SvenskaFans rankar: 27. Atlanta Thrashers
Atlantas fjolårssäsong tog slut innan den började då en katastrofal första halva av säsongen satte stopp för klubbens slutspelsambitioner. Dock så andas det optimism i Atlanta efter en bra andra halva av säsongen där klubbens talanger så som backen Zach Bogosian och anfallaren Bryan Little utvecklades till nyckelspelare. Optimismen överskuggas dock av att superstjärnan Ilya Kovalchuk går in på sitt sista år på sitt nuvarande kontrakt och kan bli UFA nästa sommar - Atlanta måste gå till slutspel i år eller så är risken stor att Kovalchuk försvinner.
Atlanta står inför ett vägskäl denna säsong då superstjärnan och lagkaptenen Ilya Kovalchuk under sommaren gick ut till tidningarna och indirekt sa att laget måste nå slutspel eller så skulle han se sig om en ny arbetsgivare då hans kontrakt går ut nästa sommar. Som UFA har då Kovalchuk möjlighet att välja och vraka bland de anbud som kommer i hans väg och det lär vara en hel del klubbar som skulle vara intresserade av den ryske skyttekungens underskrift.
Detta har ökat pressen på GM Don Waddell då han har varit i Atlanta sedan dag ett och hittills bara har sett klubben leverera ett enda slutspel sedan 1999 (Atlanta gick till slutspel 2006-07 men förlorade i första omgången med 4-0 i matcher mot New York Rangers). Det skulle även vara en stor prestigeförlust för Waddell om han inte lyckades förbättra laget för att blidka den stora stjärnan. Helt sonika har Waddell därför hämtat in forwarden Nik Antropov från New York Rangers och backen Pavel Kubina från Toronto Maple Leafs förutom de åtta andra nyförvärven som Atlanta har gjort under sommaren.
Ingen kan anklaga Waddell för att ha agerat men frågan är om det är tillräckligt för att nå slutspel då Atlanta fortfarande har en hel del brister inom organisationen. Det saknas en frisk förstamålvakt då finske Kari Lehtonen alltför ofta går skadad samt att det skulle behövas en eller två duktiga försvarare som kan låsa motståndarnas bästa forwards. Waddell och Atlanta får hoppas att Lehtonen lyckas hålla sig frisk en hel säsong samtidigt som en spelare som den slovakiske jätten Boris Valabik (201 cm och 105 kilo) växer ut och blir ett defensivt monster som håller motståndarna borta från Atlantas defensiva zon – det är en nödvändighet för Atlanta som släppte in näst mest mål i NHL ifjol med 279 stycken..
I bakgrunden har det också rått oroligheter då det har ägt rum stridigheter om vilka som äger Atlanta. För tillfället är det en affärsgrupp vid namn Atlanta Spirit som utgörs av åtta olika miljonärer som är spridda utmed hela östkusten - alla med olika visioner om hur Atlanta ska gå framåt. Det tillsammans med det faktum att klubben har gått $10 miljoner back varje säsong sedan 1999 har gjort det svårt för Waddell att kunna införskaffa tyngre nyförvärv än nämnde Antropov och Kubina. Det hela underlättas inte heller av det faktum att Kovalchuk kan komma att lämna då det är mycket av Atlantas identitet som är förknippat med den spelskicklige ryssen - Kovalchuk är den främsta faktorn till att klubben drar publik och får medial uppmärksamhet - varken Waddell eller Atlanta kan tänka sig en framtid utan honom.
Så hur kommer det gå denna säsong för Atlanta? Det kommer vara mycket rubriker om Kovalchuks vara eller icke vara i samma paritet som det var med Jay Bouwmeester i Florida Panthers förra säsongen – nyckeln blir att få en bra start på säsongen. Om nyckelspelarna är skadefria (läs: Lehtonen) och nyförvärven levererar samtidigt som tränare John Anderson får talangerna utvecklas vidare i fin takt så kan det gå vägen men det kommer krävas en rejäl arbetsinsats av alla parter - men det är uppoffringar som måste göras för att behålla Kovalchuk.
Målvakter
En frisk Kari Lehtonen är en bra målvakt, det vet Atlantas ledning och gav honom ett ettårskontrakt värt $3 miljoner denna sommar då den 25-årige finnen var RFA. Problemet med Lehtonen är att han nästan aldrig håller sig helt skadefri då han lider av efterhängsna ljumskskador samt ryggproblem som han opererades för i somras. Ifjol blev det bara 46 matcher för Lehtonen och han har bara har spelat mer än 50 matcher i en av de fyra senaste säsongerna – att inte ha en frekvent spelande förstamålvakt ger inte den trygghet som en backbesättning behöver.
I sina bästa stunder så är klubbens förstaval från 2002 en fantastisk målvakt som briljerar med sin kvickhet och rörlighet. Lehtonen har också visat detta då han har ett bra facit med tanke på att han har spelat för en bottenklubb med sina 94-83-17 – samt 91,2 i räddningsprocent och 2,87 i insläppta mål per match. Atlanta och Lehtonen behöver dock en hel säsong av finnen annars faller han in i samma kategori som Ottawa Senators Pascal Leclaire och New York Islanders Rick DiPietro – talangfulla målvakter som jämt och ständigt går skadade och därmed aldrig kan motsvara sin potential. Detta är lite av Lehtonens sista chans och han kommer vara laddad att ta Atlanta till sitt andra slutspel.
Bakom Lehtonen så återfinner vi 21-årige tjecken Ondrej Pavelec som har haft stora framgångar i AHL där han har skaffat sig ett rykte av att kunna sno matcher från motståndarna. Pavelec har dock inte kunnat motsvara förväntningarna i NHL där det bara blev tre segrar på tolv försök ifjol för Atlanta med det mindre imponerande 88 i räddningsprocent och 3,61 i insläppta mål.
Med anledning av detta så fick leksingen, Johan Hedberg, 36, tjänstgöra igen men det är tydligt att svensken är en puckstoppare som inte ska utsättas av för hård matchning – ifjol blev det 33 matcher för honom vilket resulterade i tretton segrar, 88,6 i räddningsprocent och 3,49 i insläppta mål per match. Det troligaste är att Pavelec kommer få mer matcher på Hedbergs bekostnad då svensken går in på sin sista säsong.
Bakom dessa herrar så finns nyförvärven Peter Mannino, 25, från New York Islanders och Drew MacIntyre, 26, från Vancouver Canucks. Båda har begränsad erfarenhet från NHL och kommer att få husera i AHL-laget Chicago Wolves då de har visat sig vara stabila målvakter i AHL.
I denna mix lägger vi till 36-årige Manny Legace som har blivit inbjuden till klubben träningsläger i september och som kommer försöka ta chansen att få ett kontrakt. Legace har tio NHL-säsonger i ryggen och inledde säsongen ifjol för St. Louis Blues men hade en dålig säsong som avslutades i AHL för Peoria Rivermen. Legace är en bra målvakt som med rätt självförtroende kan vinna matcher på egen hand. Det ska bli intressant att se vad han kan uträtta under träningslägret.
Backar
Atlanta har under sommaren försökt adressera det som var det stora huvudbryderiet ifjol, försvarsspelet. Egentligen har bara en stor ändring skett genom att klubben plockade in den 32-årige tjecken Pavel Kubina ifrån Toronto men det kan fortfarande göra en stor skillnad då Kubina kommer att bidra med rutin och hjälpa de unga backarna Zach Bogosian och Tobias Enström.
Kubina är storväxt men kan fortfarande spela hockey då hän är en duktig tvåvägsback som är nyttig i powerplay och är duktig på att sköta uppspelen. Kubina har en stabil poängproduktion och gjorde ifjol 14 mål och 26 assists på 82 matcher även om hans +/- på -15 lämnar mycket att önska. Det var tydligt ifjol att Kubina hade tappat farten på skridskorna och har svårt mot yttrar som är kvicka, han behöver paras med en snabb backpartner för att ge honom täckning om han skulle bli frånåkt. Med sin rutin så kommer dock Kubina att göra mycket nytta för Atlanta den kommande säsongen.
Atlantas framtid kommer dock att tillhöra 19-årige amerikanen Bogosian som efter sitt brutna ben i början av säsongen kom tillbaka starkt och spelade väldigt förtroendeingivande då han loggade multum med istid och hade stort inflytande både offensivt och defensivt. På 47 matcher blev det nio mål och tio assists samt +11 i +/- vilket är imponerande för en rookieback. Bogosian lär bli ännu bättre denna säsong med bra försäsongsträning. Håll framförallt utsikt på Bogosians tunga skott från blå och hans intensiva aggressivitet som håller motståndarna borta från blå.
Den andra hörnpelaren i Atlantas försvar är ex-modoiten Enström, 24. Enström hade poängmässigt ett litet tapp i sin andra säsong i jämförelse mot rookieåret (32 i relation till 38) men hade å andra sidan +14 i +/-. Enström är en perfekt modern back med sin snabbhet, passningsförmåga, hockeykänsla och intelligens – svensken måste spela smart då han är för småväxt för att kunna vinna närkamper på ren muskelkraft och det är där hans enda egentliga svaghet ligger. Förutom det så är han komplett. I Bogosian och Enström har Atlanta ett mycket fint tandempar för framtiden.
Ron Hainsey, 28, kom ifjol från Columbus Blue Jackets och gjorde i princip det som Atlanta betalade $4,5 miljoner för, det vill säga mycket poäng med sina 6+33 men vek i defensiven med -16 i +/-. Hainsey är en kapabel back som har bra rörlighet och är duktig på att leverera pucken men som behöver en bra defensiv pjäs för att vara så bra som möjligt. Dessa fyra bildar en bra grupp backar som är spelskicklig men som skulle behöva lite mer tuffhet och elakhet för att hålla motståndarna borta från egen målgård då det egentligen bara är Bogosian som kombinerar de egenskaperna.
Dock finns det en back i laget som har tuffhet och aggressivitet så det sjunger om det och det är Boris Valabik, 23, från Slovakien. Problemet med Valabik är att han är för odisciplinerad och dessutom för dålig på skridskorna vilket gör att han tar många dumma utvisningar. Ifjol hade han 132 utvisningsminuter på 50 matcher (samt fem assists och -14). Valabik var klubbens förstaval från draften 2004 och kommer aldrig att kunna motsvara det draftvalet men om han matchas fram rätt så kommer han bli en gedigen defensiv kraft som hotar motståndarnas forwards och som kommer spela enkelt. Förhoppningen är att tränare Anderson kommer kunna göra underverk med Valabik denna säsong.
Den sista spelaren som förväntas ta plats i Atlantas försvar är finske Anssi Salmela, 24, som klubben bytte till sig i samband med fjolårets trading deadline då Niclas Hävelid gick till New Jersey Devils. Finnen är en solid back som spelar enkelt defensivt, arbetar hårt men som samtidigt är bra på uppspelen. Han spelade mest ifjol för New Jerseys AHL-lag Lowell Devils där han hade 24 poäng på 38 matcher men fick även några matcher i NHL för både New Jersey och Atlanta. Finnen kommer inte att göra bort sig denna säsong.
Förutom dessa finns det sedan djupspelare inom organisationen som kommer få börja i Chicago i AHL men kan få chansen om det skulle bli skador. Spelare som Nathan Oystrick, Noah Welch, Grant Lewis och Scott Lehman är begränsade spelare som spelar sarg ut men stabilt.
Forwards
När det handlar om offensiven så är det omöjligt att inte inleda med lagets superstjärna och lagkapten, Ilya Kovalchuk, 26. Den ryske snipern har ett fantastiskt skott som sätter skräck i motståndarnas målvakter och det kombinerat med hans skridskoåkning och puckkontroll gör honom till en av ligans mest underhållande spelare. Kovalchuk gjorde sin näst bästa säsong i karriären med 43 mål och 48 assists men återigen med negativt +/- med -12. Där är också Kovalchuks stora svaghet, defensiven. Kovalchuk är inte särskilt bra i det defensiva spelet och forecheckar inte särskilt hårt men det får han förlåtas för då han besitter enorma offensiva instinkter.
Denna säsong är Kovalchuks sista med det nuvarande kontraktet vilket gör att Kovalchuk säkerligen kommer försöka lägga in en extra växel för att antingen ta Atlanta till slutspel eller för att göra gott intryck på andra lag som kan tänkas värva honom vid trading deadline eller till nästa sommar ifall Atlanta skulle misslyckas kapitalt. Denna hunger i kombination med kompisen Nik Antropovs ankomst gör att Kovalchuk mycket väl kan göra över 50 mål och spränga 100 poäng för första gången i sin NHL-karriär.
Den 29-årige kazakstaniern Nik Antropov, har Waddell värvat in från New York Rangers där han avslutade fjolårssäsongen efter att ha inlett med Toronto Maple Leafs. Sammantaget så gjorde Antropov 28 mål och 31 assists på 81 matcher men i samma kedja som Kovalchuk så är chanserna goda att det kommer bli ökad utdelning. Antropov är en mångsidig forward som kan spela ytter så val som center. Han besitter god vision och är en kapabel tvåvägsforward som kan göra det mesta. Nackdelen med Antropov är att han som många andra spelare från forna Sovjetunionen har en tendens att gå ner i rejäla dalar när det väl går emot och att det då tar väldigt lång tid att hitta tillbaka till formen – dessutom skulle det inte skada om han var mer fysisk i sitt spel då han har storleken för det (198 cm och 104 kilo).
Tredje länken i förstakedjan förväntas bli veteranen Todd White som vid 34 års ålder hade sin bästa säsong i NHL med 22 mål och 51 assists – siffror som han inte ens har varit nära vid tidigare tillfällen. Men White tillsammas med Kovalchuk och Bryan Little fungerade väldigt bra som en enhet där White bidrog med rutinen och stabilt defensivt jobb. White lär inte producera liknande nummer igen men bör vara god för över 50 poäng i alla fall då hans skridskoåkning och spelsinne fortfarande håller hög klass. Det viktigaste är dock att han håller sig skadefri då han har haft problem med det under de senaste säsongerna med undantag fjolåret då han spelade alla matcher. I White som center i kedjan så ger det utrymme till Kovalchuk och Antropov att leka med motståndarna i anfallszon.
Den som var tredje part i förstakedjan ifjol var 21-årige Little som överraskade många NHL-kännare under sin andra säsong då han klev fram som målskytt trots att de flesta ser honom som playmaker. På 79 matcher så gjorde Little 31 mål och 20 assists vilket var paradoxalt då han draftades i förstarundan 2006 av Atlanta för att förse Kovalchuk med passningar – nu har fallet snarare blivit det omvända. Little kommer bara att bli bättre och bättre ju mognare han blir – han har fin speluppfattning och är en duktig passningsspelare som även kan göra sitt jobb defensivt. Det märks dock att Little är ung emellanåt då han är ojämn och måste arbeta med att bli jämnare. Little var dock en stor överraskning ifjol med tanke på att hans rookiekampanj hade varit medioker.
Little var dock inte den största överraskningen i Atlanta då Rich Peverley, 27, kom från ingenstans till att bli en poängmaskin. Efter att ha blivit uppsatt på waivers av Nashville Predators så plockades Peverley av Atlanta där han gjorde storsuccé med tretton mål och 22 assists på 39 matcher samtidigt som han hade +16 i +/-, en strålande siffra i Atlanta. Peverley är en mycket allround spelare som kan spela center och högerytter – han är stadig defensivt och har bra passningskänsla. Det här var fjolårets kap i NHL men det är nu den stora utmaningen kommer för Peverley – lyckas han befästa sin plats som en playmaker eller kommer han framstå som en one hit wonder?
Bakom dessa kommer ett mer rutinerat garde med Vyacheslav Kozlov, 37, i spetsen. Kozlov är förvånansvärt ojämn för att vara så rutinerad då han ibland kan dominera matcher för att sedan falla ifrån – ifjol hade han en jättesäsong då han gjorde 76 (26+50) poäng men året dessförinnan nådde han inte upp till 50 poäng. Ryssen är dock värdefull i powerplay där han producerar över 50 procent av sina poäng samtidigt som han bidrar med lite vinnarkultur då han vann Stanley Cup med Detroit Red Wings 1996-97 och 1997-98. Kozlov lär kunna göra omkring 60 till 70 poäng denna säsong.
Tuffe Eric Boulton, 32, är bara med för att slåss och är en väldigt begränsad spelare som får lite istid. Ifjol gjorde han dock mer än förväntat med sina 13 poäng vilket är ett bra facit för honom – det är inte rimligt att tro att Boulton ska prestera liknande siffror i år utan han ska bara vara med för att skydda lagets stjärnor från onda uppsåt. 26-årige Colby Armstrong är en energisk ytter som fungerade väl med Peverley och nådde upp i 22 mål trots begränsad speltid i powerplay. Armstrong är en stark och slitsam forward som det är svårt att ogilla då han jobbar hårt i alla lägen. Armstrong är dessutom en ledare på och utanför isen och är en drivande kraft i alla lägen, kanske Armstrong kan nå upp i över 50 poäng denna säsong om allting sitter.
Jim Slater, 28, är en av de som har varit med längst i Atlanta med sina fyra säsonger. Amerikanen har ruggig fart på skridskorna och gnuggar på som besatt vilket gör honom till en härlig forecheckare i en tredje- eller fjärdekedja. Dessvärre har han aldrig motsvarat den offensiva potential som gjorde att han draftades i förstarundan 2002. Ifjol blev det bara 18 poäng på 60 matcher och det är inte troligt att det blir mycket mer. Slater är dock en spelare som är mycket användbar då han kan spela överallt i anfallet och som bidrar med enormt mycket energi.
Veteranencentern Marty Reasoner, 32, hade en ypperlig säsong ifjol med 14 mål och 16 assists på 79 matcher samtidigt som han hade +11 i +/- och det med vetskapen att han spelade mot motståndarnas bästa kedjor. Reasoner var en av Atlantas bästa spelare och hans rutin kombinerat med sin smartness och höga arbetskapacitet gör honom som klippt och skuren för att bibehålla platsen som center i tredjekedjan. Är också en underskattad spelare i numerärt underläge där han han gör mycket nytta för laget. Reasoner var ett mycket bra nyförvärv för Atlanta ifjol så det är inte konstigt att han kommer tillbaka i år.
Bakom dessa finns en mängd spelare som hoppas på att ta plats i laget. I kategorin energispelare/grinders - Joey Crabb, Josh Gratton, Chris Thorburn och nyförvärvet Anthony Stewart. Gemensamt för alla dem är de gillar att spela fysiskt och slita hårt i sarghörnen – ingen av dem har dock särskilt mycket offensiv kapacitet vilket gör dem tämligen begränsade. Av dessa är Thorburn det mest självklara namnet då han spelade alla matcher ifjol och gjorde 15 poäng.
Om klubben istället skulle föredra mer spelskickliga spelare så finns Brett Sterling eller nyförvärven Tim Stapleton eller Jason Krog att välja på. Alla är småväxta men har visat i AHL att de kan producera – dock är det som så att de helst måste få en plats i någon av de två toppkedjorna för att kunna göra mest nytta, något som förefaller otroligt med tanke på konkurrensen om dessa i Atlanta. Dessa spelare kommer dock göra nytta ifall det blir abrupt skadeläge i Atlanta.
Slutligen så har Atlanta några spännande talanger i sitt anfall vilket kan komma att få chansen. Det första namnet är 20-årige Riley Holzapfel som hade en bra säsong som rookie för Chicago Wolves i AHL där det blev tretton mål och 19 assists med +8 i +/- på 73 matcher. Holzapfel besitter goda kvaliteter för en bra tvåvägscenter då han tar defensivt ansvar, är duktig på att teka och inte fegar ur i närkamperna. Offensivt så kommer han aldrig att bli en stjärna men han chippar in med viktiga mål titt som tätt. Beroende på hur säsongen går så kan Holzapfel få sin chans.
En spelare som är lite snarlik Holzapfel är Spencer Machacek, 20. Machacek hade en jättefin rookiesäsong i AHL med 23 mål och 25 assists på 77 matcher. Många inom Atlanta hoppas att han ska göra om bedriften denna säsong men då i NHL och Atlanta. Poängmässigt lär han inte komma upp i samma nivå då han kommer att få figurera i tredjekedjan men han kommer att bjuda på enorm arbetsinsats och en vilja att vinna varje närkamp – förhoppningsvis så kan han även göra omkring 10-15 mål.
Sedan har vi en riktig dark horse inom Atlantas talangpool i form av den forne stortalangen Angelo Esposito, 20. Esposito var den mest omtalade sextonåringen i Kanada efter en jättesäsong med Quebec Remparts 2005-06 i QMJHL då han gjorde 98 poäng på 57 matcher men sedan har det gått utför för honom. Motgångarna har resulterat i en taskig attityd och dålig arbetsmoral och detta är lite av sista chansen för Esposito att visa om han vill ta sig till NHL eller ej.
Slutligen så måste klubbens förstaval från årets draft, 18-årige Evander Kane nämnas. Snabbskrinnaren från Vancouver Giants i WHL är en högintressant spelare som är vass framför mål men som också jobbar oerhört hårt defensivt. Här har klubben ett guldkorn till center. Kane kommer försöka ta en plats i samband med årets träningsläger men det är tveksamt om han kommer vara på isen i samband med lagets säsongspremiär. Kane kommer dock bli en stjärna i NHL så småningom.
Nyckelspelare:
Kari Lehtonen, Zach Bogosian, Ilya Kovalchuk
Nyförvärv:
Nik Antropov – från New York Rangers – Free Agent
Pavel Kubina – från Toronto – Trade
Tim Stapleton – från Toronto – Trade
Jason Krog – från Vancouver – Free Agent
Drew MacIntyre – från Vancouver – Free Agent
Peter Mannino – från New York Islanders – Free Agent
Noah Welch – från Tampa Bay – Free Agent
Josh Gratton - från Philadelphia - Free Agent
Anthony Stewart – från Florida – Free Agent
Michael Vernace - från Colorado - Free Agent
Förluster:
Garnet Exelby – till Toronto
Colin Stuart – till Toronto
Clay Wilson – till Florida
Brett Skinner – till Colorado
Grant Stevenson - till Europa
Mike Hoffman - Free Agent
Dan Turple - Free Agent
Eric Perrin – till Europa
Joe Motzko – till HC MVD Moskva
Svenskar:
Tobias Enström
Johan Hedberg
Carl Klingberg
Coach:
John Anderson (2:a året)
Preliminär uppställning:
Ilya Kovalchuk – Todd White – Nik Antropov
Vyacheslav Kozlov – Rich Peverley – Bryan Little
Colby Armstrong – Marty Reasoner – Spencer Machacek
Eric Boulton – Jim Slater – Chris Thorburn
Tobias Enström – Pavel Kubina
Zach Bogosian – Ron Hainsey
Anssi Salmela – Boris Valabik
Kari Lehtonen (Ondrej Pavelec)
Andra notabla spelare: Josh Gratton, Riley Holzapfel, Anthony Stewart, Nathan Oystrick, Johan Hedberg
---
Bästa nyförvärvet: Pavel Kubina
Även om Nik Antropov kommer att göra en hel del mål och assist framåt så var det nödvändigt för Atlanta att uppgradera sitt försvar om de ska nå slutspel och Pavel Kubina är en klar förbättring gentemot Garnet Exelby som gick den andra vägen till Toronto. Kubina är rutinerad och kommer ge stadga till Atlantas unga försvar samtidigt som han är en bra tvåvägsback.
Värsta förlust: Garnet Exelby
Atlanta har inte drabbats av några tunga spelarförluster denna säsong. Exelbys elaka spelstil och försvarsspel utan pardon kommer att saknas till en liten del men inte så mycket mer. Om Valabik lär sig att spela smartare så är han en logisk ersättare till Exelby.
Årets poängkung: Ilya Kovalchuk
Kovalchuk går in på sitt sista år på det nuvarande kontrakt och det borde räcka som morot för att göra sin bästa säsong i karriären – ska han äntligen gå över 100 poäng? Kovalchuk kommer att producera mycket poäng dels för att försöka ta Atlanta till slutspel men om de misslyckas med det så har han i alla fall gjort bra reklam för sig själv och kan eventuellt komma bli bortbytt i samband med trading deadline till ett slutspelslag.
Årets nykomling: Spencer Machacek
Machacek är ett spännande namn med en god framtid för sig. Hans rookiekampanj i AHL lovade mycket och det kan innebära att han tar plats redan nu i Atlanta som skulle må bra av att ha ytterligare en bra tvåvägsspelare i truppen.
Årets genombrott: Zach Bogosian
19-årige Bogosian visade redan ifjol att han kommer bli en mycket bra back. Om det inte hade varit som så att han hade brutit sitt vänsterben och därmed missat i princip halva säsong så hade han varit en kandidat till Calder Trophy som årets rookie. Bogosian kommer dock få sitt rejäla genombrott i år om han håller sig skadefri och därmed visa upp sitt tunga skott och fräna försvarsspel. Bogosian kommer vara Atlantas hörnsten defensivt många år framöver.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27. Atlanta Thrashers
28. New York Islanders
29. Phoenix Coyotes
30. Colorado Avalanche
