NHL-bloggen: Styrkorna svek Philadelphia – inte målvakterna
Under säsongens första månader körde Philadelphia under långa stunder över allt och alla. Stanley Cup-förlusten förra säsongen såg ut att fungera som en rejäl morot för hela truppen och man befann sig konstant bland topplaceringarna i Eastern Conference.
Efter All Star-uppehållet var det dock något som hände med Philadelphia. En bekvämlighet och passivitet smög sig in i laget. Spelet, och därmed även resultaten, började vackla och lagen bakom närmade sig mer och mer för varje dag som gick.
När grundseriens 82 matcher var färdigspelade hade Flyers tappat en till synes klar Conferenceledning och slutade på andra plats, en poäng bakom ett formtoppat Washington. I slutspelet väntade Buffalo – ett möte som några månader tidigare hade varit smått osannolikt. Sabres hade dock hämtat upp sig rejält och krigade till sig en slutspelsplats.
Philadelphia, med på pappret den djupaste forwards- och försvarsbesättningen enligt många, hade dock enorma problem med Buffalo. Försvarsspelet var stundtals obefintligt och motståndarna tilläts konstant stå ensamma i slotet och framför Flyers målbur. Offensivt var det ofta ett för svårt spel och en ovilja att ge sig in i trafik framför mål präglade varenda slutspelsmatch för Flyers del.
När man sedan med nöd och näppe lyckades ta sig förbi Buffalo blev man söndermanglade av Boston. Ett Bruins som spelade disciplinerat och som en enhet i defensiven utnyttjade samtidigt Philadephias svagheter i egen zon. Gång efter gång lyckades Bruins hitta rena spelare i slotet eller framför kassen – och utnyttjade det till max. 4-0 i matcher var lika mycket ett styrkebesked från Boston, som en total flopp från Philadelphias sida.
Man kan skylla på Flyers målvaktskarusell, men sanningen är den att ingen målvakt i ligan skulle kunna bära upp Flyers under slutspelet, sett till hur obefintligt deras försvarsspel var. Att lägga skulden på Sergei Bobrovsky eller Brian Boucher är den feges utväg. Visst övertygade de inte fullt ut, men det är inte heller de som ska halshuggas.
Förutom målmaskinerna Daniel Briere och James van Riemsdyk var det enbart Ville Leino, Andrej Meszaros och Dan Carcillo som gjorde två mål eller mer vardera. Med spelare som Claude Giroux – förvisso landade han på starka elva poäng – Mike Richards, Jeff Carter, Kris Versteeg, Scott Hartnell och Nikolay Zherdev på ett mål vardera säger det sig självt att man inte når någon framgång i slutspelet.
Det är mycket möjligt att en toppmålvakt i ligan skulle ha kunnat gjort livet enklare i matchserien mot Buffalo och kanske hållit ut lite längre mot Boston – men i slutändan var det trots allt Philadelphias till synes styrkor som svek.
Det fina djup som visade sig så många gånger under grundserien, framför allt under de första månaderna, var obefintligt under slutspelet. Philadelphia är en total flopp den här säsongen.
