Preview: Chicago Blackhawks – Philadelphia Flyers
Säsongen 09/10 går mot sitt slut. Det enda som återstår nu är Stanley Cup-finalen – där Chicago och Philadelphia drabbar samman. Blackhawks tog sig till final genom att utmanövrera San José, medan Flyers slog ut Montreal på sin väg till final. Finalens första möte spelas på lördag natt klockan 02:00, svensk tid.
Inför säsongen 09/10 sågs både Chicago och Philadelphia som potentiella Stanley Cup-finalister, och även om såväl Blackhawks som Flyers nu är i final så är det efter två helt olika säsonger för de båda lagen.
Chicago rivstartade redan i grundserien och har sedan dess mer eller mindre konstant tillhört toppskiktet i ligan. De gick in i slutspelet som en av favoriterna och har hittills inträffat alla förväntningar.
Philadelphia å sin sida tog sig med nöd och näppe till slutspel. Laget hade alla möjliga och omöjliga problem under grundserien och bytte bland annat head coach i december. Slutspelsplatsen säkrades inte förrän efter straffläggning i grundseriens sista match, men när väl slutspelet kom igång har man transformerats till det laget som man förväntades vara.
Det är nu slutspelets två målgladaste lag som gör upp i finalen. Båda lagen har en stor segerprocent (87,5) när de gör första målet i matcherna, Chicago har ännu inte förlorat när de har avslutat den första perioden med ledningen, medan Philadelphia inte har förlorat när de har gått in i den tredje perioden med ledningen.
En finalserie mellan två lag med ett offensivt och aggressivt spelsystem väntar. Original Six-laget Chicago söker efter sin första Stanley Cup-titel sedan 60/61, medan Philadelphia – som blev det första expansionslaget att vinna Stanley Cup – har väntat på en ny titel sedan 74/75.
Finalserien inleds på lördag natt, med nedsläpp klockan 02:00, svensk tid.
Slutspelet hittills
Chicago
Chicago tillhörde toppskiktet i ligan under i stort sett hela grundserien och slutade på andra plats i Western Conference efter 82 spelade omgångar. I förstarundan av slutspelet väntade därmed sjundeplacerade Nashville, som faktiskt gav Chicago vissa problem. Predators ledde med såväl 1-0 som 2-1 i matcher, men orkade inte stå emot i längden och förlorade så småningom med 2-4 i matcher.
I nästa runda väntade därmed Vancouver, och även Canucks vann den första matchen lagen emellan. Chicago stack dock iväg till 3-1 i matcher och vann så småningom matchserien med 4-2. I Conferencefinalen väntade sedan San José – och Chicago körde över Sharks fullkomligt. Blackhawks vann matchserien med 4-0 i matcher, och gick till final för första gången sedan 1992.
Philadelphia
Trots att slutspelsplatsen inte säkrades förrän i sista omgången lyckades Philadelphia roffa åt sig sjundeplatsen i Eastern Conference, på samma poäng som Montreal men med två segrar mer. Flyers ställdes därmed mot andraseedade divisionsrivalerna New Jersey i förstarundan. Processen mot Devils blev dock kort, och Flyers vann med 4-1 i matcher.
Mot Boston i andrarundan skrev sedan Philadelphia historia. För första gången sedan 1975 och blott tredje gången i NHL:s historia vände man ett 0-3-underläge i en matchserie. Som om det inte räckte vände Flyers även 0-3 till 4-3 i den sjunde och avgörande matchen och avancerade vidare till Conferencefinal, där Montreal väntade.
Montreal, som hade slagit ut Washington och Pittsburgh på sin väg mot Conferencefinal, blev dock ingen match för Philadelphia. Flyers vann matchserien med 4-1 efter att ha nollat Canadiens vid tre tillfällen och gick vidare till sin första Stanley Cup-final sedan 1997.
Historia
Chicago och Philadelphia har endast ställts mot varandra i slutspelet vid ett tidigare tillfälle. Säsongen 1970/71, då såväl Blackhawks som Flyers låg i West Division, möttes man i förstarundan av slutspelet och Chicago svepte då Philadelphia. Blackhawks gick hela vägen till final även det året, men förlorade så småningom mot Montreal.
Genom åren har de båda lagen drabbats samman vid 126 tillfällen under grundserien, och där har Philadelphia övertaget. Flyers har vunnit 53 matcher, Chicago har 43 segrar och 30 matcher har slutat oavgjort. Den här säsongens enda möte slutade 3-2 till Philadelphia, efter att Flyers hade vänt 1-2 till 3-2 under matchens sista två minuter.
De båda lagen har flera spelare som har representerat båda organisationerna. I Chicago återfinns de gamla Philadelphiaspelarna Ben Eager, Patrick Sharp och Kim Johnsson, som för tillfället är skadad. I Philadelphia har målvakten Michael Leighton tidigare representerat Chicago.
Nyckelspelare
Chicago
Matchvinnaren: Jonathan Toews
Jonathan Toews leder slutspelets poängliga med 26 poäng (7+19) och har klivit fram rejält för sitt Chicago. I grundserien snittade 22-åringen 0,89 poäng per match, men gör nu 1,63 poäng per match. Är det dock något man kan klaga på gällande Toews så är det att han enbart har gjort två mål i even strength.
Försvarsgeneralen: Duncan Keith
Duncan Keith är nominerad till Norris Trophy, och ses som favoriten till att få utmärkelsen efter säsongen. Han är en oerhört kompetent tvåvägsförsvarare som till stor del lever på sin fantastiska skridskoåkning och fina positionsspel. Han spelar närmare 28 minuter per match och är ankaren i Chicagos powerplay.
Grovjobbaren: David Bolland
David Bolland centrar Chicagos tredjekedja och fick en hel del rubriker i matchserien mot San José. Då frustrerade han Sharks centerstjärna Joe Thornton och hade stor del i att Thornton enbart mäktade med en poäng på de fyra matcherna mot Blackhawks.
Doldisen: Andrew Ladd
Andrew Ladd förtjänar sitt levebröd som vänsterforward jämte David Bolland och är en duktig checker. 24-åringen var med och vann Stanley Cup redan 05/06 med Carolina och har en förmåga att alltid klämma fram det lilla extra i slutspelet.
Målvakten: Antti Niemi
Finländaren Antti Niemi har varit en av de bästa målvakterna under slutspelet, med en räddningsprocent på 92,1 och 2,33 i GAA. Han är en storvuxen målvakt, som därmed täcker stora ytor av sitt mål, och 26-åringen har vaktat Chicagos mål i varenda match under slutspelet.
Fightern: Ben Eager
Ben Eager har gått från att ha varit en mer eller mindre renodlad agitator/fighter under början av karriären till att ha blivit en klart kompetent checker. Fightas kan han dock fortfarande, och är den i Chicago som förväntas slänga handskarna om det krävs.
Lagkaptenen: Jonathan Toews
Jonathan Toews kliver fram som mest när det behövs som bäst. Vi såg det i OS, då han var mästerlig för Kanada, och vi ser det nu. Han är ett föredöme på isen, och har redan imponerande ledarskapsegenskaper.
Coachen: Joel Quenneville
Joel Quenneville tog över som head coach för Chicago några matcher in på den förra säsongen, och får mycket beröm för sitt arbete med Blackhawks. Han tillämpar ett spel i högt tempo och disciplinerat försvarsspel. Quenneville har som head coach i NHL ett 535-327-77-60-record, men hans Stanley Cup-titel kom som assisterande coach i Colorado 95/96.
Philadelphia
Matchvinnaren: Mike Richards
Mike Richards är en oerhört duktig tvåvägscenter som både stänger igen sin egen zon samtidigt som han kan öppna upp den offensiva zonen. I slutspelet har han höjt sitt fysiska spel ännu en nivå och ligger tvåa i slutspelets poängliga med 21 poäng (6+15).
Försvarsgeneralen: Chris Pronger
Finns det någon försvarare som är bättre skapt för slutspelet än Chris Pronger? Veteranförsvararen håller alltid en enormt hög klass under grundserien, men lyckas säsong efter säsong höja sig ytterligare några snäpp i slutspelet. Han har gjort mest poäng (14) av backarna, ankrar Philadelphias powerplay och penalty killing, spelar mest i slutspelet (28:48) och är den spelaren i finallagen som blockerar mest skott.
Grovjobbaren: Ian Laperriere
I Philadelphias sista match mot New Jersey täckte Ian Laperriere ett skott med huvudet och drabbades av blödningar i hjärnan och en hjärnskakning. Det sades att han utan tvekan skulle missa resterande del av slutspelet, men i matchserien mot Montreal gjorde veterankrigaren comeback. Med sin uppoffrande spelstil, sitt ledarskap och sin energi har han en viktig roll i Flyers.
Doldisen: Ville Leino
När Philadelphias general manager Paul Holmgren värvade Ville Leino inför trading deadline möttes han av hånfulla skratt runt om på Internets forum. Nu är det dock ingen som skrattar åt honom längre. Leino har hittills stått för tolv poäng (4+8) på 13 slutspelsmatcher och har gett Flyers ännu en offensiv spelare som kan avgöra en match.
Målvakten: Michael Leighton
Michael Leighton inledde säsongen som back-up i Carolina, men när Cam Ward blev skadad fick han inte chansen. Istället blev han så småningom uppsatt på waivers, och blev då tingad av Philadelphia. Hos Flyers inledde han strålande, men blev skadad i mitten av mars. Han gjorde sedan comeback i matchserien mot Boston, när Brian Boucher blev skadad, och har varit fenomenal sedan dess. 29-åringen är en storvuxen och lugn målvakt som nu toppar de flesta statistikkategorierna under slutspelet.
Fightern: Arron Asham
Då Ian Laperriere dras med sina tidigare skadeproblem och Dan Carcillo förväntas inleda matchserien som 13:e forward blir det Arron Asham som får ta på sig rollen som fighter i Philadelphia. Asham är relativt liten till växten, men tvekar aldrig på att ta en fight när det behövs.
Lagkaptenen: Mike Richards
Ifrågasatt och kritiserad av media för några månader sen. Hyllad och respekterad av media nu. Mike Richards har höjt sig rejält i slutspelet och förutom en ökad poängproduktion agerar han även med pondus som lagkapten. På isen har han alltid varit ett föredöme, men har nu även börjat leda sitt lag rent verbalt.
Coachen: Peter Laviolette
Peter Laviolette har gjort underverk med Philadelphia sedan han tog över i början av december. Han införde ett mer offensivt och aggressivare spelsystem som har fungerat fullt ut under slutspelet. Han har dessutom en härlig fingertoppskänsla gällande matchning av heta spelare, han har en kuslig förmåga att ta en viktig timeout när det behövs och har dessutom en Stanley Cup-ring sedan tidigare.
Duellerna
Jonathan Toews vs Mike Richards
Chicagos lagkapten Jonathan Toews och Philadelphias dito Mike Richards har tveklöst varit slutspelets bästa forwards hittills – och brakar nu samman i Stanley Cup-finalen. Senaste gången som de två finallagen leddes av två så här unga lagkaptener, Toews är 22 år och Richards 25, var säsongen 74/75 – då Flyers vann sin senaste Stanley Cup.
Toews och Richards lär säkerligen matchas en hel del mot varandra för att försöka neutralisera den andra – och den av Toews och Richards som vinner den kampen kommer att få en stor fördel i finalserien.
Antti Niemi vs Michael Leighton
Både Chicago och Philadelphia sades ha för dåliga målvakter för att kunna utmana om Stanley Cup på allvar – men här står vi nu. Antti Niemi har varit en av de bästa målvakterna under slutspelet, och samma sak kan sägas om Michael Leighton sedan han gjorde comeback i matchserien mot Boston.
De båda målvakterna är storvuxna och agerar med lugn mellan stolparna. Dock behöver också båda två ett väl fungerande försvarsspel – från hela laget – för att vara som mest effektiva under en hel matchserie. Målvaktskampen är alltid avgörande i en Stanley Cup-final, men med Niemi och Leighton på varsin sida isen blir det ännu mer betydande den här säsongen.
Duncan Keith vs Chris Pronger
De båda försvarsgeneralerna kommer att få ett tungt ansvar i finalmatcherna. Duncan Keith och backpartnern Brent Seabrook lär se en hel del av Philadelphias förstakedja, bestående av Mike Richards, Simon Gagne och Jeff Carter, medan Chris Pronger och kollegan Matt Carle lär matchas mot Chicagos förstakedja, där Jonathan Toews, Patrick Kane och Dustin Byfuglien huserar.
Keith och Pronger har varit slutspelets två främsta försvarare och spelar oerhört mycket. De har betydande roller i sina lags respektive special teams och – likt kampen mellan lagkaptenerna Toews och Richards – kommer den försvarsgeneral som vinner matchen i matchen att ge sitt lag en enorm fördel i kampen om Stanley Cup-bucklan.
Tre nycklar till seger
Chicago
Special teams
Powerplay och penalty killing är alltid viktiga, och kommer säkerligen att fälla avgörandet i finalen, då det är två oerhört jämna lag som möts. Chicagos och Philadelphias special teams samt spel i even strength går i stort sett hand i hand inför finalen, och det lag som mönstrar det bästa spelet i powerplay och penalty killing lär vinna finalen.
Joel Quenneville
Philadelphia har en uppenbar svaghet – sitt tredje backpar. Flyers har mer eller mindre spelat med fyra försvarare – Chris Pronger, Matt Carle, Kimmo Timonen och Braydon Coburn – och Lukas Krajicek och Ryan Parent har bara fått sporadiskt med speltid. Under då få tillfällen som de två sistnämnda är på isen samtidigt har det dock funnits vissa problem, och lyckas Joel Quenneville få in sina toppforwards mot Krajicek/Parent kommer det bli stora problem för Flyers.
Secondary scoring
Jonathan Toews, Patrick Kane, Dustin Byfuglien och Patrick Sharp har levererat som förväntat och har svarat för 29 av Chicagos 53 mål, det vill säga drygt hälften. Mot Philadelphia krävs det dock att spelare som Marian Hossa (två mål), Kris Versteeg (fyra mål) och ytterligare någon forward i de lägre kedjorna också producerar.
Philadelphia
Special teams
Powerplay och penalty killing är alltid viktiga, och kommer säkerligen att fälla avgörandet i finalen, då det är två oerhört jämna lag som möts. Chicagos och Philadelphias special teams samt spel i even strength går i stort sett hand i hand inför finalen, och det lag som mönstrar det bästa spelet i powerplay och penalty killing lär vinna finalen.
Jeff Carter
Jeff Carter missade elva slutspelsmatcher innan han gjorde comeback i match fyra mot Montreal. Han tillhörde då Philadelphias bättre spelare, och i match fem blev han tvåmålsskytt. Carter, som svarade för 33 mål under grundserien, har förmågan att själv avgöra matcher – och hans målskytte måste fungera för Philadelphia.
Hög forechecking
Philadelphias lag har två ansikten. Det laget som spelar med en hög och aggressiv forechecking och som fullföljer varenda tackling vinner matcher. Men då och då kommer laget som spelar passivt, stillastående och inte alls fysiskt ut på isen. Vi såg det i match tre mot Montreal och vi såg det stundtals mot Boston. Mot Chicago måste det vara laget med den höga och aggressiva forecheckingen som måste äntra isen varenda gång.
Förmodade laguppställningar
Chicago
Dustin Byfuglien – Jonathan Toews – Patrick Kane
Troy Brouwer – Patrick Sharp – Marian Hossa
Andrew Ladd – David Bolland – Kris Versteeg
Ben Eager – John Madden – Adam Burish
Duncan Keith – Brent Seabrook
Niklas Hjalmarsson – Brian Campbell
Brent Sopel – Jordan Hendry
Antti Niemi (Cristobal Huet)
Övriga notabla spelare: Kim Johnsson (skadad), Nick Boynton, Tomas Kopecky
Philadelphia
Simon Gagne – Mike Richards – Jeff Carter
Scott Hartnell – Daniel Briere – Ville Leino
James van Riemsdyk – Claude Giroux – Arron Asham
Darroll Powe – Blair Betts – Ian Laperriere
Chris Pronger – Matt Carle
Kimmo Timonen – Braydon Coburn
Ryan Parent – Lukas Krajicek
Michael Leighton (Brian Boucher/Johan Backlund)
Övriga notabla spelare: Dan Carcillo, Andreas Nodl, Riley Cote, Oskars Bartulis, Danny Syvret
Skador
I Chicago har Kim Johnsson inte spelat sedan mitten av mars, då han drog på sig en hjärnskakning. Den svenske försvararen, med ett förflutet i Philadelphia, förväntas missa finalserien. Andrew Ladd har missat träningar efter en så kallad upper-body injury han drog på sig i den sista matchen mot San José, men han förväntas vara redo att delta i den första finalmatchen. Skulle så inte vara fallet blir det med allra största sannolikhet Tomas Kopecky som går in på hans plats.
Philadelphia saknar alltjämt Ray Emery, och han är inte aktuell för comeback under finalserien. Faktum är att karriären kanske till och med kan vara i fara på grund av den höftskada han har opererats för. Brian Boucher är mer eller mindre helt återställd efter den knäskada han ådrog sig i match fem mot Boston och tros vara redo att agera back-up till Michael Leighton.
Inbördes möten under säsongen
13/3 Philadelphia – Chicago 3-2
Spelschema
Lördag 29/5 Chicago – Philadelphia
Måndag 31/5 Chicago – Philadelphia
Onsdag 2/6 Philadelphia – Chicago
Fredag 4/6 Philadelphia – Chicago
Söndag 6/6 Chicago – Philadelphia*
Onsdag 9/6 Philadelphia – Chicago*
Fredag 11/6 Chicago – Philadelphia*
* = Vid behov
