NHL-bloggen: NHLPAs tre förslag bryskt avvisade

Åtminstone en sak har parterna enats om - pengarna skall fördelas jämnt. Frågan är bara när...

Blåögd naiv.

Så kan ni numera beskriva undertecknad.

Jag trodde verkligen att ägarnas förslag skulle vara startskottet på en intensiv men relativt snabb förhandlingssession fram till ett nytt avtal.

Men icke.

Under torsdagskvällen träffades de två parterna i den alltmer segdragna lönekonflikten. Spelarfacket med Sidney Crosby och Jonathan Toews i spetsen hade med sig tre – just det TRE! – förslag till ägarna.

Tio minuter senare - efter att snabbt ha bläddrat igenom luntorna från NHLPA - hade Gary Bettman med sitt följe slängt igen dörren till det fashionabla konferensrummet i Toronto.

Och ett par timmar senare satt han på flyget tillbaka till New York.

Spelarna har fått en hel del kritik för att vara oresonabla – inte minst från mig – men vad ska vi då säga om ägarnas och Bettmans beteende?

Barnsligt? Förhandlingstekniskt brilliant?

Långt ifrån vad vi hade hoppats i alla fall.

Det löjliga är att de faktiskt inte är så långt ifrån varandra längre.

I samtliga av spelarfackets förslag delas pengarna – efter ägarnas önskemål - helt lika. Skillnaden är att det tar fem år att nå ditt och ägarna vill som bekant göra så redan från dag ett.

I ett av förslagen – det tredje – går spelarna med på en omedelbar sänkning – i teorin. Haken är att de insisterar på att NHL ska räkna bort 13 procent av omsättningen som direkt går till att kompenserar de nedjusterade lönerna.  De återstående 87 procent delas sedan lika mellan spelare och ägare. Med fortsatt ekonomisk tillväxt för ligan justeras sedan de 13 procent successivt ned och når år fem av avtalet en helt jämn fördelning. I alla fall om vi ska lita på NHLPAs egna beräkningar. Ägarna gör det inte.

I praktiken en väldigt mjuk nedtrappning.

En nedtrappning som också finns i de två övriga förslagen.

Jag kan förstå spelarna – de vill att redan påskrivna kontrakt skall fullföljas – och klubbarna behöver därför löneutrymme nog att hantera det.  

Jämför vi spelarfackens förslag med ägarnas senast bud finner vi snabbt att den totala summan som skiljer parterna åt är runt $450 – 550 lönemiljoner totalt.

Alltså runt ca $100 miljoner per säsong.

NHL omsätter över $3 miljarder per år och att riskera en hel säsong för ynkliga 3 procent av de totala inkomsterna ter sig absurt.

Bettman vägrar dock att utgå från något annat än ägarnas bud och desamma verkar i ärlighetens namn också gälla spelarfacket som återigen kontrar med helt egna förslag.

Så där sitter dom, Gary Bettman och Donald Fehr. I varsitt hörn av sandlådan och kastar sand på varandra.

Underhållande? Inte det minsta.

Egentligen borde vi börjat ana oråd redan då ägarna offentliggjorde innehållet i sitt förslag i tisdags. Det är aldrig ett gott tecken då en part använder sig av media för att sätta press på sin motpart. Klimatet i förhandlingsrummet blir inte bättre av det – tvärtom. Det allra bästa är långa förhandlingar följt av kortfattade innehållslösa uttalanden. Det är vad vi fått lära oss genom åren.

Sådan återhållsamhet har lyst med sin frånvaro den här konflikten. Ett medialt PR-krig är vad vi harf fått. Ett PR-krig där alla påstår sig vilja ha igång säsongen – fast, visar det sig, bara på sina egna villkor.

Det positiva är att parterna äntligen är överens om något. Fördelningen mellan ägare och spelare ska vara helt jämn. Skillnaden är just nu fem år. Så nära varandra har de inte varit vid något tidigare tillfälle.

Det stora hindret är redan påskrivna kontrakt och vad som händer med dem.

Vi kan glömma en 82 matcher lång säsong – snart lär NHL ställa in stora delar av årets återstående matcher. Också det en del av PR-kriget…

Trist – jag har nämligen draftat ihop ett hyggligt fantasy-lag som jag skulle vilja se generera poäng…

Förresten vet vi inte vad mer som kan sätta käppar i hjulen för en säsong. Spelarfacket tänker inte diskutera något av de övriga förändringar ägarna föreslagit innan de ekonomiska ramarna är satta.

Inräknade AHL-kontrakt, maximal kontraktslängd på fem år och höjd free agent-ålder kan alla visa sig vara stora hinder för ett nytt avtal.

Jag försöker hålla mig fortsatt positiv – det är som bekant som mörkast innan det ljusnar. Parterna samtalar – eller träffas åtminstone. Fortsätter det så kommer små framsteg så småningom leda fram till en överenskommelse.

Men över-optimismen från i tisdags är som bortblåst…

Inga nya möten är inplanerade.

Grattis Modo och Frölunda.
 
____________________________________

NHLPA förslag 1.

Spelarna skulle få något mer i dollar räknat de första åren – men deras andel sänks till 55.4 procent. År tre fryser man lönesumman tills den motsvara 50 procent av omsättningen. Med en tillväxt på 5 procent per år nås det på avtalets femte och sista år.

2 kommentarer

Håkan Tranbecktranbeck@nhlbloggen.nu2012-10-19 11:49:00