SvenskaFans rankar nr 13. Montreal Canadiens
För 16 år sedan man tog sin senaste titel. Då var man ett skrällag i första hand. Nu spelar man bra under grundserien, men tappar i slutspelet. Kommer man vara en utmanare i år? Utslagen av Boston i första rundan, och det var nästan att man missade slutspelet på målskillnad. Frågan är om man verkligen kan leda det hela vägen ut och om man kan komma längre än åttondelsfinal.
En åttondelsfinal i fjolårets slutspel. Mer blev det inte för Canadiens som var ett av topplagen innan All Star matchen i Montreal. Efter den, dalade spelet och man tappade poäng. En 8:e plats i Eastern Conference var resultatet av det och man fick möta en av de närmsta rivalerna i namn av Boston Bruins, där man inte hade någonting att säga till om, utan man åkte ut efter 4 raka förluster och en total (om jag får säga) förödmjukelse.
Inledningen av säsongen var uppfriskande för Montreal när allt verkade fungera som det skulle. Kedjan med Koivu, Kovalev och Tanguay (tills Kostitsyn hoppade in i kedjan) gav mycket och fick mycket då de ledde den interna poängligan för Montreal. Tanguays axelskada i mitten av säsongen skadade poängskörden i Montreal, men samtidigt tog Andrei Kostitsyn ett rejält kliv och kom delad fyra med Tanguay i den interna poängligan vid slutet av säsongen.
Lagets svacka kom till sanning senare under säsongen efter att man hade spelat All Star matchen i Montreal då sviten dalade och laget började förlora matcher. Vid säsongens slut hade man bara hamnat på en 8:e plats, med poängkungarna i laget i namn Kovalev, Koivu, Plekanec och Kostitsyn som bara slutade på totalt 60 poäng eller mindre. En besvikelse inom laget och för fansen.
Sommarens silly season har inte varit den mest intensiva för Canadiens då lagets General Manager Bob Gainey har gjort dragen att trada bort ungdomstalangen Chris Higgins samt flera andra spelare, samtidigt som han lät bli att skriva kontrakt med lagets stjärnor Saku Koivu och Alexei Kovalev. Vilket fick många att lyfta ögonbrynen.
Istället skrev man kontrakt med spelare som Jaroslav Spacek, Mike Cammalleri, Hal Gill, Brian Gionta, Travis Moen, Paul Mara och Curtis Sanford. Många av dem anses vara överbetalda och att de tar för mycket plats under lönecapen. I traden av Chris Higgins fick man Scott Gomez samt flera av New York Rangers draftval, och med det så har man vad man tror fått en ersättare för Koivu i kaptensrollen.
Och vad man nu söker i Montreal är att flera spelare ska träda fram och visa att de kan ta lika mycket ansvar som vilken spelare som helst i ligan. Vad man kanske lyckats med nu är att få ihop gamla kedjekamraterna Gomez och Gionta och att få dem att prestera lika bra som de gjorde under deras tid tillsammans i New Jersey Devils. De är båda Stanley Cup-mästare från 2003-truppen som gjorde storsuccé under slutspelets gång, och kanske det är det man söker just hos Gionta och Gomez denna kommande säsong.
Målvaktssidan är densamma som förra säsongen. Carey Price som visade klass i början av säsongen men som tappade en del efter sin skada efter en match mot Tampa Bay Lightnings. Många säger att han inte är sig lik längre och att han tappade mycket av sin stil och fart när kom tillbaka från sin ljumskskada. Jaroslav Halak behåller sin stil och gjorde en helt godkänd säsong, kommer att fortsätta som backup om inte Price sjunker mer i sin standard. Då kan vi få se Halak mycket mer i Canadiens målbur.
Nyförvärv på målvaktssidan är Curtis Sanford som tillbringat sin tid i Vancouver de senaste två säsongerna där han fått en rättvis chans att få etablera sig som en lämpad backup. Men Vancouver valde att inte erbjuda nytt kontrakt, utan Sanford gick till Montreal som UFA istället. Vad man förväntar sig på Sanford är minimal skulle jag säga, men kan bli en lämpad backup till Price om Price håller och Halak sviktar i sitt spel, men det är något som framtiden får visa oss.
Nye tränaren Jacques Martin, Quebec-sonen har återvänt hem till Kanada för att ta sig an utmaningen för att leda fram Montreal till en ny titel. Tillsammans med Martin har f.d. Montreal-spelaren Kirk Muller återvänt för att stå bakom bänken framöver. Även ny målvaktstränare och fystränare har utsetts, som tidigare jobbat tillsammans med Jacques Martin tidigare i sina karriärer, Perry Pearn och Pierre Grouix.
Pearn som kommer att fungera som fystränare och assisterande tränare, har tidigare jobbat som assisterande tränare i New York Rangers och i Winnipeg Jets och även i Ottawa Senators under den tid som Martin var tränare där. Grouixs uppgift i Montreal blir målvaktsträning och videocoachning. Han jobbade tidigare som målvaktstränare i Florida under Jacques Martins ledning som tränare och som General Manager. Så att få ihop den här tränarstaben till något bra borde inte vara något problem alls.
Hur ser det ut i Northeast Division? Jo, divisionen hade två lag till slutspel föregående säsong, och Montreal var det ena utav dem. Med 93 poäng knep man den sista slutspelsplatsen före Florida. Det andra laget var Boston Bruins som hade 113 poäng i slutändan. En mycket stark prestation.
De övriga lagen i Toronto, Ottawa och Buffalo är allihopa några som tidigare varit med i slutspelet. Men nu i dagsläget så verkar det bara som att Boston, Montreal och möjligtvis Ottawa är med och kämpar om varsin plats till slutspelet hädanefter.
En stark division som blivit mycket svagare med åren.
Montreal Canadiens, hur kommer det att gå för dem?
Gionta och Gomez har spetskompentens och ledarskap som är ett ofantligt behov i Montreal just nu. Poängkungarna Kovalev, Kostitsyn och Koivu får se nya lagkamrater alla tre. Kovalev i Ottawa, Koivu i Anaheim och Kostitsyn lär få se nya kedjekamrater i Habs inför den kommande säsongen.
Med vidare coachning och lite mer lärdom från Martin, Muller och Pearn sammansatt med ledarskapet från Gionta, Markov och Gomez tror jag mycket att laget kommer att vara i storform inför säsong 09-10. Om man ska bedöma målvaktssidan nu vidare tycker jag att om i runda slängar och i en skala 1-10 så är målvaktssidan en 7:a. Price var bra första året, men som med många målvakter som jag sett i olika klubbar finns en hake. Det som går upp måste gå ner. Formen sviktar alltid hos de här målvakterna, bra ett år, nästa år är de inte bra alls kanske.
Price måste få mer rutin, inlärning och mer flexibilitet om han ska uppleva till kraven som ställs hos en målvakt i NHL. Han har påbörjat sin resa bra, men om den slutar bra det vet ingen just nu. Troligen om det fortsätter i den här takten med Price tidigare skada och formsvikt, kommer man säkert att eventuellt byta in en lite mer rutinerad målvakt.
Målvakter
Finns ingen annan tanke än att ha Carey Price som förstemålvakt. Jaroslav Halak har fått chansen tidigare och har inte varit övertygande, men ändå en lämpad målvakt att ha som reserv. För att krydda truppen lite extra har man värvat in Curtis Sanford från Vancouver (UFA) för ett år framåt.
Carey Price tog över spaden efter att Christobal Huet blev bortbytt av en (vad jag tycker) väldigt konstigt skäl (som jag ej känner till) till Washington Capitals. Price är en mycket prisvärd målvakt med många år kvar att bli en mycket skicklig målvakt. Just det som fattas för Price är rutinen och erfarenheten i NHL. Han draftades in i Montreal 2005 i första rundan (totalt 5:a) och gjorde stora uttryck för Hamiton under säsongerna 2005-2006 och till mitten av hösten 2007.
Jaroslav Halak finns med i truppen och är nuvarande reserv för Price, men som man planerat värvningar kan det tänkas att Sanford och Halak kan tänkas växla platser med varandra mellan Hamilton och Montreal. Som det ser ut också så kommer inte Marc Denis att finnas med i truppen nästkommande säsong utan får söka lyckan någon annanstans. Halak är som Price också draftad av Montreal, 2003 runda 9 (total 271:a) och har varit med i laget ända sedan dess.
Vidare med målvakter bakom Price/Halak har vi Curtis Sanford och Cedrick Desjardins som man troligtvis enligt standarden att växla rollerna mellan Sanford och Desjardins inom Hamilton så att man kanske kan skjutsa upp någon av dem då och då till Montreal under säsongen. Halak i Montreal kommer att få jobba för sin plats i Habs denna säsong.
Backar
Backsidan i Habs är en bred och stark sådan må jag säga. Backar med veteranerna Markov, Spacek, Gill, Mara och Hamrlik. Nästan tre fulla backlinjer som har flera års erfarenhet av NHL och som borde ge sitt fulla allt för att hålla pucken ur nätet för Price och Halak. Bakom dem finns unga talangfulla backar som fortfarande kanske har 1-2 säsonger kvar att bygga upp sig men som man kan ge extra speltid till i nödfall och vid skadetillfällen.
Markov är den som är Montreals backchef om man ska säga rakt ut, han har funnits med längst i laguppställningen för backar och är den födde ledaren bland backarna. Han stod för 12 mål och 76 poäng förra säsongen och 7 av de 12 målen var i numerärt överläge (powerplay). Han gör sitt jobb bra och han hamnar ofta i rampljuset även om han kan verka osynlig oftast. Han kommer att bli ”pappan” i hela laget skulle jag vilja säga.
Jaroslav Spacek kom till Habs nu i sommar från Buffalo via UFA och han fick en ganska stor lön trots ålder och kontraktslängd. Han har kontrakt kvar till 2012 men känner ändå att han kan orka 3 säsonger till. Tveksamt enligt mig, jag ser inte Spacek hålla på så länge. Han är robust men inte osårbar. Förhoppningsvis kommer han ändå tillföra och lära ut det veteranspel som förväntas av honom.
Med honom och Andrei Markov i Powerplay så kommer man att öka målskyttet inom den kategorin kommande säsong.
Hal Gill är känd som en hårt spelande back, och helt rätt det är han. Han har delat ut ett antal smällar under sin karriär och för varje smäll som han ger ut ger han ännu mer, just för att låta motståndarna veta hur ont det gör att möta honom. Han spelade 62 matcher för Pittsburgh förra säsongen och noterades för 2 mål och 10 poäng och 53 utvisningsminuter. Vilket är väldigt lågt för en sådan spelare som Hal Gill som inte haft under 60 minuter sedan säsongen 2002-2003 när han spelade i Bruins.
Han förväntas bli en väldigt tuff tillsats i Montreals backuppsättning, så räkna med fler minuter än ”bara” 52 denna kommande säsong.
Roman Hamrlik är här näst och han har varit väldigt berest under sin karriär som NHL-back. Mer än vad som förväntas av en total-etta som gick först i draften 1992. Han spelade 81 matcher förra säsongen men var inte någon särskild ”frisk bris” för Montreal alls. 6 mål och 33 poäng men med ett +/- på 6 totalt efter 81 matcher är inte ett resultat som han borde vara särskilt nöjd med alls. Han går rykte om att bytas bort men när och om det blir det vet ingen för tillfället, jag tror inte ens att GM Gainey vet om det kommer att bli något byte av Hamrlik.
Att förvänta sig något av Hamrlik är inget man bör göra, inget mer än att han troligen kommer att finnas med på isen med Habs.
Paul Mara, räven från Manhattan som i tre säsongers tid har försvarat Lundqvist får nu uppgift att försvara Fleury och kan även funka som livvakt för Crosby, Malkin och Jordan Staal. Ingen poängplockare i helhet men en hårt arbetande back som man tog in till Canadiens för att få lite hårdare press och mer kamp nere i egen zon.
Mara gjorde 76 matcher ifjol, noterades för 5 mål och 21 poäng. Med även 21 utvisningsminuter med sig i bagaget till Quebec-staden, får se om han kanske utökar det till över 50. Det förväntas av en spelare av hans kaliber.
Josh Gorges som kom till Montreal 2007 i ett byte med San José mot Craig Rivet. Sedan dess har Gorges visat att han är värd att ha med i laget, som redan har hunnit spela 150 matcher för Habs. (Tre gånger mer än vad han spelade matcher i San José Sharks).
Skicklig skridskoåkare, visar att han vill mycket. Han gjorde 4 mål och 23 poäng förra säsongen, och hade ett +/- på +12. Personbästa i hans karriär.
Ryan O’Byrne är en mer av en fågel med oprövade vingar i boet, som troligtvis kommer att få spela mestadels i AHL och Hamilton den kommande säsongen. Han tillbringade inte mer än 37 matcher i Habs förra säsongen där han senare drog på sig en tumskada som höll honom borta resten av den säsongen. Med de nya backvärvningarna ser det ut att bli svårt för O’Byrne att kunna ta en plats i Canadiens.
Yannick Weber är däremot en helt oprövad back inom NHL-sammanhang. Han kommer från OHL och Kitchener Rangers, där han ifjol spelade 59 matcher och utmärkte sig med 20 mål och 55 poäng. Kan komma att bli något mycket värdefullt på Montreals backsida om han håller formen och fortsätter som tidigare.
Forwards
Forwardssidan i Habs ser en hel del nya ansikten med andra ansikten borta som Koivu, Kovalev m.fl. Bob Gainey har letat efter nya ledaransikten och fyllt ut lönecapen till dess klimax. Man räknar verkligen med att Gomez, Gionta, Cammalleri, Moen och att båda Kostitsyns kommer att alla minst plocka 30 poäng vardera. Vilket vore ett riktigt framsteg inom Montreal om de alla gjorde det.
Mike Cammalleri som kommer ifrån Calgary inför denna säsong var beräknad som en lovande spelare för Calgarys forwarduppsättning. Och med all rätt, han stod 82 poäng på 81 matcher i Calgary, men ändå valde han valde att lämna Flames (vilket jag tycker är konstigt). Hans lön sträcker sig till $6 miljoner per år och han har mycket press på sig att ge ”mycket för pengarna” som man säger. Gör han minst 75 poäng denna säsong så ser jag det som godkänt dock.
Scott Gomez lämnar Manhattan för Quebec och den mest hockeytokiga staden i Kanada om jag får vara lite kaxig av mig. Men med den jumbolön ($7,35 milj.) som Montreal får ta över från Rangers innebär det med att Gomez måste få upp den tidigare form som han hade i New Jersey. Med två Stanley Cup-ringar på fingrarna kan han sin sak och är i nuläget kandidat till kaptenstiteln.
Brian Gionta, också en ”välbetald” spelare i Montreal som man hämtade in som UFA från New Jersey. Lik Gomez är Gionta en amerikan och Stanley Cup-vinnare med New Jersey, dock bara en gång. I en kedja med möjligen Sergei Kostitsyn som med sitt utvecklande spel kan bli ytterst intressant den kommande säsong som vi ser framför oss.
Han bror Alexei (Kostitsyn) däremot har lite mer att visa tränarstaben i Montreal att han har det som krävs. Annars ser jag honom inte mer än en plats i 1:a checking kedjan (3:e kedjan). Alternativt att man låter Kostitsyn spela med Hamilton för att han skulle göra mer än 30 poäng denna säsong vore en skräll i mina ögon. Hans kapacitet räcker inte riktigt till det ännu.
Tomas Plekanec skrev ett slags ”jumbokontrakt” med $2.25 miljoner på bara en säsong vilket visar ett tecken på att han kan komma att lämna klubben nästa säsong. Han har varit med sedan han draftades av klubben år 2001 och funnits med på isen vid många tillfällen. Inte någon stor poängkung men han är en sådan spelare som man måste ha med när det gäller att skapa ytor till de poänggörande anfallarna. Poängen kommer och gör han mer än 75 poäng i år blir det en succé för hans del skulle jag säga. Men att han skulle fortsätta även nästa säsong i Montreal, skulle jag se som en överraskning,
Maxin Lapierre gör sin 5:e session i Montreal och han har under de 4 senaste sessionerna varit både upp och ner mellan Hamilton och Montreal. Med den senaste sessionen utan spel i AHL och Hamilton. En plats i laget verkar vara färdigklarat. Just nu i dagsläget i alla fall. Men med spelare som har mer erfarenhet som Glen Metropolit som är en gammal poängräv, eller George Laraque som främst kommer att vara med för att hålla igång andan och eventuellt starta ett slagsmål om nödvändigt, kan Lapierre se sig själv spela i 3:e kedjan, möjligen 4:e. Ingen sitter säker längre.
Pacioretty som är nykomling kommer inte att få mycket speltid inom Montreal utan kommer mest få se sig själv mellan Hamilton och Montreal, men för nuläget har han en plats i laget. Han, Latendresse, Stewart och D’Agostini kan se sig själva få mer speltid i Hamilton Bulldogs än i Montreal. Möjligen att man byter plats med flera av spelarna i AHL. Blir det skadebeskymmer inom Canadiens mer ”mogna” kedjor och spelare har man tillvalet att sätta in någon av de ovanstående i 2:a och 3:e kedjan. 1:a kedjan är inte något alternativt för dessa tre. Med en väldigt relativt ung trupp med 13 spelare av 22 som är födda efter 1980 så har man något att gå på med ålder, skicklighet är något annat skulle jag säga då. Men med den kapacitet som Montreal har kan man ta sig mycket längre än fjolårets säsong och året där innan.
Nyckelspelare:
Carey Price, Andrei Markov. Brian Gionta, Scott Gomez, Hal Gill
Nyförvärv:
Hal Gill – Pittsburgh Penguins (free agent)
Jaroslav Spacek – Buffalo Sabres (free agent)
Brian Gionta – New Jersey Devils (free agent)
Scott Gomez – New York Rangers (free agent)
Travis Moen – San José Sharks (free agent)
Mike Cammalleri – Calgary Flames (free agent)
Paul Mara – New York Rangers (free agent)
Mikael Johansson – Färjestads BK
Curtis Sanford – Vancouver Canucks (free agent)
Förluster:
Saku Koivu – Anaheim Ducks
Alexei Kovalev – Ottawa Senators
Chris Higgins – New York Rangers
Tom Kostopoulos – Toronto Maple Leafs
Mathieu Schneider – Vancouver Canucks
Alex Tanguay – Tampa Bay Lightnings
Robert Lang – Ingen ny klubb klar
Francis Bouillon – Ingen ny klubb klar
Patrice Bricebrois – Ingen ny klubb klar
Mathieu Dandenault – Ingen ny klubb klar
Svenskar:
Mikael Johansson
Coach:
Jacques Martin (ny)
Preliminär uppställning:
Brian Gionta – Scott Gomez – Mike Cammalleri
Alexei Kostitsyn – Tomas Plekanec – Sergei Kostitsyn
Gregory Stewart – Glen Metropolit – Travis Moen
Matt D’Agostini – Maxim Lapierre – Guillaume Latendresse
George Laraque
Max Pacioretty
Andrei Markov – Hal Gill
Paul Mara – Roman Hamrlik
Jaroslav Spacek – Josh Georges
Ryan O’Byrne
Carey Price (Jaroslav Halak)
Andra notabla spelare: Jaroslav Spacek, Travis Moen, Josh Georges
Värsta förlust: Saku Koivu
Hur man ska kunna ersätta Koivus plats i Montreal? Det verkar som en helt omöjlig uppgift. Koivu kommer alltid att finnas i hjärtat hos Canadiens. Har varit lagkapten längst genom tiderna i Habs.
Årets poängkung: Brian Gionta
Har spelat med Gomez förr och tillsammans med honom och Cammalleri kommer Gionta att passa fint i Montreals spelstil.
Året nykomling: Scott Gomez
Dyraste spelaren i laget och med mycket press på sig. Men med en stor stjärnstatus och han är helt klart i mina ögon årets nykomling.
Årets genombrott: Alexei Kostitsyn
Han spelade bra förra säsongen, men i år är året han kommer att blomstra som aldrig förr. Största potentialen som jag sett av alla i Montreals uppställning. Enda riktiga hotet är Gregory Stewart men med två års erfarenhet kommer Alex Kostitsyn före i placeringen. Helt klart, årets genombrott att komma bli.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. Montreal Canadiens
14. St. Louis Blues
15. NY Rangers
16. Columbus Blue Jackets
17. Dallas Stars
18. Ottawa Senators
19. Minnesota Wilds
20. Buffalo Sabres
21. Tampa Bay Lightnings
22. Edmonton Oilers
23. Los Angeles Kings
24. Nashville Predators
25. Toronto Maple Leafs
26. Florida Panthers
27. Atlanta Thrashers
28. NY Islanders
29. Phoenix Coyotes
30. Colorado Avalanche
