PREVIEW: Nashville Predators-San Jose Sharks
Fredagen den 21 april klockan 20:00 lokal tid så kommer första matchen i Western Conference kvartsfinalsserie mellan Nashville Predators och San Jose Sharks spelas i Gaylord Entertainment Center. SvenskaFans ger er all info som är värd att veta om denna drabbning.
Nashville har varit ett av årets lag. 106 poäng efter grundserien är ett nytt klubbrekord och gav laget en välförtjänt fjärdeplats i Western Conference och en eventuellt avgörande match 7 hemma. Å andra sidan möter laget ett av ligans absolut formstarkaste lag i form av hajarna från västkusten. San Jose inledde säsongen bedrövligt med 8-12-4 men det var tiden innan Joe ”Big Bird” Thornton. Efter Thorntons ankomst så har laget 36-14-7 och en femteplats i Western Conference.
Att Thornton, som vann Art Ross Trophy med sina 125 poäng och San Jose är i ruggigt slag bekräftas av de åtta raka laget har tagit och Thorntons 18 poäng under denna period. ”Big Birds” lekkompis Jonathan Cheechoo fick ju Maurice ”Rocket” Richard Trophy som ett brev på posten efter Thorntons ankomst. 56 mål räckte för måltiteln men betänk då att 49 av de målen kom på de 58 matcher som han spelade med ”Big Bird”. Dessa två kommer med all säkerhet att pröva Tomas Vokouns ersättare, Chris Mason. Mason å andra sidan är i princip lika het som de två nämnda då han vunnit sex raka med en GAA på 1,13 och en räddningsprocent på 95,4 procent!
Dessa nämnda spelare lär säkerligen ta sig an huvudrollerna på ett eller annat sätt, men om vi bortser från dessa hur ser då lagen ut? Jo, båda lagen bygger på mycket fart och frenesi blandat med retstickor och muskler i form av Darcy Hordichuk och Scott Parker. Därför är det inte heller underligt att det står 2-2 i inbördes möten mellan lagen, där två av matcherna har avgjort i OT. Båda lagen har "scoring punch" men har samtidigt haft förmågan att kunna låsa matcher genom bra defensiv. En taktik som kan generera succé i Stanley Cup. Men nu är det dags att bryta ner denna match-up i dess främsta beståndsdelar:
Målvakter
Fascinerande nog så är den målvakt som har slutspelsrutin, San Joses Evgeni Nabokov, petad. Detta kan tillskrivas många skador och ojämnt spel (16-19-7 med 3,10 i GAA och 88,5 i räddningsprocent imponerar inte). Så istället så är det två orutinerade herrar som kommer stå i mål. I San Jose blir det Vesa Toskala, som har imponerat och i år har 23-7-4 med 2,56 i GAA och 90,1 i räddningsprocent men jämfört med Mason är det inte vasst. 30-åringen från Red Deer har i år 12-5-1 med 2,54 i GAA och 91,3 i räddningsprocent.
Det som dock ligger båda i fatet är deras slutspelsrutin. Masons slutspelsfacit från AHL och IHL imponerar inte med 2-8 men Toskalas slutspelsrutin går tillbaka till tre matcher säsongen 2000-01 med Kentucky i AHL-slutspelet – inte mycket att hänga i julgranen. San Jose har dock fördel med anledning av den rutin som Nabokov besitter på bänken vilket kan jämföras med Pekka Rinne och Brian Finley i Nashville.
Försvar
San Jose har ett anonymt försvar fullt av slitvargar som följer head coach Ron Wilsons direktiv till punkt. Scott Hannan och Kyle McLaren är de största namnen och dominerar i defensiv zon. Offensiven ska istället nya namn som Tom Preissing (43 poäng på 74 matcher i år) och Matt Carle (sex poäng på tolv matcher i år) stå för.
Nashville däremot har en bred och relativt välkänd backbesättning med de två spelskickliga backarna Kimmo Timonen och Marek Zidlicky tillsammans med defensiva muskler i form av Brendan Witt. Laget har dessutom ett knippe av duktiga unga backar i Ryan Suter, Shea Weber och Dan Hamhuis (som verkligen har haft en breakout-säsong med 38 poäng och +11). Nashville har sammantaget ett mycket bättre avvägt försvar.
Anfall
Nashville har ett bra komponerat anfall där poäng sprids på många spelare. Det finns fem forwards med minst 20 mål varav laget inte enbart behöver förlita sig på stora namn som Paul Kariya och Steve Sullivan. Dessutom så sitter laget på två av ligans absolut bästa tekare i form av Yanic Perreault och Mike Sillinger som genom sin rutin kommer att betyda multum i Nashville. Scott Hartnell, Scott Walker och Darcy Hordichuk försäkrar om att det gör ont att möta Nashville.
San Jose har ett av ligans hetaste anfall, vilket beror på Thornton och Jonathan Cheechoo. Spelare som Nils Ekman (57 poäng i år), Steve Bernier (började säsongen i AHL och har gjort 27 poäng på 39 matcher) och Milan Michalek (35 poäng på 81 matcher) gör sina poäng men om Nashville lyckas stoppa förstakedjan så behöver en kille som Patrick Marleau stiga fram och stå för målen. Marleau dessvärre är inne i en djup formsvacka med bara två mål på de tio senaste matcherna och måste varva upp för San Joses del.
Special Teams
Båda lagen är ungefär lika bra i powerplay, då Nashville har 18,4 procent medan San Jose har 18,2 procent. En intressant aspekt är dock att lagen har en tendens att släppa in många mål när de väl har powerplay! Nashville har lyckats släppa in 13 medan San Jose kan skämmas över sina tio. Det är självfallet alldeles för dåligt och visar på nonchalans på blålinjen. När det gäller penalty killing är det milsvid skillnad lagen emellan och en faktor som kan komma att avgöra matchserien.
Nashville har genom energiknippen som Walker och rutinerade tekare som Perreault lyckats döda 84,6 procent av alla utvisningar vilket ger en femteplats i NHL, men San Jose är fullständigt bedrövliga. 80,7 procent renderar i plats 23 i ligan och det är endast Philadelphia som är sämre av slutspelslagen i denna spelform. Med tanke på att Nashville har backar som kan skjuta från blå så blir det upp till spelare som Alyn McCauley att skärpa sig, annars kommer matchen gå förlorad för San Jose.
Tränare
Nashville har bara haft en enda tränare under sin tid i NHL, Barry Trotz. Trotz har inte varit med mycket i slutspel utan endast när laget åkte ur för två år sedan mot Detroit i första omgången, å andra sidan gav det mycket erfarenheter som laget och Trotz har nytta av nu. Därtill så har Trotz vana av täta matcher från AHL där han bland annat vann med Portland Pirates 1995-96. Detta är dock inget att jämföra med Ron Wilson som har matchat fram Washington Capitals till Stanley Cup-final 1998 och San Jose till semifinal 2004. Wilson vet hur man ska agera i ett slutspel varav det är övertag till San Jose i denna kategori.
Matchvinnare
Vilka killar är det i vardera lag som kommer att ta sitt spel ett steg längre och leverera när det väl behövs (förutom målvakterna som alltid måste leverera i slutspel). I Nashville är det följande spelare som måste träda fram:
Paul Kariya: Kariya har varit grym och passar perfekt in i head coach, Barry Trotz, lagbygge grundat på snabb offensiv. Kariya har slutspelsrutin då han har varit i en Stanley Cup-final tidigare (2003 i Anaheim då laget förlorade mot New Jersey) och har en näsa för mål. 245 skott, 31 mål och 85 poäng bevisar att Kariya måste vara het för Nashville.
Kimmo Timonen: Den underskattade finländaren är en oerhört spelskicklig back som inte tolererar att bli överkörd av bryska motståndarforwards. Han och Zidlicky är grundstommen i ett av ligans bättre powerplay. Som point-man kommer han att vara ovärderlig i en serie som kan avgöras genom bästa powerplay. Timonen har i år åtta mål i powerplay och 50 poäng totalt på 79 matcher.
Dan Hamhuis: Hamhuis säger ni? I ett försvar med åtskillig offensiv potential i nämnda Timonen, Zidlicky men även rookiebacken Ryan Suter så är Hamhuis mycket viktig. Hamhuis gör en del poäng men framförallt kan han dela arbetsbördan med nyförvärvet Brendan Witt om att flytta på motståndarforwards framför Mason. Hans storlek och hyggliga fart på rören kan innebära grus i maskineriet för Thornton och hans polare i San Jose. Att Hamhuis spelar mest i laget med 22:33 minuter per match visar att han är viktig för Trotz och Nashville.
Om vi undersöker San Jose vilka är det som måste kliva fram som "key players"?
Joe Thornton: Självfallet är det på "Big Birds" axlar att fixa det för San Jose. Han har taskigt slutspelsfacit med Boston men på västkusten har han fullständigt dominerat. Han är stor, stark, snabb och har lysande spelsinne. Utan bördan som lagkapten så kan han lysa i detta slutspel. San Jose har satt sitt hopp till Joe.
Scott Hannan: I ett anonymt försvar så är det Hannan som håller i taktpinnen. Han var anledningen till att Brad Stuart fick åka till Boston och han har rutin i massor. Var med för två år sedan i semifinalen mot Calgary Flames och har sedan dess spelat World Cup och OS med Kanada. Hannan spelar 24 minuter per match och används i alla situationer av head coach, Ron Wilson. Han kan göra mål i powerplay och han kan döda utvisningar i penalty killing.
Jonathan Cheechoo: Från misslyckad i HV71 ifjol till årets målkung. 25-åringen har växt i sällskap med Thornton och lär kunna göra så ytterligare i slutspelet. Han har näsa för målet och är grym på att hitta rätt ytor och avlossa sitt snabba skott. Han är också en matchvinnare då han har elva game-winning goals denna säsong. Cheechoo är dock inte en renodlad offensiv spelare utan en bra forecheckare som tar och gör sitt jobb defensivt. Om Cheechoo och Thornton är heta i San Jose så kommer Mason få det jobbigt i Nashvilles mål.
Outsiders
I varje lag så dyker det upp en kille som står för det extra, det oväntade när ett lag minst anar det. I Nashville och San Jose är dessa två killar ni ska hålla koll på:
Scott Walker: Walker har varit med hela resan i Nashville från lagets första säsong 1998-99. Han har haft problem med skador denna säsong varav han missat över halva säsongen och snacka om att han är revanschsugen! Sedan återkomsten i slutet av mars har han inte imponerat med produktion i målprotokollet men å andra sidan så är han en grym penalty killer som konstant stressar motståndarna till misstag. Han är en naturlig ledare med sitt agerande på isen och kämpar i vartenda byte. Dessa killar växer inte på träd och nu när det är slutspel så kommer Walker bevisa att det gör ont att möta Nashville - väldigt ont!
Matt Carle: San Joses unge försvarare som i år blev utnämnd till USA:s bästa collegespelare har redan växt in i NHL-kostymen. Han har kontroll på både offensiv och defensiv och har en förmåga att styra powerplayet. Något som San Jose saknade tidigare under säsongen då Stuart försvann till Boston. Carle kommer att överraska många i slutspelet och då främst motståndarna i Nashville.
Avgörande faktorer i matchserien
1. Special Teams: I ett slutspel så måste special teams vara på topp eller så är man körd. För de som följde SM-slutspelet så inser ni betydelsen av ett bra powerplay vilket var det stora segerreceptet för Färjestad mot Frölunda, i NHL ställs det än mer på sin spets. Nashville har en fördel i denna spelform och det är upp till Hannan och McLaren i San Jose att se till att lagets penalty killing hålls ihop.
2. Första målet: San Jose måste ta ledningen i matcherna ifall de ska vinna. Laget har 30-8-2 när de har fått ledningsmålet, de möter dock ett av ligans absolut bäst kämpande lag som kan återhämta ett underläge då Nashville har lyckats vinna 23 av 36 matcher när de har legat under med 1-0.
3. Hemmaplan: Lagen är grymma på hemmaplan. Nashville har bara förlorat åtta matcher på hemmaplan medan San Jose endast förlorat nio. Hemmaplan ger Nashville fördel, så är det.
4. Tät defensiv: Mötena mellan dessa lag tenderar att bli jämna. Lagen har mötts 26 gånger i historien där San Jose har tre segrar fler än Nashville. Sett till den totala målskillnaden så skiljer det bara fyra mål mellan lagen till San Joses fördel. Med andra ord kommer det att bli jämnt och en tät defensiv är ett måste för överlevnad.
5. Rutin: San Jose har killar som har varit med förut och vet hur man vinner matcher i ett slutspel. Det ska inte vara vackert men effektivt, å andra sidan så har Nashvilles nyförvärv Kariya, Witt och Sillinger rutin så det räcker och blir över.
Segerreceptet
Vad krävs då av lagen för att de ska kunna vinna denna matchserie som mycket väl kan gå till sju matcher?
Nashville: Nashville vinner mot San Jose ifall Mason kan bibehålla sitt målvaktsspel. 43 NHL-matcher vara 22 i år är inte mycket men att vinna de sex senaste med 1,13 i GAA samt 95,4 i räddningsprocent innebär att han är i slag. Om Thornton och hans kompisar skjuter Mason i sank i match 1 så är nog Nashville och Mason uträknade. På bänken finns nämligen inte mycket att hämta i form av Rinne och Finley. Ett bra sätt att understödja Mason är genom hårt defensivt arbete av Witt, Hamhuis och Perreault för att nämna några.
San Jose: Segerreceptet stavas breddat målskytte. Förstakedjan har varit fantastisk men kan den bära laget på egen hand hela vägen? Lite mer pytsar från Michalek, Bernier och McCauley skulle inte skada. Ifall inte det sker så får det bli upp till Patrick Marleau att bistå med det målskytte som kan behövas. Marleau har lite i skymundan gjort 34 mål i år, varav 20 mål i powerplay och han kan bli ett segervapen för Sharks, men då får han vakna till.
Hur går det
Som vanligt i ett slutspel så är första matchen oerhört avgörande. Jag tror att Thornton och Cheechoo kommer att sänka Masons självförtroende genom några enkla pytsar varav San Jose vinner den matchen ganska så enkelt. Resten blir en ganska så enkel resa för San Jose som då börjar få ordning på sitt penalty killing. San Jose kommer med andra ord att vinna denna matchserie med 4-1.
Källor:
www.tsn.ca, www.nhl.com, www.thehockeynews.com, www.cbc.ca, www.nashvillepredators.com, www.sanjosesharks.com
