NHL-Tempen: Vecka 13
NHL-Tempen känner återigen av läget i världens bästa hockeyliga. Den här veckan tar Patric Hörnqvist en smickrande topplacering medan decenniets kanske främsta NHL-försvarare inte riktigt levererar som förväntat.
Brännhet:
”Patric Hörnqvist”
Har Patric Hörnqvist äntligen fått sitt stora NHL-genombrott? Det verkar onekligen så. Den 22-årige svensken har stått för en enastående bra vecka med fyra mål – varav ett var matchvinnande – och tre assist på fyra matcher. Hörnqvist har nu arbetat sig upp i rosterhierarkin och har hittills under säsongen stått för imponerande tio mål.
Veckan inleddes med ett mål i Nashvilles 5-3-seger över Columbus, därefter blev det ett mål och en assist mot Tampa Bay (seger 7-4). Veckans stora bedrift kom sedan i matchen mot Edmonton, där Hörnqvist svarade för två mål ett en assist när Oilers besegrades med 6-3. Svensken gjorde i den matchen såväl viktiga 4-2 som 5-3 innan Predators avslutade veckan med en 5-3-seger mot Calgary, men där fick Hörnqvist nöja sig med en assist.
Fortsätter Hörnqvist att peta in mål kan han kanske till och med spela till sig en OS-plats. Ungtuppens vilja att hela tiden driva på mål skulle vara högst uppskattad i Tre Kronor.
---
Het:
”Chicago Blackhawks”
Klassiska Chicago går fram som tåget, plockar den ena segern efter den andra och toppar numera Western Conference. I veckan tog man inte bara tre segrar – utan man gjorde det dessutom genom att nolla två av sina motståndare. Man började med att trycka ner St Louis ännu djupare i skiten med en 3-0-seger, där Patrick Kane låg bakom samtliga tre mål och Cristobal Huet fick säsongens andra nolla.
Veckan fortsatte sedan med en seger över Boston, dock inte förrän efter straffar och som så många gånger förr var det Jonathan Toews som klev fram i straffläggningen. Därefter avslutade man veckan med att nolla Detroit hemma i United Center – och Huet registrerades för veckans andra nolla.
Blackhawks spelar nu som den contender man anses vara. Försvarsbesättningen sköter sig exemplariskt och hjälper konstant sina målvakter. Forwardsbesättningen består sedan av en perfekt mix av offensiv/defensiv och kraft/fart – och då saknar man ändå David Bolland, Adam Burish och Ben Eager.
---
Varm:
”Pittsburgh Penguins”
Om Chicago går bra i Western Conference så går Pittsburgh minst lika bra i Eastern Conference och under den gångna veckan rodde man hem tre sköna segrar. I dubbelmötet mot rivalerna Philadelphia gick man hem med två segrar och avslutade sedan veckan med att besegra Buffalo, som av någon märklig anledning valde att ställa över fenomenala Ryan Miller.
Penguins inledde veckan med att formligen plocka sönder rivalerna Philadelphia helt och hållet. Flyers kom av någon anledning ut på isen i Mellon Arena mer eller mindre helt oinspirerade – hur det nu är möjligt – och efter 60 minuter hade Sidney Crosby & CO ännu en gång förnedrat rivalerna från öst med en 6-1-seger.
Två dagar senare var det återigen dags för Flyers mot Penguins, men den här gången i Philadelphia och även om Flyers bjöd på klart bättre motstånd nu så blev det ånyo en Penguinsseger, den här gången efter straffar. I helgen tog man sedan en till straffseger, den här gången mot Sabres och de regerande Stanley Cup-mästarna fortsätter trumma på.
---
Ljummen:
”Nicklas Lidström”
Nicklas Lidström har inte stått att känna igen den här säsongen. 39-åringen håller förvisso alltjämt mer eller mindre samma klass som vanligt i defensiven – men i offensiven har han ännu inte bidragit med allt för många poäng. På 36 matcher har det enbart blivit ett mål och tolv assist – vilket inte är acceptabelt när du tjänar $7,45 miljoner dollar, oavsett hur bra du är i egen zon och vilka meriter du har.
I veckan blev det förvisso två poäng, men i det läget som Detroit befinner sig så är inte det tillräckligt. Med de skadeproblemen Red Wings har så behövs det nu att de rutinerade rävarna kliver fram och tar kommandot; då räcker det inte med några assist här och där.
Defensivt håller han som sagt alltjämt bra klass, men offensivt måste något hända – om inte annat för Tre Kronors skull…
---
Kall:
”Edmonton Oilers”
Efter fem raka segrar går det nu tungt för Edmonton. Veckans tre matcher slutade alla med förlust och Oilers befinner sig nu sist i Western Conference. Veckan inleddes med en tung 2-3-förlust mot Los Angeles, där man förlorade med 2-3 efter att ha hämtat upp 0-2 till 2-2. Därefter vankades det match mot Nashville och trots en 2-0-ledning redan efter fem minuters spel förlorade Oilers så småningom med 3-6.
I veckans sista match, den här gången mot Washington, skaffade man sig återigen en 2-0-ledning – men återigen tappade man den. Med fyra mål i den tredje perioden – varav det första kom redan efter 32 sekunder – vände Capitals matchen och såg till att Oilers gick poänglösa från veckan.
Oilers har en del nyckelspelare på skadelistan och framför allt saknar man målvakten Nikolai Khabibulin som är borta på obestämd tid på grund av ryggproblem. 36-åringen har varit borta sedan mitten av november och det är alltså ännu oklart när en comeback kan vara aktuell. För Oilers del krävs det dock att ryssen kan komma tillbaka relativt snart.
---
Iskall:
”Columbus Blue Jackets”
Columbus går fruktansvärt dåligt för tillfället. Blue Jackets har ett 1-6-3-record under sina tio senaste matcher, vilket är överlägset sämst i Western Conference och man har sjunkit i tabellen. I dagsläget är det bara Edmonton man har bakom sig, men inom kort man mycket väl ha hamnat bakom även Oilers.
Steve Mason, förra årets Calder Trophy-vinnare, är inne i en sällan skådad sophomore slump och dessutom underpresterar en hel del övriga spelare också. Faktum är att de verkar ha slutat spela för Ken Hitchcock, en skicklig men ack så hård tränare. Hitchcock har över lag gjort ett bra jobb i Blue Jackets, men man kan inte undgå det faktum att han gör sig bäst i en contender där stommen består av veteraner, som situationen var i Dallas och Philadelphia.
Blue Jackets förlorade samtliga av veckans fyra matcher och rent spontant är känslan att något behöver hända inom organisationen. En trade? Sparka Hitchcock? Ligger problemet högre upp i organisationen? Ska man kanske bara rida ut stormen? Eller är Blue Jackets helt enkelt inte bättre än så här?
