NHL-bloggen hyllar All Star Game...

Säsongen 08/09 debuterar NHL-bloggen på svenskafans med Niclas Schaub och David Josephson bakom tangenterna. Vi kommer att ta upp allt från Martin Brodeurs nya mask till Anze Kopitars drömkontrakt med LA Kings. Inget och ingen slipper undan. Spänn fast er och häng med!

...men inte för kvalitén på spelet.

Tis 27 jan

Min första All Star Game bevittnade jag i en stuga i Åre i januari (eller februari) 1993. Mike Gartner gjorde fyra mål på en lagom intresserad Ed Belfour innan någon hann säga snabbskrinnare och Wales Conference krossade Campbell med 16-6 i Montreal Forum.

Mario lemieux, som var under behandling för sin cancer, avtackades innan nedsläpp med en egen tröja och hyllades stort. Wales hade stjärnor som Sakic, Turgeon och Adam Oates medan Campbell mönstrade namn som Gretzky, Hull och Roenick.

Det var förmodligen där min besatthet av NHL grundades och det kanske inte var så konstigt med tanke på vilka supernovor till hockeyspelare som var med just den gången.

All Star Game har ju annars oftast beskyllts för att vara ett onödigt jippo utan någon som helst relevans men då glömmer man bort alla de killar och tjejer mellan 7 och 17 som kanske för första gången får se alla stjärnor på plats samtidigt och vad det betyder för dessa barn och ungdomar.

NHL ser spektaklet som en pr-grej, men var ligger felet i det? Barn gillar fantasivärldar med heroiska hjältar i och var finns det fler än under en All Star-helg?

Årets Skills Competition var utsökt hockeygodis med ekvillibrister vid namn Ovechkin, Malkin och StLouis som visade upp hela sina register. Humorn har kommit tillbaka till NHL efter år av dödstråkiga bataljer mellan defensiva lag. Så här nära 1993 har vi inte varit sedan just det året. Nu finns plötsligt stjärnorna och profilerna igen, en ny kamp mellan två superstars (Crosby/Ovechkin) som vi inte sett sedan Lemieux och Gretzky kamperade i olika konferenser under drygt tio års tid. 

Malkin och Ovechkins fredspipsrökande under straffläggningen var ytterliggare ett bevis på att det på samma gång finns en enorm gnista och en barnslig lättsam stämning mellan ligans bästa som bara kan vara till gagn för National Hockey League.

Och Ovechkin visade i Crosbys frånvaro att han just nu är ligans största stjärna - utan tvekan. 


##### 


...om Penguins har inskrivet i sin agenda att trejda till sig "has-beens"?

Ons 14 jan

Bloggen tog juluppehåll med bl a hemgjord skinka och paté samt en härlig vinterkräksjuka men återkommer nu med lite funderingar kring vissa lags (o)vana att byta till sig spelare som inte varit bra sedan two-line-pass-regeln var i bruk.

Alla vet ju NY Rangers alltid haft en förkärlek för föredettingar (Lindros, Robitaille, Kurri, MacSorley) men glöm aldrig bort Pittsburgh Penguins som genom tiderna gärna "hypat" en gammal storspelare när denne bestämt sig för att "höja sig ett par snäpp sedan den miserabla fjolårssäsongen".

Jag räknar upp följande "kap";

Kevin Hatcher
Stephan Richer
Alexandre Daigle
Zigmund Palffy
Mark Recchi 
Miroslav Satan

Låt gå för att Richer någongång kring Kritaperioden var en grym målskytt och att Palffy i sina bästa stunder kunde vara riktigt vass, att en gammal gubbe som Mark "Costanza" Recchi en gång i tiden tillsammans med Lindros ledde "Crazy Eights" (med Brent Fedyk) och att Satan faktiskt gjort 40 mål.

Men Kevin Hatcher i stället för Sergei Zubov?!?!?!?!

Och vad gjorde Daigle i 2003-års Penguins?

Penguins har alltid varit ett lattjolajban-lag med lite manana-stämning vilket garanterat föddes ur idén att Lemieuxs, Jagrs och de andra stjärnornas talang enkom vann matcherna åt Pittsburgh.

Men hur föddes idén att satsa pengar på Richer? Eller Satan? Eller Daigle?!?!?!?!

Man ser aldrig Red Wings trejda till sig dessa hejdlösa spelare.

Undrar varför...


##### 


...ett par dagar innan jul

Lör 20 dec

Tomtens släde sägs har siktats på ostkusten någonstans mellan Boston och New York City. Och det är inte tomten Sean Avery som setts utan den riktiga tomten - han från Rovaniemi.

Historien har visat att Tomten är ett stort och givmilt NHL-fan, och han är inte sen att dela ut klappar till de klubbar och spelare som varit särskilt snälla under året.

Men även Tomten har drabbats av den pågående globala ekonomiska krisen och kan därför inte dela ut fler än ett halvdussin. Men vilka klappar sen!

Till Vancouver Canucks från Tomten: "Lång, stark och bastant byggt, kommer han med lov om slutspelsfrid. För där spelet länge varit lugnt, sävligt och tryggt, skall här byggas från grunden med speed."

Till Sidney Crosby från Tomten: "Du är numera blott nummer två på världens lista, så detta paket kanske kan tända en gnista." 

Till Tampa Bay Lignting från Tomten. "Era j-la as, hoppas ni torskar som faaan. Ni suger hårt, och St.Louis går...eh...bort, så glöm att ni är välkomna hem till oss...*hick*..." 

Till Jörgen Jönsson från Tomten: "Du må ha burit ditt halsskydd med stolthet, men ingenstans står det att åka hem är vad som kallas att vara fet, för i idrottens hårda värld, kan inga brödsmulor hålla upp den mask, som lovat guld, prakt och flärd, men givit oss i stort sett slask"

Till Jason Spezza från Tomten: "Här får du lite is, och på det en gnutta tid, så att du om några år, kan se tillbaka på denna säsong med någon slags frid"

Till Gary Bettman från Tomten: "Detta serum säger sanningen, för sanningen har att tacka för detta serum"

Till Mattias Larsson från Tomten: "En bra sak att ha, är ett kompetent sådant, för när man lever och dör för detta tralala, så vill man att det spelar galant"


Under granen;

1. Mats Sundin i all sin prakt
2. En bågfil att såga av Malkins klubbskaft med
3. Tomtens står inte för fylltratten Barry Melroses klapp
4. Paketet är tomt, blott en lapp med dessa rader låg i paketet.
5. Mer än 14-15 minuters istid per match
6. Sanningsserum, hör och häpna, så att Bettman slipper ljuga om ekonomin
7. Ett kompetens St Louis Blues, för en gångs skull


######

  
fre 19 dec

...om Sundin vill vinna?

Vill Mats Sundin vinna cupen? Tveksamt. Jag förstår inte riktigt hur han resonerar när han väljer Canucks. Inte för att Rangers är ett mer spännande alternativ rent sportsligt, men där får ”Sudden” åtminstone chansen att spela på Manhattan, ta promenader i Central park, fika på Upper west side och inte minst äta fantastiska stekar på Sparks eller Peter Luger. Redan när underbarnet från Sollentuna begränsade sina alternativ till två lag utan egentliga vinnarchanser visade han att cupen inte är det viktigaste. Eller? Har Sundin numera lika dålig koll på NHL som svenska sportjournalister? Canucks har Loungo, visst. Och är han i form kan BC´s stolthet möjligtvis stjäla en serie eller två. Men visa mig bröderna Sedin leda ett NHL-lag genom en tuff slutspelsserie mot Detroit och jag ska visa dig ett mirakel. Visst ökar chanserna med Sundin, men tänk på att han ”bara” nått en semifinal som bäst. Även Sundin, som jag ändå har enorm respekt för, har begränsad slutspelserfarenhet. Över Canucks väljer jag Rangers, som åtminstone har ett par tunga slutspelsnamn i Scott Gomez och Chris Drury. Men det räcker inte, även om jag numera litar på att Kung Henrik kan leverera när det gäller. Jag har tjatat länge om att Rangers behöver en riktig toppback, a la Brian Leetch 1994. Så: Sundins chanser till Cupen är små. Vancouver är en utomordentligt trevlig och pittoresk stad, det kan jag intyga, men den går knappast att jämföra med New York. Varför inte ta mindre pengar, öka chanserna till cupen något, bo på Manhattan och samtidigt slippa de långa resorna? Eller måste jag sälla mig till gubbskocken och tro att pengarna alltid går först även för en till synes ödmjuk man som Mats Sundin.

//Josephson

#####


...känslan efter ungefär 25 matcher

Ons 10 dec 10:26

Min känsla är min känsla, den rör ni inte! Ni kan ha era egna känslor! (Fritt tolkat från Gretzkys klassiska självbiografi från 1991 där Gunnar Nordström på Expressen stod för översättningen - kanske den märkligaste genom tiderna.)

Min gode vän David Josephson läste boken och försökte sig på tricket med att "Shoot the puck at the side of the net to use it as an extra teammate, for redirections" (ung.)

Men Nordströms översättning blev något i stil med "skjuta pucken i sidan av nätet".
Josephson sköt helt sonika pucken mot de fladdriga nätmaskorna vid sidan av stolpen och pucken dog naturligtvis och la sig nere vid metallramen - ospelbar. Stor humor.

Nåja.

Känslan efter den första tredjedelen av säsongen är följande;

1. En spelare i Penguins lär ro hem Art Ross igen, för 13:e gången sedan 1988!! Säger det något om inställningen hos den organisationen? Här ska det inte fegas! Vi satsar framåt, inte bakåt! Kevin Constantine ville rensa upp i egen zon, men då var det bara att packa väskorna. En klassisk "offensive-minded" organisation som bjuder publiken på show. Respekt.

2. Mats Sundin är inte 24 längre, han fyller 38 i februari! Hold your horses! Sundin frälser ingen klubb, möjligtvis Hässelby i tvåan. Det märkligaste är att han i våras stod som en annan messias och predikade klubbkänsla och att "vara med grabbarna från training-camp och hela vägen till slutet är det viktigaste". Tänk vad en sommar kan göra för värderingarna.

3. Western Conference har ligans två bästa lag, men de kommer inte att göra upp i en Stanley Cup-final. Kan Sharks höja sig i ett slutspel, och är Joe Thornton mannen att leda dem? Är Detroit verkligen lika bra i år, trots Hossa? Lidström har inte varit lika vass, och Zetterberg snittar point-per-game, inte mer. Och vem står på huvudet mellan stolparna?

4. Vancouver puttrar på där uppe i väst på behörigt avstånd från media. Sedinarna sitter ihop i midjan som vanligt (eftersom de alltid tycks ha lika många poäng) men Henriks arm verkar också ha växt fast eftersom hans tre mål inte direkt tyder på flexibilitet i skjutrörelsen. Ett trist lag utan framtid. Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.

5. Rangers har börjat visa sina "true colours" och kommer att halka ner i tabellen. Ett rätt mediokert lag som har börjat bra eftersom vissa spelare verkar ha samlats i en seans någon gång i September för att med andarnas hjälp iklä sig rollen som någon annan; "Zherdev, duuu skaaaa vaaaaraaaaa Maaaariooo Leeemiiiieuuuux frååån oooch meeeed nuuuuuuuuu...". Men det finns bara en Lemieux, och det finns bara en Markus Näslund. Och Zherdev är inte så bra som han visat.

6. Avery vokabulär verkar har smittat av sig på fler håll. Sabres målvakt Miller anklagar nu en domare för att ha svurit åt honom under en match häromnatten. Stor humor. Miller hade bara artigt ställt denna domare en fråga men fått till svar något i stil med "/(&%#(klnu(/%fi/&¤tta/()&¤ku(/%(k"

Ja, jisses. Vart är ligan på väg?


#####


...om Sean Avery deporteras till Gulag av Bettman och Co

Ons 3 dec 21:34

Vilken j-la idiot! Vilken oseriös idrottsman! Vilken talanglös tvåa.

Sean Avery är så långt ifrån en sann idrottsman och proffessionell hockeyspelare man kan komma.

Avery har från dag ett visat vem han är; en gapig, högst medioker och allt annat än ödmjuk hockeyspelare som i sin infantila hjärna trott att hela universum kretsat kring hans sopiga uppsyn.

Han har ingenting att göra i NHL. Han platsar knappt i Dallas Stars, och som gaphals har han nu lyckats förnedra hela Stars organisation. Fy f-n vad pinsamt för ägarna och de andra spelarna. 

Och indirekt har han behandlat sin före detta flickvän som skit genom att förminska henne till s k "andrahandsgods" (sloppy seconds). 

Han har förolämpat Dion Phaneuf till den grad att jag skulle titta bort om Phaneuf med all rätta misshandlade Avery på öppen gata här i Stockholm.

Det ironiska är att jag igår kväll både hann kolla på en dokumentär om Mario Lemieux på youtube och läsa Ray "Scampy" Scapinellos memoarer. 

Att jämföra dessa två herrars storhet med Averys är som att jämföra Moder Teresa och Kofi Annan med Adolf Hitler. 

Jag hoppas innerligt att Gary Bettman tar Avery i håret och ruskar om honom så hårt att han börjar grina och åker hem till kyffet han kom ifrån och tänker igenom sitt liv.

Slutligen vill jag citera Nalle i Sällskapsresan II, men jag byter ut Stig H Olsson mot:

"Sean Avery, vilken jävla sopa!"


#####


...Claude Lemieux

Sön 15.06

Det finns säkert många som ser en legendar i Claude Lemieux och som tycker att det är kul att denna gamle grinder tänker försöka sig på en comeback. Själv ser jag det som stor komik och en av de mest säkra flopparna sen Jörgen Jönsson lirade i Islanders. Nej, jag är inte objektiv. En smula bakgrundshistoria: Peter Forsberg har altid varit något av en gud för mig ända sen han på egen hand tog sitt Modo till SM-final 1994. Det hade aldrig hänt i den stjärnfattiga svenskhockeyn tidigare. Tillsammans med Schaub följde jag sedan Forsbergs makalösa men skadefyllda karriär på så nära håll som bara var möjligt när man har oturen att vara född på fel sida atlanten. Jag vågar i bästa Ranelid-anda hävda att ingen i Sverige sett fler matcher live med Forsberg än jag. Det betyder således att jag har sett Claude Lemieux missa, schabbla, åka offside, dumpa i 3 mot 2-lägen och vara allmänt usel fler gånger än de flesta hockeyintresserade svenskar. Nittio procent av alla guldlägen Lemieux brände under sina år då han kamperade ihop med Forsberg kom efter passningar från just denne halvgud, som fick se sin makalösa assistskörd kraftigt reducerad på grund av en kraftigt överskattad spelare. Okej, Lemiux var grym i slutspelet 1995 då han gjorde 13 kassar för Devils. Han var en faktor i några slutspelsserier mot Detroit några år senare. Men trots allt, detta är inte en sniper som många tycks tro. 379 mål på 1197 matcher är....väl okej men inte mer. Lemieux har inte spelat i NHL på fem år och rosade kanppast marknaden sina sista år. Nu är han 43 och besitter ungefär en promille av den talang en viss annan Lemieux begåvades med vid födseln. Kvalitén på NHL har efter dippen mellan 1995 och 2004 återigen förbättrats. Det är en helt annan liga nu som definitvt inte har plats för avdankade grinders.

//Josephson


...Men älskar att det går bra för Boston Bruins

Jag är inte bara subjektiv, jag är också konservativ. Tjusningen i en original six matchup finns definitivt. Boston är en legendarisk sportstad och Bruins ett legendariskt lag. Fansen i bean town förtjänar lite framgång på hockeysidan.

//Josephson

#####





...on T.R.A.C.K (Tkachuk, Roenick, Amonte, Chelios, Kevin Hatcher)

Ons 26 Nov 12:46

Undertecknad har varit på utbildning i den ädla konsten att träna andra individer, eller "PT"-utbildning som det så vackert heter.

Efter en eftermiddag med skadelära på schemat började jag undra om inte Peter Forsbergs fotproblem härstammar från en obalans någonstans i höfttrakten. Under alla år som man sett Foppa traska omkring i en av de 30 katakomberna i NHL har han enligt mig alltid sett lite sne ut i höftpartiet. Jag kanske inbillar mig, men har läkarna uteslutit det faktum att han kan vara stram eller kort i någon av musklerna kring höftled eller knäled?

Nåja. Dr Romanus är ingen lekman, så han har säkerligen redan uteslutit ALLT ANNAT ÄN FOTEN. FOTEN ÄR PROBLEMET. DET ÄR FOTEN. FOTEN. THE FOOT. LE PIED.

Vidare irrar cirkus Sundin omkring på blöta, upptrampade fält i någon förstad till någon gammal trist industristad i något gammalt trist kommunistland.

Så känns det i alla fall.

Som en ofräsch underhållning med trötta elefanter och galna clowner som börjar se slutet på karriären. På sura sågspån i en mörk och sliten manege irrar Sundin med agenter omkring och letar efter en publik som börjar tappa intresset.

"And nooooooow, ladies and gentlemeeeeen. Let me introduce you to a truly special kind of guy. He may be 38 years old, but he's still going stroooooong. So...Here he iiiiiis. The magnificent, the one-of-a-kind, the one and only, Mats Sundiiiiiiiiin..."

Spridda applåder, någon hostar.  

"Mamma, när får vi sockervadd?" Barnets längtande fråga säger allt.

Vad är grejen med Mats Sundin 2008?


#####


Mån 17 nov

NHL-bloggen imponeras

...av "Nick" Bäckström. Jag erkänner. Trodde absolut att han var för långsam, för klen och för "smart" för att bli en riktigt tongivande spelare. Efter att ha sett några matcher inklusive fempoängaren här om natten ser jag andra tendenser och kryper, med svansen mellan benen, till korset. Tror att jag mumlade något om "högst 70 poäng". Det mäktar han med denna säsong och följer upp med 80 där nästa. När bäckström vågar hålla i pucken och åka själv genom mittzon kommer han få många "enklare" assist. Men kom ihåg att även Lemieux plockade många poäng tack vare att han faktiskt spelade förhållandevis enkelt. En spelare som Maxim Afinogenov, gudabenådade händer och fötter, gör aldrig 100 poäng eftersom han överarbetar. Keep it simple, go to the net and good things will happen".

//Josephson

En spelare gör inget lag. Snicksnack.

Brodeur ÄR Devlis. Devils ÄR Brodeur. I New Jersey var det så länge sedan man spelade med en medioker målvakt att man glömt hur man gör. Eller? Är det vi som är så vana vid att Devils inte släpper in fler än två mål att en vinst med 5-4 på straffar och 7 förluster på 10 matcher rubbar våra cirklar så pass att det är värt ett blogginlägg?

//Josephson

#####


...och undrar vilka nötter som sitter och styr skutan Tampa?



Lör 15 nov 13:04

Jaha, det var det. Melrose fick 16 matcher som chef bakom Lecavalier, StLouis, Recchi, Malone och de andra underpresterande dollarmiljonärerna.

Men det var väl Melrose fel att Lightning tog tre tvåminutare mot Detroit under loppet av någon minut vid ställningen 2-1 i andra periodens slutskede häromdagen?

Och det var Melrose fel att ägaren Len Barrie sprang omkring nere i omklädningsrummet och ritade potentiella powerplay-uppställningar...Len Barrie?!?! Lightnings ledning förnekar förvisso detta som "struntprat", men det förnekade också att de skulle sparka Melrose any time soon.

För visst var det väl Melrose fel att omklädningsrummet var knäpptyst och fyllt med oengagerade lirare som inte orkade ge 100%? Och Melrose måste ha varit boven bakom det faktum att NHL-historiens kanske största flopp den här sidan Alexander Daigle, 1983-års förstaval Brian Lawton, fick leka general manager utan att någon han säga "choker". 

Lightning anno 2008 skulle spela "en tuff och fysisk hockey" men trejdade eller waivade iväg tuffningar som Tarnasky, O'Brien och David Koci. 

Men det var väl Melrose fel det också? Eller det faktum att laget tillåter motståndarna att peppra Mike Smith och bakcupen Kolzig med 35-40 skott per match? 

Här har vi en kille som tagit ett lag till SC-final, som har världshistoriens stiligaste "mullet" och som har den goda smaken att klä sig i för stora dubbelknäppta kostymer. En kille som har en god portion humor, en stor portion hockeykunskap och som är en "players coach".

Jag tar John Tortorella på orden; 

"You got a couple of cowboys in there as owners."

Prrrrrt...Prrrrt...Go girl...yeeeah...dududun-dududun-dudu-dun-dun-dun

Jag har bara tre ord för Barrie och Co;

Am a törer


#####

7 kommentarer

Niclas Schaub & David Josephsoncom.larsson@gmail.com2009-01-20 18:31:00