NHL-bloggen: Slutspelets oväntade hjältar
Under natten drar Stanley Cup-slutspelet 2011 igång. Vi kommer få skåda triumfer, skandaler, floppar, nederlag, överraskningar, skrällar – you name it. Men vi kommer också att få skåda de oväntade hjältarna.
Förra säsongen klev Dustin Byfuglien och Ville Leino fram som sådana för de två finallagen – och nu kommer en genomgång över det här slutspelets oväntade – eventuella – hjältar.
I Anaheim för Cam Fowler en i sammanhanget relativt undanskymd roll för den stora massan. Enbart 15 försvarare som nu deltar i slutspelet gjorde mer poäng än Fowlers 40, fördelat på tio mål och 30 assist. 19-åringen är givetvis ännu inte fulländad, men sitter redan nu på en härlig kompetens. Han är stor och har en imponerande skridskoåkning, och ser ut att trivas perfekt i skymundan bakom Lubomir Visnovsky.
Brad Marchand har tagit hela Boston med storm. Han inledde som energiknippe och rollspelare i fjärdekedjan, men har gått från klarhet till klarhet och huserar nu tillsammans med Patrice Bergeron och Mark Recchi. Han har en härlig skridskoåkning och tvekar inte att ge sig in i trafik, trots att han är relativt liten. 21 mål under grundserien imponerar, men ändå lyckas han flyga under radarn hos många.
Hos kollektivet Buffalo lyckades doldisen Nathan Gerbe på 64 matcher smälla in 16 mål. Trots att han är en av ligans minsta spelare och är lätt som en vante har han lyckats hävda sig bra i NHL, mycket tack vare en härlig skridskoåkning och puckkontroll. Kanske är det nu dags för honom att kliva fram?
Bakom Jonathan Toews, Patrick Kane, Patrick Sharp och Marian Hossa i Chicago härjar Troy Brouwer. Han är en stor och tung tvåvägsforward som kan lira i såväl en scoring line som i en checking line, och hans spel passar perfekt för slutspelshockey.
Likt Brouwer i Chicago för Dan Cleary en tillbakadragen roll bakom Detroits stjärnor. 32-årige Cleary är dock en underskattad winger som den här säsongen satte nytt personligt rekord med 26 gjorda mål och 46 poäng. Han är pålitlig i båda riktningarna och har potentialen att riva sönder motståndarförsvar med sin skridskoåkning och fysik.
Michal Handzus är en av få spelare i Los Angeles som har stor rutin från slutspelssammanhang. Han har dessutom en förmåga att leverera i slutspelet, och med Anze Kopitar åsidosatt på grund av skada kommer ett stort ansvar att vila på ”Zeus” axlar. Är det någon i Kings som klarar av det, så är det mångsidige Handzus.
I skadade Andrei Markovs frånvaro har James Wisniewski gjort en stark säsong i Montreal. 27-åringen är kanske inte alltid klockren i egen zon, men i offensiven fyller han en viktig funktion för Canadiens, vilket hans 30 poäng på 43 ”Habs”-matcher visar. När Montreal börjar praktisera sin vanliga äckligt disciplinerade defensiva slutspelshockey kommer power play bli enormt viktigt för dem, och där förväntas Wisniewski kliva fram.
Likt Buffalo är Nashville ett rent kollektiv med en fantastisk målvakt. Att spelare som Pekka Rinne, Shea Weber, Ryan Suter och Mike Fisher kommer leverera kan vi nog alla enas om, men en spelare som för en undanskymd roll i Predators rätt obskyra forwardsbesättning är Joel Ward. 30-åringen påminner till viss del om Red Wings Dan Cleary i sin spelstil, och kan mycket väl kliva fram som tung målskytt under slutspelet.
New York Rangers har Ryan Callahan på skadelistan och Marian Gaborik har varit en stor besvikelse den här säsongen. I Derek Stepan har man dock en ung kille som sprider energi, är pålitlig i defensiven och skicklig med pucken vid klubban. 20-åringen kan mycket väl ställa till med problem för Washington, som lär fokusera på Gaborik, heta Vaclav Prospal och Brandon Dubinsky.
Kris Versteeg blev ingen omedelbar succé i Philadelphia. Spelmässigt skötte han sig allt som oftast fullt godkänt, men elva poäng på 27 matcher i Flyers tröja är inte tillräckligt bra. Versteeg har dock tidigare visat att han trivs i slutspelet. Han var viktig för Chicagos Stanley Cup-seger i fjol och har nu fått en liknande roll jämte Mike Richards.
Om Phoenix ska rå på Detroit krävs det att Martin Hanzal levererar. Det behöver nödvändigtvis inte röra sig om poängproduktion i Hanzals fall – utan tjecken kommer få en hyfsat viktig uppgift i att neutralisera Red Wings offensiva stjärnor. 24-åringen kom tillbaka från skada precis innan slutspelet och får direkt ett stort ansvar hos Coyotes.
När Pittsburgh nu saknar både Sidney Crosby och Evgeni Malkin kommer Mark Letestu att få leda förstakedjan i Penguins. Vid sina sidor kommer han med allra största sannolikhet att ha James Neal och Alexei Kovalev. Det kommer innebära två saker för Letestu – han kommer att få ytor att jobba på då motståndarna lär fokusera på Neal/Kovalev och han får nu chans att visa upp sig med mycket skickliga spelare när det väl gäller.
I San José har Devin Setoguchi inte riktigt lyckats nå samma nivå som under genombrottssäsongen 08/09, men lyckades ändå nå 22 mål den här säsongen. Bakom stora namn som Patrick Marleau, Dany Heatley och Joe Thornton, och rookiesensationen Logan Couture lär Setoguchi få utrymme till att hitta sin höga potential igen.
Steven Stamkos, Vincent Lecavalier, Martin St. Louis, Simon Gagne, Ryan Malone och Steve Downie drar inte helt otippat på sig enormt mycket bevakning hos Tampa Bay. Det har gett Teddy Purcell utrymme att smälla in 17 mål och 51 poäng. Offensivt är Purcell mycket kompetent, men har brister i defensiven, vilket i och för sig till stor del kan användas som förklaring för hela Lightnings lagbygge.
Svenskarna får ett stort utrymme i Vancouver, men trots det har Alexander Edler inte fått den uppmärksamhet han förtjänar. Nu har han precis gjort comeback efter att ha missat 31 matcher på grund av en ryggoperation, men visade direkt hur viktig han är för sitt Canucks. När det är Sedinarna, Ryan Kesler Alex Burrows, Christian Ehrhoff och Roberto Luongo som drar de stora rubrikerna passar det Edler perfekt att komma smygande från sin backplats och ställa till med problem för motståndarna.
Avslutningsvis har vi Washington, där veteranen Jason Arnott kommer bli viktig. Capitals har de senare åren inte alls varit lyckosamma i slutspelet och Arnotts rutin, ledaregenskaper och tvåvägsspel borde bli viktigt nu. Bakom Alexander Ovechkin, namnen Semin, Nicklas Bäckström, Mike Green och kanske även Brooks Laich och Mike Knuble hittar vi Arnott, så någon jätteroll lär han inte få – men det blir då ännu viktigare att han levererar.
