Drafthistorik 1985-1990
Drafthistoriken fortsätter.
1985:
En mindre reaktion följer på 1984 som såg namn som Lemieux, Hull, Roberts, Robitaille och Suter gå.
Det är faktisk svenskarna som gör djupast intryck om man ser tillbaka på detta år. UlF Dahlén, Calle Johansson och Fredrik Olausson gör alla runt 1000 matcher innan deras karriärer i NHL är slut.
Wendel Clark väljs som nummer 1 i draften av Toronto. Dahlén, första svensk som nummer 7.
Chicago väljer backen Dave Manson som nummer 11 och Calle J går som nummer 14 till Buffalo.
I andra rundan väljs två målvakter som kommer att stå mycket under 90-talet. Sean Burke och Mike Richter draftas av Devils resp. Rangers. Joe Nieuwendyk väljs som nummer 27 av Calgary.
Som nummer 50 väljs Steve Chiasson av Detroit. Chiasson omkommer tragiskt i en bilolycka mitt uppe i karriären 1999.
Som 214:de väljs Igor Larionov. Redan då legendarisk i den berömda ryss-femman. Vancouver, San José, Detroit, Florida och New Jersey blir det innan en karriär som saknar motstycke tar slut 2004.
1986:
Ett svagt svensk-år. Anders "Masken" Carlsson väljs som första svensk som nummer 66 av New Jersey. Masken gör 3 halvdana säsonger på alla sätt och vis och åker hem till Brynäs. Johan Garpenlöv väljs som nummer 85 av Detroit och gör 609 matcher i NHL. Sen är det inte mycket att skriva hem om.
Joe Murphy väljs först i draften av de på den tiden oerhört svaga Detroit. Murphy hinner representera sju klubbar innan skridskorna hängs upp 2001. 528 poäng på 779 matcher.
Intressanta namn i första rundan 1986 var Vinnie Damphousse, Brian Leetch, Scott Young, Craig Janney och Tom Fitzgerald.
Andra rundan ser namn som Teppo Numminen och Adam Graves gå, men årgången är svag.
Lyle Odelein draftas som nummer 141 av Montreal och har hittills gjort 1029 matcher. Som nummer 238, precis före Arto Blomsten, väljs Vladimir Krutov som den sista från den legendariska femman. Krutov, på kratfig dekis gör ingen glad i NHL. På 61 matcher gör han 11 mål i Vancouver och flyttar hem.
1987:
Ett något starkare år än föregångaren.
Pierre Turgeon väljs som nummer 1 av Buffalo. Som nummer två väljs Brendan Shanahan av Devils. 14 spelare hinner gå innan Quebec draftar Joe Sakic. Fyra nummer tidigare som nummer 12 väljer St.Louis Keith Osborne. Han gör totalt 16 matcher och ett mål för Blues. Bara ett exempel på hur det kan gå.
Stephane Quintal, Bryan Marchment och Andrew Cassels är andra namn som går i första rundan.
Som nummer 38 och 44 går både Eric Desjardins och Matthieu Schneider till Montreal. Gissa om deras scouter hade koll på backar? Som nummer 33 hade man dessutom valt John LeClair. Även Cassels valdes av Habs.
Som nummer 166 väljs en liten men naggande god tuffing. Theo Fleury har ratats av alla pga av sin storlek. Calgary gör ett av sina bästa kap någonsin.
Ett mer än lovligt svagt svensk-år ser Ricard Persson väljas som första svensk. Rico gör ett par säsonger i Devils och Blues, men ger inget bestående intryck. Robert Nordmark likaså. Ett par säsonger i Blues och Canucks. Det var allt det blev av svenskarna detta år.
1988:
Ett bra år. Mike Modano väljs som nummer 1 av Minnesota North Stars. Han följs av Trevor Linden och bland topp 10 går även Curtis Leschyshyn, Martin Gelinas, Jeremy Roenick, Rod Brind´amour och Teemu Selänne in.
Som nummer 27 draftar Toronto Tie Domi.
Inte förrän i fjärde rundan, som nummer 67 och 68 går Mark Recchi före Tony Amonte.
Som nummer 89 väljer Buffalo Alexander Mogilny och som 129 går en annan rysk superstar, Valerij Kamensky.
Detta var ett bra år om man var fighter. Rob Ray och Tony Twist blodade ner många isar på 90-talet. Vi har redan nämnt Domi.
88 var om möjligt ett ännu sämre svensk-år. Leif Rohlin väljs som nummer 33 av Vancouver. Peter Popovic är den som lyckas bäst med drygt 500 matcher över there.
1989:
Efter några dåliga svensk-år vänder det tvärt.
Mats Sundin väljs som första europé någonsin som nummer 1 i draften av Quebec. Han har inte gjort någon besviken.
Som nummer 53 väljs en annan svensk som kommer att skriva in sig i historieböckerna för all framtid, Nicklas Lidström. Detroit har fått ordning på sin organisation och kommer via bra draftval som detta bli senare delen av 90-talets dominanter.
Bland övriga namn i första rundan 1989 kan jag nämna Bill Guerin som går som nummer 5 till New Jersey, Bobby Holik som går som nummer 10 till Hartford och Olaf Kölzig som går som nummer 19 till Washington.
Även i andra rundan draftar Quebec bra. Man väljer först även här och tar Adam Foote. Detroit väljer Segeri Fedorov som nummer 74. Som nummer 113 går The Russian Rocket, Pavel Buré till Vancouver. Som 196:a väljer Minnesota Arturs Irbe och sent i draften slår Detroit till igen när man väljer Vladimir Konstantinov som 221:a val totalt.
En bra överblick över vad bra scouting och smarta draftval kan innebära för framtiden. Quebec (sedemera Colorado) och Detroit draftar bäst och blir de som dominerar 5-15 år senare.
1990:
Ännu ett bra år.
Quebec och Detroit bra framme igen. Quebec väljer Owen Nolan som nummer 1 i draften. Detroit tar Keith Primeau som nummer 3. Däremellan rycker Vancouver Petr Nedved.
Övriga topp 5 utgörs av Mike Ricci till Philadelphia och Jaromir Jagr till Pittsburgh.
Noterbart detta år är att St.Louis inte får något val i första rundan. En infekterad historia som börjar med Brendan Shanahans övergång från Devils till Blues och som resulterar i att Blues tvingas skicka Scott Stevens, $1,4 miljoner och 5 draftval till Devils. Ironsikt nog draftar Devils Martin Brodeur i valet de fick av Blues och därmed är första grundstenen lagd i vad som kommer att bli ett av 90-talets starkaste lag.
Brodeur väljs som nummer 20, före honom går Keith Tkachuk till Winnepeg och efter går Bryan Smolinski till Boston.
I andra rundan väljer Toronto Felix Potvin som nummer 31 totalt, 3 nummer senare går Doug Weight till New York Rangers. I tredje rundan draftar Detroit ytterligare en byggsten i deras kommande succélag, Slava Kozlov.
Som nummer 77 och 85 går två ryssar, Alexei Zhamnov och Sergei Zubov. Som nummer 133 väljer Los Angeles Robert Lang och Washinton väljer Peter Bondra som nummer 156.
Philadelphia väljer två svenskar. Som nummer 40 och 214 går Micke Renberg och Tommy Söderström. De enda från den årskullen som når till NHL av svenskarna.
