Julkalendern #24: After twentytwo long years, Raymond Bourque!
Julkalendern har nått sitt slutmål och detta blir det sista av mina 24 personligt utvalda ögonblick från NHL eller med koppling till ligan som vi alla minns. Det har varit ett roligt arbete och kalendern kommer garanterat vara tillbaka nästa år. Om just du har något förslag på tema för nästa kalender, känn dig välkommen att föreslå. Jag vill tacka alla läsare som följt med under den här serien, den har inte varit annat än succé!
Ögonblick nummer tjugofyra: Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge!
Det finns flertalet stora spelare som aldrig fått lyfta bucklan, något som bland annat svenske Mats Sundin kan intyga. Raymond Bourque hade flertalet lyckade säsonger i Boston Bruins under åttio och nittiotalet, där han som bäst fick vara med om två finalförluster mot Edmonton Oilers, åren 1988 och 1990. Den gamle trotjänaren på blålinjen som producerat många poäng för sitt Bruins började närma sig karriärens slut och i slutet av säsongen 1999-2000 begärde han att få bli bortbytt till ett bättre lag där han kunde få en sista chans att vinna Stanley Cup. Till en början spekulerades det i att Bourque var på väg till Philadelphia Flyers men tillslut blev det istället Colorado Avalanche som vid denna tidpunkt hade ett väldigt slagkraftigt lag redan före Bourques ankomst. I slutspelet 2000 tog man sig ända till conferencefinal där det dock tog stopp mot Dallas Stars. Inför säsongen därpå skaffade laget sig än mer rutin då man uppgraderade sin trupp med backen Rob Blake. Säsongen blev riktigt lyckad och laget slog sig hela vägen fram till Stanley Cup-final mot New Jersey Devils, en finalserie som skulle bli ruskigt spännande. Efter match fem befann sig laget i ett underläge med 2-3 i matcher och Bourques dröm om en finalseger såg ut att än en gång splittras i tusen bitar. Avalanche kvitterade matchserien till 3-3 efter en bekväm 4-0 seger och inför en fanatisk hemmapublik vann man den avgörande sjunde matchen med 3-1 och segern var ett faktum. Raymond Bourque fick ta emot bucklan av lagkaptenen Joe Sakic samtidigt som tårarna rann nerför hans kinder. Tjugotvå års väntan var över för den karismatiske Bourqe som alltså tillslut fick sin Stanley Cup-ring på fingret. Dessa tjugotvå år är det längsta en spelare fått vänta på en titel under ligans hela existens. Ibland lönar det sig att kämpa tills sista svettdroppen, fråga bara Raymond Bourque!
Detta var finalen på denna artikelserie. Jag hoppas ni har haft lika kul som mig genom den här resan. Välkomna att lämna era åsikter i kommentatorsfältet. Här nedan följer en kort sammanfattning av alla 24 ögonblicken. God jul till er alla önskar jag, Björn Bellviken!
24 december: Bourqes väntan äntligen över
23 december: Wayne Gretzkys säger adjö
22 december: Mario Lemieux gör comeback
21 december: Konstantinov tar emot bucklan
20 december: Mark Messier håller sitt löfte
19 december: Brawl in Hockeytown
18 december: Gretsky slår ett oslagbart rekord
17 december: Bertuzzi kör över Steve Moore
16 december: Domi och Probert dansar tango
15 december: Kärleksdrama - Avery vs Brodeur
14 december: Patrik Stefan tabbar sig totalt
13 december: Owen Nolan skapar en klassiker
12 december: Chris Simon slår till med klubban
11 december: Datsyuk bjuder på hockeygodis
10 december: Don Cherry talar än en gång klarspråk
9 december: Tuffe Uffe tacklar sönder Cam Neely
8 december: Alexander Ovechkin får alla att häpna
7 december: Brett Hull avgör med ett kontroversiellt mål
6 december: Scott Stevens delar ut smällkaramell
5 december: Gretzky blir bortbytt till Los Angeles Kings
4 december: Tie Domi utdelar ful tackling på Niedermayer
3 december: Nostalgi för tv-spelsälskaren
2 december: Lemieux trollar med pucken och motståndarna
1 december: Sundin och Gretzky leker framför kameran
