NHL-bloggen: Lockouten: Ingen har rätt - ingen ger sig

I morse kl. 06.01 vred NHL-klubbarnas ägare om nyckeln till sina träningsanläggningar – spelarna är utelåsta och säsongen uppskjuten på obestämd tid. Samtidigt har klubbägarna de senaste 48 timmarna öst ut 1,3 miljarder på nya spelarkontrakt...

Vem vet, kanske är säsongen är inställd helt.

Vi har under ett par veckors tid presenterat parternas olika bud, vridit på siffror och försökt peka ut vem som är den stora skurken i sammanhanget.
Jag – och många av er andra – la i början det mest av skulden på ägarna. Deras första bud var riktigt lågt och för spelarna som anser att de gav upp väl mycket redan för sex år sedan närapå en ren provokation. Nu - efter flera välformulerade läsarkommentarer - är jag mer kluven...

Under de senaste dagarna har ägarna höjt sitt bud men man vill fortfarande - i praktiken – att redan skrivna kontrakt ska justeras ned.

Det är här man har sitt stora problem med sin trovärdighet. Samtidigt som NHL målar upp en ekonomisk bister verklighet tecknas nya dyra kontrakt. Senast ut är bland annat förlusttyngda och av NHL ägda – Phoenix Coyotes – som frikostigt nog öst 140 miljoner kronor över den åldrande Shane Doan.

Och Doan är långt ifrån ensam – de senaste 48 timmarna har klubbägarna lagt ut 1,3 miljarder kronor på att förlängda eller förnya kontrakt.

1,3 miljarder av pengar som egentligen inte finns?

En logik varken vi fans eller journalister får ihop.

Att spelarna får för stor del av kakan har dock ägarna rätt i – det erkänner också spelarfacket indirekt.

På andra sidan av konflikten står spelarna som känt sig överkörda sedan det förra avtalet undertecknades 2005. De har sett NHLs inkomster öka markant och vill nu att de rika klubbarna ska spridda sina vinster till de mindre bemedlade.

Att mindre än 57 procent av ligans inkomster ska gå till spelarlöner kan man tänka sig – men inte på bekostnad av redan skrivna kontrakt.
Procentsiffror i all ära – en del av konflikten handlar också om att spelarna vill få igenom några av sina krav den här gången. Sist gav man upp efter en utebliven säsong och ägarna fick i stort sett allt de pekade på. Nu står man enade och har mobiliserat med Donald Fehr som företrädare.

Frågan är om de har något att komma med. Historiskt sett – de två senaste lockouterna i NHL samt NBA och MLBs dito – har klubbägarna visat sig starkast. Spelarna behöver sina löner och de behöver också många klubbar (arbetsgivare) med stabil ekonomi…
 

När lockouten trädde i kraft drog NHLs tillbaka sitt senaste bud och spelarfacket har svarat med att släppa tidigare eftergifter och kräver nu – ryktesvis – att lönetaket slopas helt. De små framsteg som gjorts är alltså helt utraderade och vi är tillbaka på ruta ett – om vi ens är kvar på spelplanen.

Att de två parterna representeras av två herrar som gjort karriär av att strejka och låsa ut sin motpart underlättar knappast förhandlingarna heller…
 
De stora förlorarna är vi fans och anställda vid arenorna och hos klubbarna – ägare och spelare klara sig rätt bra.

0 kommentarer

Håkan Tranbecktranbeck@nhlbloggen.nu2012-09-16 09:20:00