, men det återstår att se om alla tre är kvar i laget när grundserien drar igång. White och Salvador har nämligen nämnts i tradesammanhang med tanke på Devils lönetakssituation. Det är framförallt Salvador som ligger i största riskzonen med tanke på hans $2.9 miljoner i lön och för att han inte har någon NTC.

Mark Fraser skrev i somras på ett nytt ettårskontrakt med Devils efter en mycket lyckad rookiesäsong i New Jersey. 24-åringen spelade 61 matcher med Devils, stod för 3 mål, 3 assists och 36 utvisningsminuter. Fraser är en stor, tuff back som har sina främsta egenskaper i det defensiva spelet. Han anses vara en kopia av veteraner som Colin White och Bryce Salvador och om någon av dem lämnar kommer Fraser att vara en fullgod ersättare, fast mycket billigare.

Anssi Salmela, den finske backen som återvände till New Jersey från Atlanta i Kovalchuk-affären är för tillfället knäskadad och kommer att missa de första två månaderna av säsongen. Salmela är fortfarande under utveckling i NHL och visar med jämna mellanrum prov på att han är en användbar back. Men han har även problem med det defensiva spelet och beslutsfattandet måste gå snabbare i offensiv zon. I NHL har man inte lika mycket tid på sig att ta beslut som i de europeiska ligorna och det måste Salmela lära sig innan han på allvar kan utmana om en ordinarie plats.

Efter två fulla säsonger i AHL verkar 22-årige Matt Corrente klar för spel i NHL. Nye huvudtränaren John MacLean hade Corrente i Lowell förra säsongen och bevittnade dennes utveckling på nära håll. Corrente är en tuff tvåvägsback som är jobbig att möta och som med sin fysiska stil inte är rädd för att försvara sina lagkamrater. Tidigare hade han en förmåga att tappa humöret och gå bort sig i defensiven eftersom han överspelade situationer. Nu när han har mognat märks skillnaderna i hans spel där han är mycket bättre på att avgöra vilket beslut han ska ta och när han ska det. En sak som dessutom talar till Correntes fördel i backlinjen i New Jersey är att han är högerskytt, något som Devils inte har och inte haft sedan Brian Rafalski lämnade. Att ha en högerskjutande back på högra blå är ibland skillnaden mellan ett mål framåt eller i baken.

Det finns ytterligare några unga aspiranter i organisationen, killar som Devils tror mycket på och som närmar sig ordinarie spel i NHL. En sådan är Matt Taormina, en spelskicklig back som kommit fram från ingenstans i princip. Han signades av Lowell Devils förra säsongen till ett AHL-kontrakt och imponerade stort genom att göra 10 mål och 40 assists i AHL. Han belönades med ett NHL-kontrakt av New Jersey och är nu alltså väldigt nära spel i NHL. Han var en odraftad free agent när han skrev på för Devils. Innan dess provspelade han för Ottawas farmarlag i Binghampton där det bara blev en handfull matcher innan han gick vidare till Lowell. Taormina är inte speciellt stor eller fysisk, men är väldigt smart och oftast på rätt position. Hans främsta styrkor ligger i offensiven och han besitter ett hårt och välriktat skott. Det fick inte minst Henrik Lundqvist erfara under försäsongen när Taormina skickade en raket rakt upp i krysset under en match lagen emellan. Om Taormina inte tar en plats nu lär han göra det någon gång inom en väldigt snar framtid.

Devils backlinje är inte flashig och det finns inte stora stjärnor. Med andra ord precis som de föregående säsongerna. Det är en grupp av backar som klarar av att göra lite av varje. Inte någon som är superb på en viss aspekt av spelet, men som grupp är de versatila och det behövs för att klara av de tuffaste lagen i ligan. Spelare som Volchenkov, White, Salvador, Corrente och Fraser står för sandpapperspelet medan killar som Greene, Tallinder, Urbom och Taormina står för finessen och offensiven från blå. Det är en backlinje som har stort potential att åstadkomma saker den kommande säsongen.

Forwards:

Det är kanske på den här positionen som Devils allra största styrkor finns. Förutom målvaktsspelet är forwardpositionen något andra lag avundas Devils. Det sägs numera runtom i ligan att Devils har två förstakedjor och att Devils mycket väl kan ha de två bästa toppkedjorna i hela ligan. Som jag tidigare skrivit har inget beslut tagits än angående Devils lönetakssituation. Det finns även några forwards som kan komma att lämna klubben, men tills det händer är de följande namnen fortfarande Devils och de kommer att behandlas som sådana.

Devils leds av evighetsmaskinen och duracellkaninen Zach Parise. Parise är ett energiknippe som aldrig tar en ledig stund och som jobbar 110 % vare sig det är försäsong, slutspel eller någon helt meningslös träning. Det finns ingen ”off-knapp” på den här killen. Att han dessutom besitter gudabenådade hockeykunskaper skadar ju heller inte. Han gjorde 38 mål förra säsongen och är enormt sugen på att ta sig tillbaka över 40-målssträcket som han nådde säsongen innan.

Av alla tecken att bedöma kommer han att ha sommarens huvudman vid sin sida. Ilya Kovalchuk har under sin karriär spelat vänsterforward, men under försäsongen har John MacLean valt att spela Kovalchuk till höger i en kedja med Parise och Travis Zajac. Det experimentet har hittills varit lyckat och det mesta pekar på att de kommer att spela ihop när säsongen drar igång. Kovalchuks kontrakt är nu bakom honom och nu kan han bara fokusera på det han gör bäst – spela hockey och att göra mål. Kovalchuk har under sin karriär bevisat att det är just det han gör bäst, han har gjort flest mål i hela ligan sedan han debuterade år 2000. Det är bara Alexander Ovechkin som gjort fler mål än honom sedan lockouten 2005.

Tredjelänken och kanske den mest underskattade spelaren i New Jersey är centern Travis Zajac. 25-åringen har de senaste säsongerna växt fram som en av de främsta tvåvägscentrarna i hela ligan och var förra säsongen i toppstriden om Selke Trophy som går till ligans bästa defensiva forward. Zajac drog ett stort lass förra säsongen som lagets enda utpräglade center. Han spelade enormt mycket och i vissa fall kanske för mycket. Nu när Devils införskaffat hjälp på centerpositionen kommer Zajac att ta ytterligare snäpp i sin utveckling och när han har två superstjärnor som Parise och Kovalchuk på sina vingar har vi en del poäng att vänta från honom.

Den spelare som införskaffats för att minska på Zajacs börda är en gammal Stanley Cup-hjälte, Jason Arnott. 35-åringen återvände till New Jersey i början på sommaren när Devils bytte till sig honom från Nashville i utbyte mot Matt Halischuk och ett andraval. Arnott var skadedrabbad förra säsongen och det blev ”bara” 19 mål och 46 poäng på 63 matcher från hans klubba. Arnott ger Devils den andracenter som de så enormt saknat i flera år. Han är stor, stark och har ett fruktat skott. Han känner dessutom till organisationen och vet hur allt fungerar. Anpassningstiden blir inte något orosmoment för Arnott.

Vid sin sida kommer Arnott att han sin gamla lekkamrat Patrik Elias. De två utgjorde två tredjedelar av den fruktade A-line som terroriserade ligan från slutet av 90-talet fram tills tidigt 2000-tal. Elias är fortfarande en klassforward som den kommande säsongen kommer att spela på vänsterkanten, hans riktiga position. Förra säsongen användes Elias på alla forwardpositioner, men mest som center. Det gjorde han för att Devils helt enkelt saknade bättre alternativ. Det problemet har nu åtgärdats och Elias kan flytta tillbaka till sin naturliga position. Att se de två tillsammans igen är något som alla Devilssupportrar ser fram emot. De två hade en odiskutabel kemi och de är övertygade över att den fortfarande är kvar. Vi hoppas att de kan hitta på några stordåd till ihop.

Tredjelänken i den kedjan är inte längre Petr Sykora. För tillfället ser det ut som att lagkaptenen Jamie Langenbrunner kommer att agera högerflank åt Arnott. Langenbrunner stod för 19 mål och 61 poäng förra säsongen, en sänkning på 10 mål från säsongen innan. Langenbrunner var inte riktigt nöjd med sin säsong och det var många som var missnöjda med honom efter säsongen. Han försvann i slutspelet och spelade oinspirerat. Som kapten är det oacceptabelt och enligt honom själv är han rejält sugen på att ta revansch den kommande säsongen. Langenbrunner är fortfarande en mycket bra spelare, som bara verkar bli bättre och bättre med åren. Han har däremot attitydproblem ibland och när något utanför isen inte stämmer avspeglas det även i hans spel på isen. Han blir gnällig och allmänt sur, vilket resulterar i att han tar dumma utvisningar och blir loj i sitt spel. Men att han fortfarande är en spelare av hög klass är det inget snack om och vi hoppas att vi får erfara det återigen den kommande säsongen.

Jobbet som tredjecenter inför den stundande säsongen verkar gå till svenske Jacob Josefson. Som 19-åring verkar Josefson redan vara redo för ordinarie spel i New Jersey, något vi inte sett sedan Scott Gomez gjorde samma sak säsongen 99-00. Josefson kommer närmast från Djurgården i Elitserien där han stod för 8 mål och 12 assists på 43 matcher med DIF. Josefson är en ansvarsfull tvåvägscenter som har fått enormt mycket beröm under försäsongen, av både tränare och spelare. Han spelar ett moget spel, något som är överraskande med tanke på att han bara är 19 år gammal. Man är inte nära ordinarie spel i New Jersey som 19-åring om man inte är duktig defensivt, framförallt som center.

Under försäsongen har Josefson spelat mellan med Dainius Zubrus och David Clarkson. Zubrus är ett av namnen som nämns i tradesammanhang men har inte låtit sig påverkas av det. Han är en spelare som är väldigt lik Zach Parise i sin attityd och arbetsvilja. Han kommer alltid till spel och ger 100 % vare sig det är träning eller match. Zubrus är en jätte storleksmässigt sett och är en duktig skridskoåkare. Zubrus är den spelare som kanske varit New Jerseys bästa i slutspelet de senaste två åren. Det har inte varit många matcher i slutspelet för Devils, men under de få har Zubrus totalt sett förmodligen varit den bäste och det är därför som de flesta Devilssupportrar inte vill se just honom lämna i en eventuell trade.

David Clarkson är kanske mest känd för sina knogar och som en av NHL:s främsta retstickor, men under senare år har han utvecklats till en mycket duktig hockeyspelare. Clarkson var på väg mot en kanonsäsong förra säsongen innan han bröt benet i en match mot Boston. Clarkson missade 36 matcher totalt förra säsongen. Nu är han helt återhämtad och har tagit sikte på att ha en kanonsäsong. Han kommer att bidra med tufft spel och fightas när det behövs, men han kommer även att bidra med viktiga mål här och där. Clarkson belönades med ett nytt treårskontrakt värt $2,66 miljoner per år i inför den här säsongen, ett tydligt tecken på de höga tankarna Lou Lamoriello och Devils har om honom.

Bredden i New Jerseys forwardsbesättning är tydlig när en spelare som Brian Rolston hamnar i tredjekedjan eller fjärdekedjan. I dagsläget vet vi inte om det blir en forward eller back som lämnar inför säsongstarten, men ingen bör bli förvånad om det blir en högavlönad forward som får gå. Brian Rolston har varit en besvikelse de två senaste säsongerna även om det självfallet inte varit bara hans fel. Rolston är en spelare som måste spela med skickliga spelare för att nå framgångar och i Devils har han inte gjort det speciellt ofta. Förra säsongen spelade han mest i tredjekedjan med spelare som Rob Niedermayer och Dean McAmmond och ändå stod han för 20 mål när säsongen var över. I dagens trupp finns det ingen plats för Rolston bland lagets topp sex forwards och han kommer få husera i de två undre kedjorna. Rolston är fortfarande är hygglig spelare som kan användas på flera olika sätt.

För tillfället finns det flera spelare som kämpar om en plats i Devils fjärdekedja. Pierre-Luc Letourneau-Leblond kommer att ha en relativt ordinarie roll i den kedjan eftersom han är lagets officiella slagskämpe och den spelare vars jobb är att se till att skydda stjärnorna och de mindre spelarna i laget. Leblond är dessutom en bra skridskoåkare och kan även spela hockey, därför är han inte helt värdelös att ha med i laget till skillnad från Andrew Peters förra säsongen.

Adam Mair är för tillfället bara på en tryout med Devils men alla tecken pekar på att han kommer att få ett kontrakt med laget inom kort. Han har skött sig utomordentligt under försäsongen och gjort bland annat två mål och även spelat ett tufft, robust spel och även slagits för att försvara sina lagkamrater. Mair är mångsidig forward som kan spela alla tre forwardpositioner. Mair kommer närmast från Buffalo Sabres där han tillbringat de senaste sju säsongerna. Förra säsongen stod han för sex mål och 14 poäng på 69 matcher med Sabres.

Rod Pelley återvänder och vi kommer återigen att se honom i fjärdekedjan. Pelley spelade förra säsongen både center och vänsterforward där han egentligen hade mest framgångar som ytter. Det återstår att se i vilken roll MacLean kommer att använda honom, men just nu verkar det som att Mair kommer att spela center och Pelley högerforward.

Devils har även några ungtuppar som är på väg att slå sig in i NHL men som det i dagsläget helt enkelt inte finns plats för. Vladimir Zharkov tillbringade nästan hela förra säsongen i Devils och spelade även 40 matcher med laget. Han skickades nyligen ner till Albany i AHL men kommer säkerligen att vara den första forward Devils kallar upp vid behov under säsongen. Svenske trollgubben Mattias Tedenby är även han inte långt ifrån spel i NHL, men han är en forward som måste vänja sig vid det nordamerikanska spelet först. Att han är en stor talang är det inget snack om, men han måste blir lite starkare och smartare i sitt spel innan han är redo. Nick Palmieri är en annan ungtupp som har tagit stora kliv fram de senaste två säsongerna. Förra säsongen stod han för en mycket bra rookiesäsong i Lowell där det blev 21 mål på 69 matcher. Han blev även uppkallad till New Jersey och fick spela sex matcher med Devils i NHL. John MacLean spelade en stor roll i Palmieris utveckling och MacLean verkar gilla honom starkt. Det skulle inte vara någon överraskning om Palmieri kallades upp den här säsongen och började kämpa till sig en ordinarie plats i laget.

Nyckelspelare:

Martin Brodeur, Zach Parise, Ilya Kovalchuk, Travis Zajac, Andy Greene

Nyförvärv:

Jason Arnott – från Nashville Predators – trade
Anton Volchenkov – från Ottawa Senators – free agent
Henrik Tallinder – från Buffalo Sabres – free agent
Johan Hedberg – från Atlanta Thrashers – free agent
Jacob Josefson – från Djurgårdens IF – kontrakterat draftval
Mattias Tedenby – från HV71 – kontrakterat draftval
Adam Mair – från Buffalo Sabres – free agent tryout
Dan Kelly – från Kitchener Rangers (OHL) – free agent

Förluster:

Paul Martin – till Pittsburgh Penguins – free agent
Rob Niedermayer – till Buffalo Sabres – free agent
Dean McAmmond – till New York Islanders – free agent tryout
Mike Mottau – till New York Islanders – free agent
Jay Pandolfo – utköpt från kontrakt
Andrew Peters – utköpt från kontrakt
Martin Skoula – till Avangard Omsk (KHL) – free agent
Yann Danis – till Amur Khabarovsk (KHL) – free agent
Ilkka Pikkarainen – till Timrå (SEL) – free agent
Matt Halischuk – till Nashville Predators – trade

Svenskar:

Henrik Tallinder, Johan Hedberg, Jacob Josefson, Mattias Tedenby, Alexander Urbom

Coacher:

John MacLean (första säsongen) – huvudtränare
Larry Robinson – assisterande tränare
Adam Oates – assisterande tränare

Preliminär laguppställning:

Zach Parise – Travis Zajac – Ilya Kovalchuk
Patrik Elias – Jason Arnott – Jamie Langenbrunner
Dainius Zubrus – Jacob Josefson – David Clarkson
Brian Rolston – Adam Mair – Rod Pelley

Andy Greene – Anton Volchenkov
Alexander Urbom – Henrik Tallinder
Colin White – Bryce Salvador

Martin Brodeur (Johan Hedberg)

Andra notabla spelare: Matthew Corrente, Anssi Salmela, Pierre Leblond, Mark Fraser, Vladimir Zharkov, Mattias Tedenby, Nick Palmieri, Tyler Eckford

Bästa nyförvärvet: Jason Arnott

Det var svårt att välja mellan Anton Volchenkov och Arnott, men till slut valde jag att köra med Arnott eftersom hans ankomst verkligen fyller det livsnödiga behov Devils hade av en andracenter. Han kommer att bidra med rutin, tekningar, fysiskt spel och har en odiskutabel kemi med Patrik Elias. De två kan skapa magi ihop. Volchenkovs närvaro kommer göra livet surt för många motståndare och han är viktig också, men i dagsläget känns det just som att Arnott fyllde ett större behov.

Värsta förlusten: Paul Martin

Här finns det helt enkelt inga andra alternativ. Paul Martin är en back av hög rang som tyvärr ansåg att gräset var grönare i Pittsburgh av någon anledning. Fans i New Jersey är inte speciellt förtjusta över att han valde att lämna Devils för spel med en divisionsrival. Det går inte att förneka att Paul Martin är en toppback, men samtidigt levde han aldrig upp till förväntningarna i New Jersey. Han lyckades aldrig ta det där extrasteget som krävdes för honom och i slutspel var han alltid som bortblåst. Lou Lamoriello var inte speciellt uppgiven när Martin lämnade och var snabbt med att påpeka att Devils försvar är bättre idag med killar som Tallinder och Volchenkov än vad de var förra säsongen.

Årets poängkung: Ilya Kovalchuk

Med kvalitetsspelare som Zach Parise och Travis Zajac har Ilya Kovalchuk potentialen att nå över 100 poängstrecket för första gången i sin karriär. Kovalchuk signades för sin explosivitet och sin målfarlighet och han kommer att bidra med just det i år. Även Zach Parise kan mycket väl nå över 40 mål och 100 poäng den kommande säsongen. Det är en lyx som få andra lag har. Men i slutändan tror jag ändå att Kovalchuks renodlade talang kommer att vara den avgörande faktorn och han kommer att bli årets poängkung i New Jersey.

Årets nykomling: Jacob Josefson

Jacob Josefson har under försäsongen sett ut som en veteran på isen med sitt mogna spel. Han viker sig inte för fysiskt spel och vet alltid vad han ska göra med pucken. Han har imponerat på medspelare, fans och coacher hittills och de flesta tror att han kommer att ha en stabil förstasäsong i New Jersey. Även Alexander Urbom förtjänar att nämnas eftersom det just nu ser ut som att han kommer att ta en ordinarie plats. Urbom är en stor och spelförande back som kommer att bli riktigt bra inom ett par år.

Årets genombrott: Alexander Urbom

Om Josefson blir årets nykomling så blir Alexander Urbom årets genombrott. Den storväxte stockholmaren är bara 19 år gammal, men har under försäsongen visat vilken klassback han är och kommer att bli. Han har varit en av lagets bästa spelare under försäsongen och även om han officiellt inte tagit en plats i New Jersey så ser jag inte hur de kan skicka tillbaka honom till Brandon i WHL med tanke på den training camp han stått för. Urbom har visat prov på en helt orädd och respektlös spelstil och har blandat det tillsammans med otroligt skicklig skridskoåkning och imponerande passningsspel. Han har sett hemma ut när han parats med landsmannen Henrik Tallinder och de två kan mycket väl bli ett värdefullt par för Devils den kommande säsongen.

###

1.
2.
3.
4.
5.
6. New Jersey Devils
7. Chicago Blackhawks
8. Philadelphia Flyers
9. Detroit Red Wings
10. Los Angeles Kings
11. Tampa Bay Lightning
12. Phoenix Coyotes
13. Buffalo Sabres
14. Ottawa Senators
15. St. Louis Blues
16. Nashville Predators
17. Anaheim Ducks
18. Colorado Avalanche
19. New York Rangers
20. Montreal Canadiens
21. Calgary Flames
22. Atlanta Thrashers
23. Toronto Maple Leafs
24. Minnesota Wild
25. Dallas Stars
26. Carolina Hurricanes
27. New York Islanders
28. Columbus Blue Jackets
29. Edmonton Oilers
30. Florida Panthers