NHL-bloggen: Lönekonflikten - Läget nattsvart (uppdaterad)
Inga möten eller telefonsamtal. Inga nya förslag eller framsteg. NHL och spelarfacket tycks ha grävt ned sig inför den slutliga striden.
Nej. Det blev inget avtal här gången heller.
Den omtalade lunchen under lördagseftermiddagen visade sig vara längre än det efterföljande mötet.
En kort och relativt innehållslöst möte mellan de två sidekicksen Bill Daly och Steve Fehr där det ytterligare en gång slogs fast att parterna inte heller kan krypa närmare varandra när det gäller kontraktens utformning.
Det är vad den gemytliga lunchen mynnade ut i.
No more - no less.
Kanske hittar vi också här det yttersta beviset på att konflikten handlar mer om prestige än ekonomiska villkor.
Tyvärr.
Och tragiskt nog.
Många anande - med all rätt - oråd redan när spelarfacket anställde Donald Fehr som ordförande för ett par år sedan. Valet av Fehr handlade förstås - och enbart - om att vinna årets avtalsstrid.
Herregud. Tjommen hade väl inte sett en hockeymatch i hela sitt liv.
Han hade - däremot – fått rika och mäktiga klubbägare i basebollens proffsliga att dra tillbaka kravet på ett fast lönetak.
Det lockade NHLPA oerhört – att vinna över ägarna och få upprättelse för den totala kapitulation man tvingades till för sju år sedan.
Valet av Fehr påverkar knappast ägarna mer än att det väckte tävlingsinstinkten hos några av dem. Samtidigt sitter de med gott självförtroende på alla trumfkort och kan fortsätta räkna dollar och cent i väntan på att de uteblivna lönecheckarna börjar saknas hos spelarna.
Precis som för sju år sedan.
Tillåter vi oss att vara lite filosofiska – och dessutom orka se bortom den marknadsekonomiska verklighet vi lever i - hade det givetvis varit bättre om parterna redan 2004 hittat en mjukare och för spelarna en mer rimlig väg att nå att det lönetak som infördes.
En kompromiss där värdighet och samförstånd fått råda.
En kompromiss likt dom du och jag dagligen gör med de medmänniskor vi har runt oss. Kompromisser som inte bara ser till det omedelbara problemet utan också lägger grunden till en fungerande relation där framtida dispyter också har en plats och en lösning.
Då hade kanske det krig som nu utbrutit mellan parterna kunnat undvikas.
De är ju onekligen helt beroende av varandra - precis som du och jag allt som oftast behöver våra arbetskamrater, vänner eller familjer.
Nåväl.
Jag mobiliserade en enorm entusiasm över vad som visade sig vara små - knappt märkbara - framsteg förra vecka. Kunde ha tagit gift på att ett avtal var principiellt klart.
Men nej. Inte nu heller.
Tittar vi i almanackan förstår vi snabbt att NHL redan nästa vecka styrker fler matcher ur kalendern – troligen till mitten av december. Det ger oss ett par veckor av möjliga förhandlingar innan den här konfliktens verkliga deadline passeras...
Jag tror ett avtal måste vara på plats runt den 15:e december – annars är hela säsongen över. Har svårt att se NHL vänta ända till den 1 februari – som man gjorde 1995 - med en ligastart. Logistiken runt ligan har vuxit och är en mer komplex än för 20 år sedan.
Hoppet är inte ute.
Än.
Tar någon part ett steg i rätt riktning faller snart fler pusselbitar på plats. Kan ägarna avsätta några fler miljoner till ”Make Whole”-konceptet, ger spelarna upp något av sina ekonomiska krav eller kan NHL vänta med att höja Free Agent-åldern? Ingen – inte ens de vid förhandlingsbordet – vet väl egentligen vad som krävs för att få dominobrickorna att falla.
Tyvärr har parterna inte ens telefonkontakt längre. Dessutom är propagandakriget i media tillbaka. Flitigast tycks vice kommissionär Bill Daly vara – hans senaste pressmeddelande lät oss veta att NHL inte kommer krysta fram fler förslag och att pessimismen slagit rot.
Rejält.
Trots det sällar jag mig till mer renommerad svenska NHL-expertis i Per Bjurman och Linus Hugosson och tror på spel i december.
Det är roligare så.
____________________________________
Natten mot fredag - efter att det här inlägget publicerats - bekräftades det att NHL föreslagit ett två veckor långt uppehåll i samtalen. I ett uttalande menade man att ägarna upprepade gånger närmat sig spelarnas krav utan motprestation från spelarfacket.
Bill Daly till Canadian Press;
- Vi har tyvärr upptäckt att spelarfackets ledning inte har ett genuint intresse att nå en överenskommelese. Oavsett vad vi föreslår, vilka kompromisser vi är öppna för, är svaret alltid nej. Tillslut når du en punkt där du måste säga: Det räcker nu.
Spelarfacket är i sin tur öppna för fortsatta samtal och hävdar att man redan redan gått med på försämringar värda över en miljard dollar.
Steve Fehr till Toronto Sun:
- Vi är övertygade att vi når framsteg lättare om vi fortsätter förhandla än om vi låter bli. Vi är beredda att förhandla. Vill inte ägarna träffas är det tredje gången de stänger dörren de senaste månaderna med orden "inga möten på andra villkor än våra". Vad säger det om deras vilja att lösa konflikten?
Att vi är tillbaka i det propagandakrig vi för något vecka trodde oss ha lämnat blir knappast tydligare än så här här.
Att NHL-säsongen kan inledas i december tycks allt mer osannolikt.
Försöker vi oss på att taktiskt analysera NHLs beslut finner vi snart att bollen nu ligger i Donald Fehrs händer.
Vill spelarna att något skall hända är det sitt eget fack de måste sätta press på. Ur det perspektivet gör NHL det enda rätta då uppehållet inskränker Fehrs manövereringsutrymme kraftigt samtidigt som spelarnas uthållighet och sammanhållning sätts på prov.
Härifrån finns bara två vägar - antingen går spelarna med på något av ägarnas krav och hittar tillbaka till förhandlingsbordet eller så ställs hela säsongen in.
____________________________________
Svenska Fans NHL-blogg går också att följa på Facebook...
____________________________________
