NHL-bloggen: En lock-out ödesdiger - för ägarna
Ägarna riskerar förlora enorma summor vid en eventuell lock-out - och allt på grund av lag som redan nu är dödsdömda.
På andra sidan Atlanten har nu NHL och spelarfacket hamnat i vad som bäst beskrivs som ett skyttegravskrig.
Inga officiella möten är inplanerade och trots tappra försök från ägarnas sida tycks spelarna ha vunnit över både fans och media på sin sida. NHL gör samtidigt vad man kan för att ta tillbaka förlorad mark i pr-kriget...
Att spelarna åtnjuter omvärldens sympatier beror förmodligen på att ägarnas krav på stora lönesänkningar rimmar illa med de uppgifter som basunerades ut i våras. Där berättade NHL stolt att publiktillströmningen ökat (95,6% av matchbiljetterna sålda), souvenirförsäljningen nått nya rekord och att allt fler följer matcher på TV och via Gamecenter (Viaplay). Mer annonsintäkter och flera nya lukrativa avtal med sponsorer har tecknats.
Nu har man via en (välplanerad?) läcka fått ut uppgiften att ligan som helhet förlorat $120 miljoner/år de senaste två åren.
Låter det underligt?
Jag tror att uppgifterna stämmer.
Ligan förlorar pengar.
Om man bortser från vinsterna alltså...
NHL äger fortfarande Phoneix Coyotes – laget de tvingades ta över och tvångsförvalta sommaren 2009. Coyotes har gått back sedan man flyttade från Winnipeg 1996 och trots att man de senaste åren fått något av ett uppsving förlorar man stora pengar – minst $25 miljoner per år, förmodligen det dubbla (2008 var förlusten $54,8 miljoner).
Situationen är likartad för många andra expansionslag – i synnerhet de som lokaliserades långt söderut. En expansion som sjösattes tidigt under 1990-talet och fortsatte sedan Gary Bettman tillträtt som kommissionär 1993. Den sydliga expansionen inspirerades av en lyckad sådan inom NBA (Bettmas förra arbetsgivare).
Intresset för korgboll är dock något mer utbrett i USA:s södra delar – hockey är mer av en vintersport…
Enligt James Mirtle på Toronto-baserade Globe and Mail är ligan som helhet lönsam – den vinst de nio rikaste lagen genererar skulle täcka förlusterna övriga lag gör. Om man delade med sig.
Och det gör man – lite.
Det är den lilla del som går till vinstdelningspotten och de jättelika förluster ett par lag gör som ger oss det minusresultat NHL trumpetat ut.
I det förslag spelarfacket lämnat över har man också fokuserat på att dela ut en större del av vinsten och på så sätt rädda de lag som går minus. Toronto, Montreal, New York Rangers och övriga vinstmaskiner motsätter sig givetvis något sådant. Varför ska de dela med sig till klubbar som inte kan få ihop tillräckligt med egna fans?
Och spelarna undrar förstås varför dom ska göra det? Igen.
När NHL införde ett lönetak 2005 var ligans usla totalekonomi ett av huvudargumenten – säsongens förlust på $232 miljoner (1,5 miljarder kronor) var rekordstor – en åtstramning var absolut nödvändig.
Spelarna fick se sina löner sjunka med 24 procent och tvingades också acceptera ett lönetak som ytterligare begränsade den fria marknaden.
Inför årets eventuella säsong spås nya omsättningsrekord och ligan mår ekonomiskt bra – med undantag för ett par sorgebarn fast på marknader som inte längre kan föda dem. Samtidigt visar omlokaliseringen av Atlanta Thrashers till Winnipeg att mindre kanadensiska städer kan hantera en NHL-organisation nuförtiden. I kulisserna väntar Quebec och det finns även planer på att etablera ytterligare lag i Toronto – eller i närbelägna Hamliton. Dessutom ryktas det att Seattle – förvisso en amerikansk stad – kan tänka sig att husera en NHL-klubb.
Phoenix och New Jersey (faktiskt) är nära ruinens brant och skulle tas emot med öppna armar.
Ligans ekonomiska problem har alltså inte bara med spelarlönerna att göra – en hel del handlar om felplacerade lag också.
För Gary Bettman och ägarna handlar dock allt om att få ned spelarlönerna – till vilket pris som helst. Och det kan bli högt.
En lock-out – för det är vad det handlar om – skrämmer nämligen inte facket. Faktum är att spelarfacket erbjudit sig att starta säsongen med det gamla avtalet och förhandla fram ett nytt utan tidspress – klausuler tillåter det. De har aldrig hotat med en strejk.
Står verkligen ligans 29 ägare bakom den hårdföra linjen Bettman driver? En inställd säsong innebär jättelika förluster och ett förlorat år på många spelarkontrakt. Att spelarna står bakom sitt fackförbund har vi sett flera prov på – årets förhandlingar har troligen blivit en principfråga där man inte vill lägga sig platt på rygg.
Hur länge orkar ägarna hålla ut – kan de tillåta Bettman rulla igång en tredje lock-out på lika många avtalsförhandlingar. Kan de sitta och titta på när Evgeni Malkin, Alexander Ovechkin och kanske också Sidney Crosby – sina viktigaste tillgångar - riskerar knän och hjärnskakningar i KHL? Hur gör de när banken kräver in amorteringar för nybyggda arenor och kassan sinar? Är verkligen alla beredd att slåss för att Phoenix och New York Islanders ska få fortsätta förlora pengar?
Spelarna överlever en missad säsong – eller två. De har alla möjligheter att tjäna någon krona i Ryssland, Schweiz eller Sver… öh – Finland. Ägarna är beroende av i första hand publikintäkter.
Nu kan vi ju egentligen inte klandra NHL för att försöka få ned sina utgifter – vilken arbetsgivare vill inte ha mer kvar i den egna plånboken?
Mitt problem är bara att man (Bettman) tycks vara så tjurigt stenhårt envis och ovillig att förhandla – att ge och ta. I synnerhet då ligan har problem – långt ifrån spelarersättningar – att hantera. Spelarfacket är dessutom villigt att sänka lönetaket – trots nya omsättningsrekord - samtidigt finns inget som tyder på att ägarnas förslag innehåller en enda förbättring för spelarna.
Vilket fackförbund skulle gå med på ett sånt förslag?
Inte NHLPA i alla fall.
_____________________
För er med ett uns av hopp kvar ryktas det att samtalen ska återupptas på tisdag… Dessutom viskas det att Gary Bettman och Donald Fehr ska träffas redan idag (fredag) för informella samtal. Inga uppgifter är bekräftade.
_____________________
Snabbfakta:
Under en lock-out får spelarna ingen lön från sina klubbar. I mitten av oktober får man dock tillbaka en stor del av den internskatt (escrow) man betalde in förra säsongen. Någonstans mellan 6,5 - 8,5% av fjolårets årslön ser det ur att bli.
Signing bonuses - och andra bonusar som ska utbelas före 15 september betals ut som vanligt. (Zach Parise, Ryan Suter och Shea Weber stora vinnare här)
Skadade spelare får betalt under sin skadeperiod och har rätt att använda lagets träningsanläggning för rehabilitering.
Ägarna får in totalt $200 miljoner i TV-intäkter (trots utebliven säsong). Man slipper betala löner - den största utgiftsposten.
Många av de mindre lagen tjänar initialt på en lock-out då säsongens tidiga matcher oftast är glest besökta.
Anställda vid arenorna och matchfunktionärer blir utan jobb och lön - även det en besparing för klubbarna.
Däremot ska ränteuttgifter och banklån betalas av som vanligt.
NHL är en liga där den största inkomstkällan är besökare vid arenorna - matchbiljetter och kringförsäljning. En utebliven säsong torde blir kännbar för många av organisationerna.
_____________________
Läs mer:
Hoppet tänt - och släckt - läget i förhandlingrana den 1 september
Lock-out, lyx-skatt och stenhårda förhandlare - Läget i förhandlingarna den 25 augusti
