Preview: Pittsburgh Penguins – Philadelphia Flyers
Pittsburgh och Philadelphia gjorde upp i förra årets Conference-final, då med Penguins som segrare efter fem matcher. Nu möts rivalerna återigen och räkna med att det kommer att bjudas på en känslofull hockey med hög intensitet, aggressivitet och passion. Låt slutspelet börja!
Divisionsrivalerna Pittsburgh och Philadelphia drabbar återigen samman i slutspelet. Förra säsongen möttes de inte förrän i Conference-finalen och då avancerade Penguins till Stanley Cup-final med 4-1 i matcher. Nu är det återigen dags för en het slutspelsdrabbning lagen emellan – och det är två revanschsugna lag som gör upp om en plats i semifinalen. Pittsburgh förlorade Stanley Cup-finalen förra säsongen mot Detroit med 4-2 i matcher och med superduon Sidney Crosby och Evgeni Malkin satsar de på att gå till final för andra raka året. Flyers å sin sida är ute efter upprättelse efter överkörningen förra säsongen.
Fjärdeseedade Penguins och femteseedade Flyers visar den här säsongen upp skrämmande lika siffror. Båda lagen slutade på 99 poäng och gjorde 264 mål, medan Penguins släppte in ett mål mer än Flyers (239 jämfört med 238). Hemma i Mellon Arena spelade Penguins 25-13-3 medan Flyers hade ett 24-13-4-record i Wachovia Center. På bortais hade Penguins ett 20-15-5-record medan Flyers hade 20-14-7.
Det kommer att vimla av världsstjärnor på isen när Pittsburgh och Philadelphia drabbar samman. Namn som Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Bill Guerin, Sergei Gonchar, Jordan Staal, Jeff Carter, Mike Richards, Simon Gagne, Kimmo Timonen och Scott Hartnell får det att vattnas i munnen på varje sann hockeyälskare.
Det första slaget tar plats onsdagnatt klockan 01:00 i Pittsburgh – och i slutet av månaden vet vi vilka som vann kriget.
---
Säsongen hittills
Pittsburgh
Efter en relativt bra start de första 25 matcherna händer något i början av december. Den fjärde var Penguins 15-6-4 vilket är väldigt stabilt för en organisation som alltid varit slow starters. Spelet hade dock inte flutit på och skadorna avlöste varandra och så småningom kom också spelet att rasa samman. Den 10:e januari var Penguins 20-19 4 efter att laget förlorat sju av de åtta senaste och frustrationen syntes tydligt hos spelarna. Defensiven framför eget mål var katastrofalt och special teams som varit ett problem hela säsongen gick alltmer kräftgång.
Laget hankade sig fram och vann ungefär hälften av matcherna genom januari och den 14:e februari efter en pinsam storförlust (2-6) mot Toronto fick slutligen GM Ray Shero nog och sparkade tidigare succécoachen Michel Therrien som lett Penguins till Stanley Cup Final säsongen före. Turerna är snabba i hockeyn och in kom blott 38-årige Dan Bylsma som gjorde sin första säsong som tränare för Penguins farmarlag i AHL. Penguins var vid detta tillfälle tia i Eastern Conference med ett record av 27-25-5. Matchen mot Toronto var dessutom comebacken för Sergei Gonchar som axelskadats i den första träningsmatchen.
Ett par veckor efter tränarbytet gjorde Shero gjorde också några trader som kom att förändra lagets sviktande kemi och självförtroende. Backen Ryan Whitney hade haft en katastrofal comeback efter skada och skickades iväg till Anaheim i utbyte mot forwarden Chris Kunitz och prospektet Erik Tangradi. Veckan därpå signerades NY Islanders lagkapten och anfallsveteran Bill Guerin och Shero fyllde därmed igen de hål som hela säsongen funnits i Sidney Crosbys kedja efter att värvningen av Miroslav Satan floppat. Kombinationen av en ny tränare, Gonchar tillbaks, Kunitz och Guerin gav laget en helt ny spelglädje och vi såg ett mycket mer offensivt lag än tidigare. Under Bylsmas 25 matcher snittade laget drygt 3,7 mål och special teams var avsevärt förbättrade. Resultatet blev att Penguins gick 18-3-4 under säsongens 25 sista matcher och slutade säsongen med 99 poäng och lyckades precis på målsnöret knipa hemmafördel i första slutspelsomgången.
Penguins har varit väldigt produktiva i spel 5 mot 5 och rullar tre kedjor som varit tämligen produktiva i och med starka säsonger för Jordan Staal och Tyler Kennedy som bildar en målfarlig duo som varit dominanta hela våren. Penguins leds naturligtvis av Sidney Crosby och Evgeni Malkin som var trea respektive etta i NHL:s poängliga. Den senare vann därmed sin första Art Ross Trophy och dessa två kommer självklart att bli nyckelspelare om Penguins skall kunna gå tillbaks till Stanley Cup Finalen som man lyckades nå föregående vår.
Philadelphia
Philadelphia inledde säsongen på sämsta möjliga sätt med sex raka nederlag. Den svaga inledningen satte sina spår på en del spelare, framförallt Martin Biron, och det tog ett bra tag innan de hittade formen igen. Skador bland försvarsbesättningen gjorde dessutom att Flyers tvingades värva in Matt Carle och Andrew Alberts från Tampa Bay respektive Boston. De värvningarna kom sedan att få en betydande roll senare under säsongen, då Flyers började få problem med lönetaket.
Efter den katastrofala säsongsinledningen skärpte Flyers till sig och avslutade oktober med fyra raka segrar. Under november och december trummade man sedan på och hade ett 16-7-4-record. Efter årsskiftet hade dock Flyers förtvivlat svårt att pricka in någon formtopp utan formen gick upp och ner likt en bergochdalbana. Laget kom enbart upp i tre raka segrar vid två tillfällen och krigade konstant kring eller strax ovanför slutspelsstrecket. Mot slutet av mars och under april började man dock att blanda sig i kampen om den så åtråvärda fjärdeplatsen som ger hemmafördel i åtminstone slutspelets förstarunda.
Trots att man hade ett på pappret hyfsat enkelt schema kvar under de avslutande veckorna så lyckades man inte dra ifrån i tabellen. Istället kom kampen om fjärdeplatsen att avgöras i den sista matchen, mot New York Rangers. Flyers behövde minst en poäng och tog också ledningen tre gånger om men förlorade så småningom med 3-4 – och Pittsburgh knep därmed fjärdeplatsen.
Flyers har haft en del skadeproblem under säsongen och den mest uppmärksammade skadan stod Daniel Briere för. Den lille centern har haft stora ljumsk- och magmuskelproblem i stort sett hela säsongen och det krävdes tre comebackförsök innan han äntligen kunde göra comeback på allvar i början av mars. Sammanlagt spelade Briere 29 matcher och gjorde då 25 poäng (11+14). Även försvarsduon Ryan Parent och Randy Jones missade några månaders spel och när det blev dags för comeback för de skadade spelarna hamnade Flyers i problem gentemot lönetaket.
Det resulterade i att Ossi Väänänen och Glen Metropolit sattes upp på waivers och förlorades till Vancouver respektive Montreal, samt att Flyers var tvungna att göra sig av med lönekostnader inför trading deadline. Den mest lämpade spelaren att offra ansågs vara Scottie Upshall och han skickades då tillsammans med ett draftval till Phoenix i utbyte mot Dan Carcillo.
Flyers har under hela säsongen haft problem i even strength, både vad gällande gjorda mål och insläppta mål. I spel fem-mot-fem blev det enbart 153 gjorda mål samtidigt som man släppta in 152 mål med lika många spelare på isen. Flyers fina spel i powerplay och penalty killing har dock sett till att man har klarat sig ändå. Man avslutade säsongen med en powerplay-effektivitet på 22,5 och dödade 83,0 procent av sina utvisningar. Special teams tillhörde därmed det bästa i ligan – och det kommer att bli oerhört viktigt även i det stundande slutspelet.
---
Historia
Divisionsrivalerna Pittsburgh och Philadelphia ställdes mot varandra i slutspelets Conference-final under förra säsongen och det var Penguins som gick vidare ur den drabbningen med 4-1 i matcher. Penguins och Flyers har sedan dess mötts sex gånger under den här säsongens grundserie och Penguins gick vinnande ur den säsongsserien med 4-2 i matcher. Onsdagens match blir det 20:e matchen lagen emellan under de två senaste säsongerna.
I slutspelssammanhang har lagen mötts sammanlagt fyra gånger. Första gången var 1989 så trots att både Penguins och Flyers klev in i NHL vid expansionen 1967 så dröjde det mer än 20 år innan de stötte på varandra i slutspelet. 1989 vann Flyers i semifinalen med 4-3 i matcher.
Därefter dröjde det till 1997 innan lagen återigen drabbades samman, men nu i kvartsfinalen. Även då var det Flyers som stod som segrare, men nu med 4-1 i matcher. Flyers gick så småningom vidare hela vägen till Stanley Cup-final, men blev där besegrade av Detroit.
2000 ställdes Pittsburgh och Philadelphia återigen mot varandra och för tredje gången vann Flyers. Penguins tog dock kommandot och gick till en 2-0-ledning, men Flyers stod för en imponerande vändning och vann matchserien med 4-2. Därefter dröjde det åtta år innan lagen möttes igen i slutspelssammanhang – och då vann Penguins för första gången en slutspelsserie mot rivalerna Flyers.
---
Nyckelspelare
Pittsburgh
Matchvinnaren: Evgeni Malkin
NHL:s poängkung stod för 113 poäng under säsongen och har utan tvekan varit lagets bäste spelare under säsongen. Den nu 22-årige ryssen har arbetat hårt hela säsongen över hela isen och ledde hela NHL inte bara i poäng och assists, utan även i takeaways. Geno stod för 35 mål, 78 assist och var samtidigt bäst bland Penguins forwards med +17. Han kan vinna matcher praktiskt taget på egen hand!
Försvarsgeneralen: Sergei Gonchar
När Penguins säsong vände från en smärre katastrof till en fenomenal upphämtning som sedermera slutade i hemmaplan i stundande slutspelsomgång sammanföll detta med ”Sarges” comebacken efter 57 matcher med axelskada. Gonchar är Mr. Everything för Penguins och loggar väldigt mycket istid. Han matchas mot motståndarnas toppkedjor, han dödar utvisningar och han är alltid en av NHL:s mest produktiva backar och en av de allra bästa power play quarter backs som finns. 6 mål, 13 assist, +6 och över 25 minuter i snitt på 25 matcher blev den förkortade säsongens facit.
Grovjobbaren: Chris Kunitz
Det fanns flera goda kandidater här med spelare som Maxime Talbot, Tyler Kennedy och Matt Cooke i laget. Kunitz har passat in perfekt i Penguins och kommer nog vara kedjekompis med Sidney Crosby ett bra tag framöver. Chris tradades från Anaheim veckan före trade deadline och har varit en rejäl injektion med sitt uppoffrade fysiska spel. Han älskar att gå på mål och gör dessutom nytta i power play framför motståndarnas kasse.
Doldisen: Robert Scuderi
En av de mer anonyma spelarna i Penguins är dock mycket viktigare än många tror. Scuderi har utvecklats säsong för säsong och är nu en utmärkt defensiv back som är oerhört bra i numerärt underläge, i synnerhet i spel 3 mot 5. Med all fire power som Philadelphia matchar kommer backparet med Scuderi och Gill få ett tungt defensivt ansvar, men som Scuderi spelat i vinter känner man sig rätt trygg. Med +23 är han bäst i Penguins den gångna säsongen.
Målvakten: Marc-André Fleury
Hade en lite sviktande höst, men har varit en workhorse för Penguins i vår och spelat stabil en längre tid nu. Tystade många tvivlare när han på ett imponerade sätt ledde Penguins till Stanley Cup final i fjol och han har nu spelat 29 av de 31 sista matcherna för säsongen. Fleury hade en kortare skada under hösten och missade ett gäng matcher, men lyckades ändå vinna 35 för säsongen, slutade på ett GAA på 2.67 och räddade 91,2 % av skotten. Trots att det känns som att Fleury varit med länge är han faktiskt bara 24 år gammal.
Fightern: Eric Godard
Med Cote skadad är frågan hur mycket fighter vi kommer få se under den här matchserien. Godard har varit en enforcer som gjort ett utmärkt jobb för Penguins under säsongen och står på 171 utvisningsminuter, trots att han blott snittar 4 minuters istid per match. Gissningsvis får vi bara se Godard någon enstaka match i denna matchserie.
Lagkaptenen: Sidney Crosby
Många har tyckt att Sidney Crosby haft en dålig säsong och ändå slutar han på 103 poäng varav 33 mål och slutade trea I NHL:s poängliga trots at han missat 5 matcher på grund av skada. Detta säger lite om förväntningarna på den 21 årige kaptenen som de sista 2 månaderna spelat utmärkt hockey. Han är Penguins bäste tekare, jobbar stenhårt samtidigt som han är en av NHL:s bästa passningsspelare. Crosby måste och kommer att visa vägen för Penguins som har NHL:s två bästa centrar och kanske också två bästa spelare. Det finns dessutom inget lag Crosby tycker bättre än att spela mot än Philadelphia. 20 mål och 26 assist på 26 matcher i grundserien talar sitt tydliga språk.
Coachen: Dan Bylsma
Har varit hjärnan bakom Penguins stora slutspurt och har med sin positiva attityd och välkomnande ledarstil verkligen fått Penguins på rätt köl igen. Hans 25 första matcher som coach på NHL-nivå har inneburit ett record av 18-3-4 vilket är det delat näst bästa rekordet för en rookie-coach i NHL:s historia. Komiskt nog är det bästa också från denna säsong genom San Josés Todd McLellan vars hajar tog 43 poäng på sina 25 första matcher. Ett oprövat namn, men har en bakgrund som coach i AHL och dessutom assisterande coach på NHL nivå tidigare. NHL:s yngste coach med sina 38 år.
Philadelphia
Matchvinnaren: Jeff Carter
Vem trodde inför säsongen att Jeff Carter skulle bli NHL:s näst bästa målskytt? 24-åringen har utvecklats enormt jämfört med förra säsongen och har nu vuxit ut till en av ligans mest fruktade målskyttar. Han gjorde 46 mål, varav 13 kom i powerplay och tolv var matchvinnande, vilket var bäst i NHL. Carter har ett rappt och tungt handledsskott som drar tankarna till Joe Sakics glansdagar och hans målskytte kommer givetvis att bli oerhört viktigt i slutspelet.
Försvarsgeneralen: Kimmo Timonen
I Flyers är det Kimmo Timonen som styr och ställer. Finländaren är en av ligans bästa defensiva försvarare med ett säkert och aggressivt positionsspel och kan samtidigt leverera i offensiven, framförallt i powerplay där han styr spelet från blålinjen. I förra säsongens slutspel höjde han sig ytterligare och utmanövrerade Alexander Ovechkin och Alexei Kovalev – förhoppningsvis kan han även i år kliva fram och leda Flyers.
Grovjobbaren: Scott Hartnell
Scott Hartnell visar upp en härlig inställning och aggressivitet under i stort sett varje byte. Aggressiviteten kan dock i vissa fall gå över styr och resultera i några onödiga utvisningar. Men så länge 26-åringen lyckas manövrera precis på gränsen till det tillåtna är han en oerhört effektiv powerforward som kan reta gallfeber på vilken motståndare som helst. Den här säsongen hade han dessutom karriärsår gällande mål, assist och poäng.
Doldisen: Matt Carle
Bakom Kimmo Timonen och Braydon Coburn huserar Matt Carle. 24-åringen hämtades in tidigt under säsongen och har visat sig vara en effektiv försvarare i andra backpar tillsammans med Coburn. Han kan leverera snabba uppspel, transportera upp pucken, gör sig bra på blålinjen i powerplay och är samtidigt säker i defensiven. Han gör inte allt för många mål, men när han väl gör dem så är det viktiga. Två av fyra mål för Flyers den här säsongen var matchvinnande och hans offensiva instinkter är påtaliga.
Målvakten: Martin Biron
Martin Birons säsong har inte varit helt tillfredsställande och han måste nu pricka in formen till slutspelet. 31-åringen har förvisso ett liknande record jämfört med förra säsongen, men hans räddningsprocent och GAA är något sämre. I slutspelet i fjol dominerade Biron de inledande två matchserierna och det är den formen han nu måste hitta igen – annars kommer Flyers att få det tufft.
Fightern: Dan Carcillo
Med Riley Cote skadad så är Dan Carcillo självskriven som Flyers främsta fighter. Trots en liten kroppshydda ger han sig in i fighten med en sanslös frenesi, energi och aggressivitet och tvekar aldrig att ge sig på motståndare, oavsett storlek, skicklighet och rykte. Carcillo står dessutom alltid för en hundraprocentig arbetsinsats och kan bidra med så mycket mer än bara fighter. Han har tidigare visat sig vara en klart kompetent målskytt, men har inte fått målskyttet att lossna den här säsongen.
Lagkaptenen: Mike Richards
I Mike Richards har Flyers en ledargestalt och ligans bästa tvåvägsforward och defensiva forward. Dessutom har han visat sig vara ett konstant hot i offensiven och det finns inte någon del av spelet som Richards inte behärskar. Han gör mål, agerar framspelare, plockar ner motståndarstjärnor, leder sitt lag och tvekar aldrig att ta en fight för att stå upp för sig själv eller en medspelare, eller för att tända laget.
Coachen: John Stevens
John Stevens är inne på sin tredje säsong hos Flyers och tog Flyers till slutspel för andra raka året. Han har en bra kontakt med de yngre spelarna i Flyers sedan han arbetade med dem i Philadelphia Phantoms tidigare i karriären. 42-åringen är en av ligans yngsta coacher och lär sig fortfarande. Han har dock en bra ledarstab omkring sig och har trots allt förbättrat Flyers för varje år som gått sedan han tog över.
---
Duellerna
Sidney Crosby vs Mike Richards
En av ligans bästa offensiva krafter mot ligans bästa defensiva forward – det är som upplagt för maktkamp! Sidney Crosby och Mike Richards har stött på varandra en mängd gånger under sina respektive karriärer och de båda lagkaptenerna kommer att stöta på varandra under många år framöver. I dagsläget är det Crosbys puckbehandling, playmaking-skills och skridskoåkning som står mot Richards smartness, fysiska spel och stenhårda jobb. Den av Crosby och Richards som vinner den här duellen har vunnit mycket åt sitt lag.
Marc-Andre Fleury vs Martin Biron
Målvaktskampen kommer att stå mellan två franskkanadensare – den yngre Marc-Andre Fleury mot veteranen Martin Biron. Såväl Fleury som Biron har visat upp en ojämn form den här säsongen, men Pittsburghs 24-årige burväktare avslutade grundserien på ett klart mycket bättre sätt än Biron. Som vanligt kommer målvaktsduellen att bli direkt avgörande för matchseriens utgång och det laget med den hetaste målvakten kommer att avancera vidare.
Tredjekedjorna
Både Pittsburgh och Philadelphia mönstrar tre starka kedjor och Dan Bylsma och John Stevens ger sina tredjekedjor rejält med speltid. Hos Penguins är Matt Cooke, Jordan Staal och Tyler Kennedy något av en klassisk checking line som verkligen kan producera i offensiven, medan Flyers Daniel Briere, Claude Giroux och Dan Carcillo snarare utgör en scoring line. Målskyttet bakom de respektive lagens två toppformationer kommer att få en stor betydelse – och på förhand är det dött lopp mellan Staals och Brieres formation.
---
Tre nycklar till seger
Pittsburgh
– Att inte förlora special teams. Penguins har varit det betydligt bättre laget i spel 5 mot 5 under den gångna säsongen och nyckeln till mkt av Flyers framgång ligger i special teams. Neutraliseras detta så gillar jag Penguins chanser.
– Att inte luras in i Philadelphias fysiska fälla. Spelare som Hartnell, Asham och Carcillo kommer att vilja göra detta till en grinig serie där Penguins börjar ge igen med samma mynt. Detta är en typ av match Philadelphia tjänar på och bör undvikas.
– Att få Flyers spelare att börja tänka. Det är mindre än ett år sedan Penguins gick fram till en betryggande ledning 2-0 med hjälp av hemmafördelen, vilket satte en stor press på philly. Skulle detta inträffa igen så finns en klar chans att pressen blir för tuff inför Flyers hemmapublik och serien glider dem ur händerna.
Philadelphia
– Powerplay: Flyers har haft ett av ligans bästa powerplay under hela säsongen, även om det svalnade av något under grundseriens sista veckor. Man har två farliga uppställningar och special teams kommer som vanligt att få en enorm betydelse i det här slutspelet.
– Målvaktsspelet: Förra säsongen tog sig Flyers till Conference-final tack vare ett mycket fint målvaktsspel av Martin Biron, men 31-åringen har haft en ojämn säsong i år. Han måste nu kliva fram likt förra slutspelet om Flyers ska ha chans att återigen ta sig långt.
– Disciplinen: Flyers har haft en fallenhet att dra på sig onödiga utvisningar i samtliga tre zoner, men framförallt i offensiv zon. De måste elimineras helt och hållet nu när det vankas slutspel.
---
Förmodade laguppställningar
Pittsburgh
Chris Kunitz – Sidney Crosby – Bill Guerin
Ruslan Fedotenko – Evgeni Malkin – Petr Sykora
Matt Cooke – Jordan Staal – Tyler Kennedy
Pascal Dupuis – Maxime Talbot – Craig Adams
Brooks Orpik – Sergei Gonchar
Hal Gill – Robert Scuderi
Mark Eaton – Kristopher Letang
Marc-André Fleury (Mathieu Garon)
Philadelphia
Simon Gagne – Mike Richards – Mike Knuble
Scott Hartnell – Jeff Carter – Joffrey Lupul
Dan Carcillo – Claude Giroux – Daniel Briere
Jared Ross – Darroll Powe – Arron Asham
Kimmo Timonen – Ryan Parent
Braydon Coburn – Matt Carle
Randy Jones – Andrew Alberts
Martin Biron (Antero Niittymäki)
---
Skador
Pittsburghs Mike Zigomanis har varit skadad sedan december, kanske snart kan gå på is igen, men osäkert om han kommer spela, i så fall senare i slutspelet.
I Philadelphia saknas fightern Riley Cote, som tvingades operera sitt högra ringfinger förra veckan efter att ha skadats i en fight mot slutet av grundserien. Han förväntas missa hela slutspelet. Derian Hatcher har varit uppsatt på long-term injury-list hela säsongen med ett söndertrasat högerknä och kommer inte att medverka under slutspelet.
---
Inbördes möten under säsongen
14/10 Pittsburgh – Philadelphia 3-2 (OT)
13/11 Pittsburgh – Philadelphia 5-4 (SO)
13/12 Philadelphia – Pittsburgh 6-3
13/1 Philadelphia – Pittsburgh 2-4
21/2 Philadelphia – Pittsburgh 4-5
22/3 Pittsburgh – Philadelphia 1-3
Pittsburgh vann säsongsserien med 4-2 i matcher.
---
Så går det…
Hacker: 4-2 till Pens. Bättre målvakt, bättre försvar och mer spetskompetens framåt.
Viberg: 4-3 till Flyers. De har ett bättre djup bland forwards och har en brinnande vilja att ta revansch på förra säsongens förlust i Conference-finalen.
---
Spelschema
Onsdag 15/4 Pittsburgh – Philadelphia 01:00
Fredag 17/4 Pittsburgh – Philadelphia 01:00
Söndag 19/4 Philadelphia – Pittsburgh 21:00
Tisdag 21/4 Philadelphia – Pittsburgh 01:00
Torsdag 23/4 Pittsburgh – Philadelphia 01:00
Lördag 25/4 Philadelphia – Pittsburgh 21:00
Måndag 27/4 Pittsburgh – Philadelphia; tid inte fastställd