Klimax närmar sig
Fyra lag. 80 spelare. Två vinnare. Det drar ihop sig till conferencefinal i slaget om Lord Stanleys pokal.
På lördag börjar det verkligen hetta till på riktigt.
Av sexton lag återstår fyra, som i karaktär är otroligt olika.
På den östra sidan slåss ett fantastiskt inspirerat och utvilat Tampa Bay Lightning, med NHLs förmodade Hart-vinnare Martin St Louis i spetsen, och en ung Vincent Lecavalier i rena rama Lemieux-formen, mot ett pånyttfött Philadelphia Flyers lett av den charmante Jeremy Roenick, som mot alla odds kommit tillbaka som matchvinnare.
I väst har ett lag med gedigna traditioner, men som de senaste sju åren fått följa vägen mot Stanley Cup från läktaren, slagit ut på förhand starka Vancouver Canucks och ett Detroit Red Wings fullspäckat med All Star-namn. Nu har Calgary Flames chansen att spela final för första gången sedan året då Berlinmuren föll, VM hölls för första gången i Globen och Wayne Gretzky banade väg för ligans expansion i och med flytten till Los Angeles Kings.
De möter LAGET San Jose Sharks, som vägrat förlora trots att de varit nederlagstippat både mot The Blues från St Louis och vansinnigt namnkunniga Colorado Avalanche.
Två svårtippade semifinaler, och två olika matchserier.
Flyers är bredden personifierad. Inget lag har så många potentiella "gamebreakers" som Philadelphia.
Lightning lever på Khabibulin, en grym förstaline (vilka än Tortorella nu väljer att spela) och tonvis med ledarskap och rutin från powerplayspecialisten Dave Andreychuk.
Flames jobbar hårdare än alla andra, har ligans bäste spelare i Jarome Iginla och en fantom mellan stolparna i Miikka Kiprusoff.
Sharks kan disponera fyra jämna kedjor, tuffa backar i Mike Rathje och Scott Hannan och Evgeni Nabokov i högform.
Matchserierna kommer att bli grymt tuffa, ruskigt fartfyllda, olidligt spännande och en fröjd att beskåda.
Detta slutspel kan bli det sista vi kommer att få se från National Hockey League på mycket, mycket länge. VM i alla ära, men hockey blir inte bättre än så här.
Så håll till godo.