NHL-Tempen: Vecka 41
SvenskaFans inför denna säsongen "NHL-Tempen". Vi radar upp vad som är hett runt NHL och vad som är iskallt. En gång i veckan kommer någon redaktionsmedlem att hylla och såga spelare, lag, matcher, coacher, domare, organisationer, nhl-bevakning, ja vad som helst som rör NHL.
Brännhet 
”Minnesvärda hattrick”
Att göra ett hattrick i NHL är något som uppmärksammas och uppskattas, främst påtgaligt genom att publiken utsmyckar isen med sina kepsar. I alla fall om målskytten tillhör hemmalaget. I matchen mellan Edmonton Oilers och San Jose Sharks, som slutade 6-4, den 12:e oktober fanns det två 3-målsskyttar: hemmalagets Ryan Smith och bortalagets Jonathan Cheechoo. Det har hänt förr att två spelare gjort varsitt hattrick i samma match, men det här tillfället var speciellt av flera olika anledningar. För det första så var båda hattricks naturliga; målen gjordes i en obruten följd och i samma period. För det andra så har det inte hänt i NHL sedan år 1919 att två spelare gör varsitt naturligt hattrick i en och samma match. För det tredje gjorde Ryan Smith sitt hattrick på endast 2 minuter och 1 sekund, i och med det raderade han bort ett av självaste Wayne Gretzkys rekord; de snabbaste 3 målen av en och samma spelare.
Det är inte ens varje säsong, eller varannan, som det slås rekord av denna kalliber. Fantastiskt!
Mats Sundin gjorde sitt 500:e NHL-mål i och med att han punkterade matchen mellan Toronto Maple Leafs och Calgary Flames på övertid. Det matchvinnande målet var hans tredje i matchen och betydde hans 15:e övertidsmål totalt, flest någonsin i NHL.
Het
”Hockeyfebern tillbaka i Minnesota”
Vilken start på säsongen för Minnesota Wild! 5 matcher vunna av 5 möjliga, det ser ut att kunna bli en riktigt rolig säsong för det hockeyälskande folket uppe i norra USA. Laget hade en riktigt bra säsong 2002-03, men både innan och efter det har de missat slutspelet. Staten Minnesota blev ju bestulet på sitt lag i början på 90-talet när North Stars flyttade ner till Texas och blev Dallas Stars. Men inför säsongen 2000-01 fick staten återigen ett eget NHL-lag, denna gång i form av nuvarande Minnesota Wild.
I och med lönetaket så har klubben kanske fått det lättare att hävda sig även sportsligt. Marian Gaborik har fått avlastning när det gäller att dra det tunga lasset som ensam stjärna i och med att bland annat Pavol Demitra och Brian Rolston förstärkt truppen. Dessutom ser backbesättningen, med Kim Johnsson i spetsen, bättre ut än på mycket länge.
Varm
”'Big Eric' är tillbaka”
Vi minns kanske Eric Lindros bäst som en power forward utan dess like och den viktigaste kuggen i vad som kallades ”Legion of Doom”. Han var helt enkelt NHL’s nya superstjärna i mitten av 90-talet. Men han har dragits med en otäck benägenhet att råka ut för allvarliga hjärnskakningar under sin karriär. Hans yngre bror, Brett Lindros, hade samma problem och valde att avsluta sin relativt korta hockeykarriär och bli TV-kommentator istället. Men storebror Eric har vägrat att ge upp och låta hjärnskakningarna tvinga bort honom från isen. När Philadelphia Flyers tröttnade på hans skadebekymmer, så prövade han lyckan i New York Rangers under säsongen 2001-02. Hans första år där slog väl ut, men under de två följande säsongerna gick det allt sämre. Under den senaste lock-outen vilade Lindros upp sig och kom sedan tillbaka, redo för ett nytt försök, i Toronto Maple Leafs den gånga säsongen. Det blev dock en besvikelse och endast 22 poäng på 33 matcher. Nu trodde de flesta att hans karriär var över på riktigt. Men nu i sommar blev det klart att Dallas Stars ger honom en ny chans att bevisa att han fortfarande har mycket hockey kvar i sig. Lindros har tackat för förtroendet och under Stars första 4 matcher denna säsong så har han 1 mål, 4 assists och +4 i statistiken. Han har med andra ord haft en betydande del i att Dallas Stars inlett säsongen med 4 raka segrar.
Är ”Big Eric” tillbaka på riktigt? Låt oss hoppas det!
Ljum
”Årets rookies”
Årets upplaga av rookies har mycket att leva upp till för att kunna matcha de prestationer som nykomlingarna gjorde förra året. Inför förra säsongen var den stora frågan ”hur bra är egentligen Alexander Ovechkin och Sidney Crosby?”. Det slutade med att båda gjorde över 100 poäng var och etablerade sig som superstjärnor i NHL. Utöver dessa två så spelade Henrik Lundqvist så bra att han utsågs till en av 3 kandidater till Venzina Trophy – säsongens bäste målvakt. De här 3 var bara några av ett helt koppel spelare som tog chansen och idag är viktiga kuggar i sina respektive lag.
Men hur ser det ut bland årets nykomlingar? Inte riktigt lika lovande som inför den gångna säsongen. Endast 49 nykomlingar har, mer eller mindre, getts chansen till spel i årets NHL. Bara en av dem är målvakt; Nashville Predators Hannu Toivonen. Fler kommer givetvis att få chansen vad det lider, men det är ändå en liten nedgång i antal rookies jämfört med tidigare säsonger.
För många är det självskrivet att Evgeni Malkin kommer att ta hem Calder Trophy utan nämnbar konkurrens, men denne är som bekant skadad och kommer kanske inte att kunna gå för full kraft riktigt än. Det finns dock en del andra nykomlingar som presterat riktigt bra hittills. Anze Kopitar i Kings har redan gjort 2 mål och 4 assists på 5 matcher. Dessutom spelar han drygt 20 minuter per match, det borde båda gott för en fortsatt poängproduktion. San Jose Sharks har satsat modigt och låtit två unga backar och nykomlingar, Marc Edouard-Vlasic och Matthew Carle, få mycket speltid. Den senare har verkligen visat upp goda kvaliteter och hunnit göra 2 mål och 2 assists på 5 matcher. Även Wojtek Wolski i Colorado Avalanche har redan etablerat sig och bidragit med 3 mål, varav 2 i power play, på 4 matcher.
Säsongen är ännu bara barnet och många har kanske ännu inte hunnit anpassa sig till tempot och livet som NHL-spelare. Bland dem som vi förväntar oss mer av finns bland andra Guillaume Latendresse i Montreal, Alexei Kaigorodov i Ottawa, Patrick O’Sullivan i Los Angeles, Phil Kessel i Boston, Jordan Staal i Pittsburgh, Jiri Novotny i Buffalo och kanske också de svenska talangerna Lars Jonsson i Philadelphia och Loui Eriksson.i Dallas.
Kall
”Stjärnor på dekis”
För att några nya spelare ska komma igenom så krävs det givetvis att någon annan måste ge upp sin plats. Det är ändå med en viss melankoli man bevittnar forna stjärnor som desperat spelar vidare trots att de egentligen gjort sitt på NHL-scenen. Det ska självklart vara kvalitet och inte ålder som styr vem som spelar och så får man ha i åtanke att säsongen just har börjat och att man kanske bör vara försiktig med att döma ut någon, men det ser onekligen trögt ut för ett antal stora namn: Jeremy Roenick, Owen Nolan, Curtis Joseph, Tony Amonte, Chris Chelios, Rob Blake, Petr Nedved, Derian Hatcher, Ed Belfour och John Leclair. Samtliga hade sina storhetstider för ungefär 10 år sedan. Bäst före-datumet har gått ut för länge sedan och kanske har det nya, snabbare NHL tagit ut sin rätt på dessa forna hjältar. Släpp fram fler unga spelare istället för att satsa på ”di gamle”.
Iskall
”Phoenix Coyotes”
En av kandidater till säsongens slagpåse har redan presenterat sig. Låt oss inse att det inte räcker att ha den störste genom tiderna i båset, Wayne Gretzky, spelartruppen är helt enkelt för dålig. Phoenix vann i och för sig första matchen för säsongen med 6-3 mot New York Islanders, men sedan dess har lagets brister skinit igenom och man har förlorat 4 raka. Kanske blev det extra tydligt att laget har problem när man i bortamatchen mot Detroit Red Wings förlorade med hela 9-2. Det var ett tag sedan nu 39-årige Curtis Joseph var en toppmålvakt i NHL. Visst kunde han fått bättre hjälp av sina lagkamrater på ett flertal av målen, men statistiken visar att han endast räddar 85.2% av skotten som skjuts på honom, och att det betyder att han hittills släppt in 4.38 mål per match. Totalt så har Phoenix gjort 11 mål framåt och släppt in 23 bakåt. Något drastiskt måste ske för att laget inte ska sluta sist och med överlägset flest insläppta mål. Att problemet sitter i spelartruppen tror nog de flesta, för inte kan väl kräftgången bero på ”The Great One”…?
Det som gör att Phoenix Coyotes känns som öken, bortsett från det uppenbara i namnvalet, beror också på att publiksnittet på hemmamatcherna tillhör de svagare i NHL. Intresset har varit relativt lågt länge nu och klubben har stadigt gått med förlust varje år. Kanske skulle laget må bra av en extreme make-over och till och med en flytt till någonstans där folket verkligen suktar efter hockey på högsta nivå? Ett steg i rätt riktning var att slänga den rekordfula matchdräkten från tidigare säsonger och ersätta med en av de snyggare i ligan…
