Lagbanner
SvenskaFans rankar: 7. Philadelphia Flyers
Chris Pronger och Ray Emery är två av Flyers nyförvärv.

SvenskaFans rankar: 7. Philadelphia Flyers

Philadelphia Flyers har gjort som vanligt när man har stött på lite motgångar – man har tuffat till sig, och det rejält. Det är en strategi som har gett organisationen framgång tidigare om åren och med nyförvärv som Chris Pronger, Ian Laperriere och Ray Emery spekuleras det nu i att Broad Street Bullies har återvänt till Philadelphia.

I två raka säsonger är det nu rivalerna Pittsburgh som har eliminerat Philadelphia Flyers ur slutspelet. Ett faktum som givetvis är oacceptabelt för Flyers och deras fans. Den gångna säsongen slutade slutspelsäventyret redan i den första omgången när Penguins tog sig förbi Flyers – på just Flyers grepp. Man blev helt enkelt utmanövrerade av ett fysiskt och fartfyllt spel med flera tacklingar.

Det har nu fått Flyers ledning, med general manager Paul Holmgren i spetsen, att agera. Flyers har genom åren haft en genomgående strategi att tuffa till sig när man har stött på motgångar. Den strategin vann man två Stanley Cup-titlar med under 70-talet. Man tog sig till tre finaler under 80-talet, kämpade sig ur NHL:s källare i mitten av 90-talet och återtog hedern efter den katastrofala säsongen 06/07 med ett tufft och fysiskt spel.

Under sommaren har Flyers nu återigen lutat sig tillbaka på den strategin och värvat spelare som Chris Pronger, Ian Laperriere, Ray Emery och Ole-Kristian Tollefsen. Det kommer med andra ord att vara ett tuffare, hårdare och över lag ett mer fysiskt spelande Philadelphia Flyers som äntrar isen under säsongen 09/10 – faktum är att det redan har börjat spekuleras i att Broad Street Bullies nu har återvänt till Philadelphia och NHL.

Under den gångna säsongen snittade Flyers mest utvisningsminuter per match (17,5) och bara Anaheim gick mer fighter än Flyers. Det höga antalet utvisningsminuter lär med största sannolikhet fortsätta även under den kommande säsongen – med namn som Pronger, Laperriere, Emery, Tollefsen, Dan Carcillo, Riley Cote, Arron Asham och Scott Hartnell vore allt annat osannolikt.

Antalet utvisningsminuter i sig var inget större problem under den gångna säsongen – utan det var hur utvisningarna kom som var problemet. Oftast berodde det på ett odisciplinerat spel eller på ren och skär lathet. Många utvisningar kom till i offensiv zon eller efter meningslösa hakningar, fasthållningar och slashings – något som ledarstaben, med head coach John Stevens i spetsen, får ta på sig.

De många utvisningarna innebar givetvis att man fick spela en hel del i numerärt underläge – vilket man förvisso gjorde relativt framgångsrikt, men det slet också på spelare som Mike Richards, Simon Gagne, Jeff Carter och Kimmo Timonen, som fick dra ett tungt lass i den spelformen. Där kommer nu Pronger, Laperriere och med största sannolikhet även Blair Betts, att betyda oerhört mycket.

Just Betts har imponerat stort under Flyers training camp, som han bjöds in till med ett try-out-kontrakt, och det mesta tyder på att han erbjuds ett kontrakt innan säsongen börjar. Tillsammans med Laperriere har han till exempel bildat ett vasst par i penalty killing och i spelet i övrigt har han varit säker i defensiven och visat styrka i tekningscirkeln, som är en annan av Flyers svagheter.

Två andra spelare som har visat framfötterna under försäsongen är Mika Pyörälä, som har spenderat de två senaste säsongerna i Timrå, och supertalangen James van Riemsdyk. Duon är på god väg att spela till sig varsin plats i Flyers laguppställning och försäsongens avslutande träningsmatcher kommer att avgöra om de inleder säsongen i NHL eller AHL.

Samtidigt som Flyers har gjort några imponerande värvningar har man även gjort sig av med en handfull betydande spelare. Mike Knuble, Joffrey Lupul, Luca Sbisa, Martin Biron och Andrew Alberts har alla lämnat organisationen på grund av olika anledningar. Det är främst Knubles tyngd och målskytte som kommer att saknas, men även Lupuls frånvaro kan komma att märkas.

Flyers valde dock att offra sitt fina djup bland forwards för att stärka upp defensiven och få in mer rollspelare för de lägre kedjorna. De målen man tappar i och med Knubles och Lupuls frånvaro kan dessutom mycket väl ersättas av en hel och frisk Daniel Briere och en Claude Giroux som nu är med från säsongsstarten.

Philadelphia Flyers anno 09/10 ser på pappret ut som en seriös utmanare till Stanley Cup-titeln – nu gäller det bara att visa det även på isen.


Målvakter:

Philadelphia Flyers var inte redo att matcha Martin Birons höga lönekrav och ville inte ge sig in i free agent frenzy utan att ha säkrat upp en enda målvakt. När man dessutom hade ett uttalat intresse att förstärka försvarsbesättningen med en toppback hade man inte råd att erbjuda någon större lön, varken till Biron eller Antero Niittymäki, som också har lämnat organisationen.

Valet föll därmed på Ray Emery, som spenderade den gångna säsongen i KHL. Flyers gjorde tidigt klart med den kontroversielle målvakten och signade honom till ett ettårskontrakt värt $1,5 miljoner. Emery, som tidigare i karriären har haft diverse problem både på och vid sidan av isen, fick därmed en andra chans att bevisa att han har intresset, viljan och inställningen att vara en förstamålvakt i NHL.

Lyckas bara Emery hålla huvudet kallt och bibehålla sin fokusering på hockeyn så är han en duktig målvakt, vilket han inte minst visade säsongen 06/07 när han tog Ottawa till Stanley Cup-final. 26-åringen lever mycket på sin storlek och han är oerhört vältränad, men kan som sagt ha vissa attitydsproblem.

Som back-up till Emery valde man att hämta ”hem” Brian Boucher. 32-åringen draftades av just Flyers som 22:a spelare totalt i 1995 års draft och inledde även NHL-karriären hos Flyers några år senare. Boucher gör nu sin tredje – och förmodligen sista – sejour inom Flyers organisation och han är en stabil back-up, som dessutom är väl förtrogen med rollen.

De två senaste åren spenderade han i San José, där han gjorde ett mycket bra jobb när Evgeni Nabokov inte var tillgänglig eller behövde vila. Den gångna säsongen hade han ett 12-6-3-record med en räddningsprocent på 91,7 och ett GAA på 2,18, vilket är ett mycket gott facit för en back-up.

Svensken Johan Backlund får förmodligen räknas som tredjeval, men det ska oerhört mycket till om han ska kunna ta en plats i NHL den här säsongen. Flyers har dock en del förhoppningar på honom, men vill först skola in honom i den nordamerikanska spelstilen genom att låta honom vakta kassen i Adirondack Phantoms i AHL.


Backar:

I och med värvningen av Chris Pronger har nu Philadelphia Flyers en av ligans främsta försvarare, något man inte har haft sedan Mark Howes glansdagar under 80-talet. Det kostade en hel del tillgångar att få Pronger, men en spelare av den klassen kommer inte gratis. Flyers såg dessutom tidigt till att säkra upp Pronger under en lång tid när man signerade ett nytt sjuårskontrakt med sin nya försvarare.

Pronger är en komplett försvarare som är dominant i samtliga aspekter av spelet. Han kommer att få en nyckelroll i Flyers och kommer att styra såväl powerplay som penalty killing. Dessutom kommer han att matchas friskt mot motståndarnas största stjärna och spelare som Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Alexander Ovechkin, Zach Parise och Eric Staal lär få se en hel del av Chris Pronger under säsongen.

Vid sin sida kommer Pronger att ha Matt Carle, som blandade och gav under den gångna säsongen. 24-årige Carle sitter på en mängd potential, men har haft problem att komma upp i samma nivå som under sin debutsäsong (06/07) med San José. Under försäsongen har han dock sett riktigt giftig ut och har mer eller mindre blomstrat med Pronger vid sin sida. Hans offensivlusta och skridskoåkning håller högsta klass, men defensivt kan han stundtals gå bort sig.

I andra backpar – eller i det andra förstaparet beroende på hur man ser på saken – återförenas sedan succéparet från säsongen 07/08 – nämligen Kimmo Timonen och Braydon Coburn. Timonen går nu in på sin tredje säsong i Flyers tröja och han gör sällan en dålig match. Han har dock lidit av att han ensam fick dra ett för tungt lass i samtliga spelformer. Det ansvaret kan nu finländaren dela med Pronger och de två kommer till exempel att bilda ett hyperintressant backpar i powerplay. Prongers jättebössa tillsammans med Timonens playmaking-skills och kyla ser på förhand ut som en vinnande kombination på blålinjen, och i penalty killing lär duon bära upp varsin formation.

Coburn har inte lyckats nå upp till samma höga klass sedan han skildes från Timonen, men han har alla förutsättningar för att bli en stjärna i ligan. Han är stor, stark och är aggressiv, och faktum är att han spelar som allra bäst när han är uppretad. 24-åringen borde dessutom utvecklas en hel del bara genom att han nu får möjligheten att studera Pronger från första parkett i match efter match.

Med Pronger-Carle och Timonen-Coburn att tillgå har Flyers nu i stort sett två par som båda kan liknas vid ett första backpar – och det kommer att visa sig vara guld värt i matcher mot lag som har två riktigt heta kedjor, som exempelvis Pittsburgh.

I tredje backpar är talangen Ryan Parent självskriven och som partner kommer han antingen att få nyförvärvet Ole-Kristian Tollefsen eller Randy Jones. Parent håller redan nu bra klass i egen zon, men med ännu mer erfarenhet och muskler kommer han att utvecklas till en defensivspecialist av högsta klass. För tillfället kan han dock stå för några misstag i positionsspelet och han gör sig bäst med en partner som även han är defensivt lagd.

Vem som kliver in jämte Parent kommer troligtvis att avgöras under de sista träningsmatcherna. Dels har Tollefsen och Jones en intern kamp – men mycket beror också på hur forwardssidan kommer att se ut. Om exempelvis James van Riemsdyk och Blair Betts kliver in i laguppställningen behöver Flyers göra sig av med lönekostnader för att kunna kalla upp spelare vid händelse av skador. Det innebär att främst Jones kommer att ligga pyrt till, då 28-åringen har en cap hit på hela $2,5 miljoner, vilket är på tok för mycket sett till hans prestationer på isen.

Även Danny Syvret, som gjorde mycket bra ifrån sig i AHL under den gångna säsongen och som har visat framfötterna under försäsongen, lär kunna få en del speltid. Kanske kan han även vara en dark horse till att ta rollen som sjätte- eller sjundeback.

På backsidan har Lasse Kukkonen och Andrew Alberts valt att fortsätta karriären på andra håll, medan veteranen Derian Hatcher gick i pension efter att ha missat hela den gångna säsongen på grund av allvarliga knäproblem. Hatcher har nu istället gått in som player development coach i organisationen.


Forwards:

Som nämnt ovan så har Philadelphia Flyers valt att förstärka försvarsbesättning med Chris Pronger, vilket gjorde att man fick offra en del av sitt fina djup bland forwards. Mike Knuble och Joffrey Lupul är borta, men förhoppningen är att numera friska spelare och yngre förmågor ska ersätta den målproduktion som duon lämnar bakom sig.

Hur Flyers head coach John Stevens väljer att formera sitt lag är ännu höljt i dunkel, och mycket beror på insatserna i de avslutande träningsmatcherna. Stevens är dock glad för att matcha tre olika par och sedan mer eller mindre bara fylla ut den återstående forwardspositionen. Det första paret förväntas bli Simon Gagne och lagkaptenen Mike Richards.

Gagne är den spelare i dagens Flyers-trupp som har spenderat längst tid i organisationen. 29-åringen debuterade säsongen 99/00, och var under sina första säsonger i en checkingline med Keith Primeau. Han har sedan dess utvecklats till en tvåvägsforward av hög klass som dessutom är god för 35-40 mål. Gagne skadade ljumsken på Kanadas OS-läger för en dryg månad sedan, men förväntas vara helt återställd när säsongen drar igång.

Vid 24 års ålder har Richards redan utvecklats till en av ligans främsta tvåvägsforwards. Han nominerades till Selke Trophy under den gångna säsongen och matchas konstant mot motståndarnas bästa spelare. Lagkaptenen är dessutom ett stort hot i penalty killing och gjorde sju mål i numerärt underläge under den gångna säsongen. Sammanlagt blev det 30 mål och totalt 80 poäng på 79 matcher och Richards blir bara bättre och bättre för varje dag som går.

Vem som får rollen som högerforward i förstakedjan är alltjämt öppet, men att supertalangen James van Riemsdyk skulle lyckas spela till sig den platsen är ingen omöjlighet. 20-åringen har imponerat stort under försäsongen och jämförs redan nu med den gamle Flyers-bulldozern John LeClair. ”JVR” har alla förutsättningar för att utvecklas till en kraft att räkna med i NHL. Det mesta tyder på att han kommer att inleda sin NHL-karriär redan från start den här säsongen och även om han har testats i de flesta kedjor borde han passa in bäst tillsammans med Gagne och Richards, som dessutom täcker upp hans defensiva brister på bästa sätt.

Det andra av Stevens par är Jeff Carter och Scott Hartnell, som bildade ett framgångsrikt tandempar under den gångna säsongen. Carter slog igenom på allvar under den gångna säsongen och blev med sina 46 mål ligans näst bästa målskytt, vilket han till stor del har Hartnell att tacka för. Duon har hittat ett enkelt framgångsrecept där Hartnell gräver fram puckar längs med sargen eller screenar målvakten medan Carter cirkulerar omkring i eller i närheten av slotet i väntan på skottläge.

Med sin fina och explosiva skridskoåkning är Carter ett konstant hot vid spelvändningar och han kommer ofta in i offensiv zon i full fart och avlossar ett snabbt handledsskott. Carter har dessutom den så härliga förmågan att kliva fram mot slutet av matcherna, vilket märks på hans tolv matchvinnande mål, som var bäst i ligan. 24-åringen har dessutom visat sig vara en klart kompetent defensiv center.

Parhästen Hartnell kan vara en riktig pest på isen och han är lätt att känna igen på sitt yviga hårsvall. Hans kontor är framför motståndarnas målbur och där gör han ett mycket bra jobb – så länge han håller huvudet kallt. 27-åringen är en mycket effektiv powerforward med bra skridskoåkning, en hel del muskler och en stor portion mod. Han har dock även en förmåga att ilskna till och dra på sig en del onödiga utvisningar och hans 54 minor-utvisningar under den gångna säsongen var mest i ligan.

Skridskostarka finländaren Mika Pyörälä, som har spenderat de två senaste säsongerna i Timrå, har stora möjligheter att spela till sig platsen jämte Carter och Hartnell. 28-åringen har imponerat stort under försäsongen och har anpassat sig bra i övergången från Elitserien till NHL. Trots en relativt liten kroppshydda har han hävdat sig väl i det fysiska spelet och hans defensiva ansvarstagande har fått landsmannen Kimmo Timonen att jämföra honom med Jere Lehtinen i Dallas – ett betyg så gott som något.

Det tredje och sista av Stevens förmodade par är de småväxta, men skickliga, Claude Giroux och Daniel Briere. Giroux hade stora förväntningar på sig för ett år sedan, men var inte redo för NHL då. Istället fick han kliva ner och spendera några månader i AHL innan han återigen kallades upp till de stora pojkarna. Väl där imponerade han och mot slutet av grundserien och i slutspelet var han en av Flyers främsta spelare. 21-åringen har en klubbteknik och speluppfattning utöver det vanliga och kan spela både som center eller winger. Med pucken vid klubbladet kan han hitta omöjliga passningar och tillsammans med Briere visade han en härlig kemi under den gångna säsongen.

Briere hade en allt annat än rolig fjolårssäsong. Han kom bara upp i 29 spelade matcher på grund av återkommande ljumsk- och magmuskelproblem, men han har rehabiliteringstränat i stort sett hela sommaren och rapporteras vara i bättre form än på länge. Han är tillbaka i sitt gamla explosiva jag och har sett riktigt bra ut under försäsongen – och en frisk Daniel Briere är en toppspelare i NHL.

Tillsammans med Giroux och Briere kan mycket väl Darroll Powe återfinnas. Powe spelade till sig en plats i Flyers under den gångna säsongens inledning och utvecklades därefter enormt. Giroux, Briere och Powe bildade en bra kedja mot slutet av grundserien och i slutspelet, där Powes fysiska och uppoffrande spel visade sig vara vägvinnande tillsammans med teknikerna Giroux och Briere.

Fjärdekedjan kommer sedan med största sannolikhet att centras av Blair Betts – om han får ett kontrakt efter sin try-out-inbjudan. Det mesta tyder dock på att Betts kommer att belönas med ett kontrakt av Flyers då han definitivt har visat framfötterna under Flyers training camp. 29-åringen är en penalty killing- och defensivspecialist som dessutom är säker i tekningscirkeln, vilket är precis vad Flyers behöver i sin laguppställning.

Vid sin sida lär Betts få nyförvärvet Ian Laperriere och tuffingen Dan Carcillo. Laperriere är en hårt arbetande spelare som har sina styrkor i det defensiva spelet. Hans energiska spelstil resulterar dessutom i flertalet tacklingar och han tvekar aldrig att ta en fight för att stå upp för sig själv eller sina lagkamrater. Dessutom har han fina ledaregenskaper och har visat sig ha en bra kemi med Betts i numerärt underläge.

Carcillo har varit ligans mest utvisade spelare under de två senaste säsongerna, och det är ingenting som tyder på att han kommer minska sina utvisningsminuter med några drastiska mängder. 24-årige Carcillo har ett humör utöver det vanliga, men så länge han kan behärska sig kan han vara en effektiv spelare som faktiskt kan bidra med minst tiotalet mål om det vill sig väl.

Veteranforwarden Arron Asham kan mycket väl ha spelat sig ut ur laguppställning efter ett dåligt training camp. Det vore ingen omöjlighet om 31-åring får inleda säsongen som 13:e forward. Även fightern Riley Cote tros ha spelat bort sig ur truppen efter en svag försäsong, där hans mest anmärkningsvärda bedrift var när han skadade ungtuppen Brennan Yadlowski efter en brutal tackling under en internmatch.

Även spelare som Lukas Kaspar, Jon Kalinski, Jason Ward, Andreas Nodl och Krystofer Kolanos kan komma att få speltid under säsongen.


Nyckelspelare:

Mike Richards, Jeff Carter, Chris Pronger

Nyförvärv:

Chris Pronger – från Anaheim – trade
Ian Laperriere – från Colorado – free agent
Ray Emery – från Atlant (KHL) – free agent
Brian Boucher – från San José – free agent
Mika Pyörälä – från Timrå (Elitserien) – free agent
Ole-Kristian Tollefsen – från Columbus – free agent
Ryan Dingle – från Anaheim – trade
Lukas Kaspar – från San José – free agent
Jason Ward – från Tampa Bay – free agent
Krystofer Kolanos – från Minnesota – free agent
Johan Backlund – från Timrå (Elitserien) – free agent

Förluster:

Mike Knuble – till Washington – free agent
Joffrey Lupul – till Anaheim – trade
Luca Sbisa – till Anaheim – trade
Martin Biron – till New York Islanders – free agent
Antero Niittymäki – till Tampa Bay – free agent
Lasse Kukkonen – till Omsk (KHL) – free agent
Andrew Alberts – till Carolina – free agent
Josh Gratton – till Atlanta – free agent
Derian Hatcher – slutat

Svenskar:

Johan Backlund

Coach:

John Stevens (4:e säsongen)

Preliminär uppställning:

Simon Gagne – Mike Richards – James van Riemsdyk
Scott Hartnell – Jeff Carter – Mika Pyörälä
Darroll Powe – Claude Giroux – Daniel Briere
Dan Carcillo – Blair Betts – Ian Laperriere

Chris Pronger – Matt Carle
Kimmo Timonen – Braydon Coburn
Ryan Parent – Randy Jones/Ole-Kristian Tollefsen

Ray Emery (Brian Boucher)

Andra notabla spelare: Arron Asham, Riley Cote, Lukas Kaspar, Jon Kalinski, James van Riemsdyk, Jason Ward, Andreas Nodl, Krystofer Kolanos, Danny Syvret, Johan Backlund

---

Bästa nyförvärvet: Chris Pronger

Chris Pronger är en av ligans främsta försvarare och har ingen egentlig svaghet. Han är som skapt för att spela i Flyers och med sitt fysiska försvarsspel och mångsidiga offensiv kommer han att bli en ovärderlig kugge i Paul Holmgrens lagbygge. I Pronger har man nu fått en av ligans mest avskydda spelare i defensiv zon, och Prongers förmåga att rensa undan framför egen kasse blir ett välkommet tillskott.

Värsta förlust: Mike Knuble

Mike Knuble var en bjässe framför motståndarnas mål och oerhört effektiv i spelet vid sargen. Hans betydelse för Flyers powerplay var påtaglig och där kommer han att saknas en hel del. Han var dessutom ett föredöme både på isen och vid sidan om den, och en populär spelare och ledare i omklädningsrummet.

Årets poängkung: Jeff Carter

Jeff Carter vann såväl den interna mål- som poängligan under den gångna säsongen och håller han uppe en liknande målproduktion den här säsongen så lär han upprepa den bedriften. Carter har tagit flera kliv framåt sedan han klev in i ligan 05/06 och är numera en målskytt av rang, men han har ytterligare några kliv kvar att ta på utvecklingsstegen innan han har nått upp till sin fulla potential – vilket bådar gott för Flyers.

Årets nykomling: James van Riemsdyk

James van Riemsdyk kommer att spela NHL-hockey den här säsongen, frågan är bara om han inleder säsongen i NHL, eller om han behöver skolas in i AHL under några månader, likt Claude Giroux för ett år sen. I dagsläget tyder dock det mesta på att ”JVR” inleder säsongen med Flyers – och det kommer att bli oerhört intressant att följa nykomlingen.

Årets genombrott: Darroll Powe

Darroll Powe visade redan under den gångna säsongens slutskede att han behärskar en topp-9-roll, och det är inte alls omöjligt att han får kliva in som winger i en kedja tillsammans med Claude Giroux och Daniel Briere. Trion fungerade bra tillsammans i slutspelet och får Powe chansen att spela med två så pass spelskickliga kedjekamrater under en längre tid kommer han utvecklas ännu mer.


###

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7. Philadelphia Flyers
8. Calgary Flames
9. Anaheim Ducks
10. New Jersey Devils
11. Vancouver Canucks
12. Carolina Hurricanes
13. Montreal Canadiens
14. St Louis Blues
15. New York Rangers
16. Columbus Blue Jackets
17. Dallas Stars
18. Ottawa Senators
19. Minnesota Wild
20. Buffalo Sabres
21. Tampa Bay Lightning
22. Edmonton Oilers
23. Los Angeles Kings
24. Nashville Predators
25. Toronto Maple Leafs
26. Florida Panthers
27. Atlanta Thrashers
28. New York Islanders
29. Phoenix Coyotes
30. Colorado Avalanche

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2009-09-24 07:00:00
Author

Fler artiklar om NHL-podcast