NHL-bloggen: The board is set, the pieces are moving
Trade deadline kom och har gått igen. Efter måndagens deadline får ligans general managers och coacher nöja sig med vad de här. Trupperna är spikade, helt enkelt, och siktet är inställt på slutspelet. För att använda ett passande citat från mästerverket Sagan om Konungens Återkomst: The board is set, the pieces are moving.
I stort sett alla topplagen rustade inför eller under trade deadline, med ett undantag – Detroit. Svenskkolonin hade inte möjlighet att plocka in någon ny spelare utan att skicka iväg någon åt det andra hållet, vilket Ken Holland tidigt påpekade att man inte var beredda att göra. Med spelare som Henrik Zetterberg, Pavel Datsyuk, Nicklas Lidström, Brian Rafalski och Johan Franzén – som bevisligen är playoff performers – i offensiven har man sitt på det torra inför slutspelet.
Lyckas bara Wings få full ordning på defensiven går man med största sannolikhet mot ett långt slutspel.
Lagen som rustade då? I Western Conference plockade ledarna Vancouver in Chris Higgins och Maxim Lapierre. Det är stabila spelare som kommer att bidra med ack så viktigt djup för Canucks, men det är inga spelare som avgöra matcher. Vancouver blev måttligt bättre, men klarar man en skada eller två på sina toppspelare? Tveksamt.
San José sades vilja förstärka sin försvarsbesättning och plockade inför trade deadline in Ian White från Carolina. White kommer att avlasta Dan Boyle något i offensiven, men i egen zon håller han inte toppklass. När Thornton, Heatley och Marleau som vanligt viker ner sig i slutspelet kommer Sharks att åka ut.
Övriga lag i Western som kan åstadkomma något i slutspelet är väl Chicago och Los Angeles. Blackhawks plockade in Michael Frolik i början av februari, men på nio matcher har han inte mäktat med en enda poäng. Under deadline värvade man Chris Campoli, en duglig back som kommer hjälpa Blackhawks.
Kings i sin tur fick in Dustin Penner, och når han sin fulla potential jämte Anze Kopitar kan Kings mycket väl gå långt. Det känns dock något tveksamt till om Penner faktiskt kommer att blomma ut något mer.
I Eastern rustade topplagen betydligt mer. Ledarna Philadelphia plockade in Kris Versteeg från Toronto och Nick Boynton på waivers från Chicago inför trade deadline och ett lag som redan innan hade ett grymt djup blev ännu djupare. Versteeg, som kommer att husera i förstakedjan, kan dessutom kliva fram som matchvinnare och har, likt Boynton, en Stanley Cup-ring från förra säsongen.
Flyers största konkurrenter i Eastern är Boston, som plockade in ingen mindre än Tomas Kaberle och Chris Kelly inför deadline. Med Kaberle och Zdeno Chara i laget sitter man på två mycket bra försvarare, men Kaberle har inte spelat slutspelshockey på den här sidan lockouten. Att byta ut Blake Wheeler mot Rick Peverley var inte heller det bästa för Bruins.
Skulle Pittsburgh få tillbaka Sidney Crosby den här säsongen – det är för övrigt skrämmande tyst kring centerns status – blir man givetvis ett hot, framför allt efter värvningarna av Alexei Kovalev och James Neal. Får Penguins dock gå till slutspel utan både Crosby och Evgeni Malkin lär man få ett tidigt respass.
Tampa Bay är inget seriöst hot. De är helt enkelt det nya Washington. Offensiven prioriteras så pass mycket att defensiven blir lidande, och när man väl försöker spela defensivt håller man helt enkelt för svag klass. Värvningen av Eric Brewer ändrar inte på det.
Inför säsongen tippade jag på Detroit – Philadelphia i final, och det är ett tips jag står fast vid även efter trade deadline. Red Wings förstärkte förvisso inte, men Detroit är alltid Detroit och veteranerna i laget tänder alltid till i slutspelet. Flyers har ligans bästa djup både bland forwards och försvarare och revanschlustan efter förra säsongens finalförlust kan leda långt.
