Preview: St. Louis Blues – Los Angeles Kings
Efter Vancouvers uttåg ur slutspelet så är St. Louis Blues nu topprankat i conferencen. Nu ställs Blues mot Vancouvers banemän - Los Angeles Kings - i vad som tippas bli en målsnål och defensiv men väldigt spännande matchserie.
San José Sharks gav supportrarna till St. Louis Blues skrämselhicka genom att ta hem den första matchen i Scottrade Center men Blues bredd och tyngd fällde avgörandet och laget kunde till slut cruisa till en ganska bekväm seger med 4-1 i matcher.
Ingen kan ha missat Blues framfart under säsongen. Under Ken Hitchcocks överseende så gick man från ett talangfullt men slarvigt team till en fullfjädrad Presidents' Trophy-kandidat. Efter Davis Paynes avsked tidigt i november så spelade laget 66 matcher och vann 42 av dem. Samtidigt så stramades defensiven upp ordentligt vilket hjälpte måvakterna Brian Elliott och Jaroslav Halak fram till William Jennings Trophy som ligans tätaste målvaktspar.
Blues präglas av ett mixat kollektiv bestående av egna drafter (Oshie, Perron, Berglund, Pietrangelo, Polak), man använde egna draftade spelare som Jay McClement, Erik Johnson och Lars Eller för att trada till sig Chris Stewart, Kevin Shattenkirk och Jaroslav Halak.
Under sommaren kryddade man anrättningen med ledarskap och vinnarskallar i form av Jamie Langenbrunner, Jason Arnott, Scott Nichol och Kent Huskins.
Nu ställs man mot Los Angeles Kings i vad som allmänt tippas bli en målsnål uppvisning i defensiv elegans.
Los Angeles Kings hade en minst sagt lyckad förstarunda i slutspelet. Mot alla odds lyckades laget slå ut Presidents' Trophy-vinnarna Vancouver Canucks efter bara fem matcher. Vinsten innebär Kings första kvartsfinal sedan 2001 då laget slog ut Detroit Red Wings.
Precis som under grundserien var det Jonathan Quick som var lagets viktigaste spelare i matchserien mot Vancouver och mycket talar för att det även kommer bli så i matcherna mot St. Louis. Ytterligare ett tema som upprepade sig från grundserien var lagets oförmåga att producera många mål, trots otaliga chanser. I den första matchen mot Vancouver verkade det dock som att flera av problemen var lösta – Mike Richards och Jeff Carter verkade ha vaknat till liv och lagets powerplay-spel såg bra ut. Men redan i matchen efter var båda de positiva sakerna näst intill borta.
Det är många saker som måste gå i lås om Kings ska kunna slå ut Blues – framförallt ett lika hängivet defensivt spel som mot Vancouver och ett bättre offensivt spel.
¤¤¤
Historia:
Det har aldrig existerat någon större rivalitet mellan klubbarna och trots att man debuterade i ligan samman år – 1967 – så har man bara stött på varandra vid två tillfällen i slutspelet på de 45 år som passerat. 1969 och 1998. Båda gångerna slutade det med att Blues svepte Kings med 4-0 i matcher. Totalt sett har man mötts 192 gånger med 104 segrar för Blues 65 för Kings och med 23 oavgjorda vid full tid.
1969 handlade det om en semifinal efter att Blues eliminerat Philadelphia Flyers med 4-0 och Kings sagit ut Oakland Seals via 4-3. Blues hade inga större bekymmer att ro hem serien mot Kings och matcherna slutade 4-0, 3-2, 5-2 och 4-1
1998 var det ett hett möte i första rundan mellen lagen som bara ett par år tidigare ingått en bytesdeal som rörde Wayne Gretzky. Kings kom till spel med flertalet före detta Blues-spelare och matchserien hade även ett hett brödramöte mellan Russ Courtnall (Kings) och Geoff Courtnall (Blues).
Geoff gick segrande ur den bataljen genom att stå för ett mål och hela fem assists i det första mötet som slutade 8-3 till Blues. Efter det blev det tätare och Blues vann med 2-1, 4-3 och 2-1. Matchserien innehöll en del sköna lirare så som Brett Hull, Pierre Turgeon, Al MacInnins, Chris Pronger och Pavol Demitra för Blues medan Kings mönstrade ett lag med idel ädel adel som Luc Robitaille, Rob Blake, Glen Murray och Mattias Norström
Det är emellertid få som tror på en liknande upplösning denna säsongen där lagen varit väldigt jämna i de tre senaste mötena.
Ett heltaggat Kings körde över ett desorienterat och trött Blues i sin hemmapremiär där siffrorna skrevs till 5-0. Den minnesgodde minns Kopitars läckra framspelning och Gagnés kyliga avslut som höjdpunkten i den matchen. Efter det slutade matcherna 3-2 till Kings, 1-0 till Blues och 1-0 till Kings efter straffar. De två senaste matcherna har alltså bara inneburit ett spelmål och det kan skvallra lite om vad vi har att vänta oss.
¤¤¤
Nyckelspelare:
St. Louis Blues
Matchvinnaren: Andy McDonald
Precis som jag nämnde i rapporten inför San José-mötet så är Andy McDonald en slutspelsräv av rang. Efter massor av skador och missade matcher så är det lätt att bortse från den lilla speedkulan som dock visade mot Sharks att han är att räkna med när det väl gäller.
McDonald är den enda som slagit sig in i toppen av poängligan bland en massa Flyers- och Penguinsspelare efter deras uppvisning i Hawaii-hockey av bästa sort. Med fyra mål och fyra assists så var McDonald Blues MVP under den första slutspelsserien.
Försvarsgeneralen: Alex Pietrangelo
Alex Pietrangelo förefaller vara allt det som man hoppades att Erik Johnson skulle bli när man valde honom före Toews, Staal, Kessel och Bäckström i draften 2006. Efter blott två fulla NHL-säsonger så nämns 22-åringen som en framtida superstar i ligan och beskrivs som ett komplett paket. Hans offensiva siffror bådar gott inför framtiden men han tar även ett enormt stort defensivt ansvar och leder hela Blues när det gäller is-tid. Det säger ju en del att vara den bästa backen i ligans bästa defensiva lag.
Grovjobbaren: Patrik Berglund
Efter ett framgångrikt VM 2011 så trodde många att det skulle lossna för Berglund i NHL. Det har det gjort men kanske inte på det sättet som man kunnat ana. Under Ken Hitchcock så har Berglund utvecklats till en tvåvägsforward av ypperlig klass och han loggade mest is-tid av samtliga forwards i Blues under serien mot Sharks. Han bidrog dessutom framåt med tre mål och fyra assists. Berglund blir oerhört viktigt för Blues i andra omgången.
Doldisen: Roman Polak
Ingen spelare kan mäta sig med Roman Polak under försäsongen. Den 25-årige tjecken med stenansiktet beskrivs som en träningsnarkoman som alltid är i absolut topptrim. I Blues har han utvecklats till en defensivspecialist som nästintill är ovärderlig för laget. Vanligtvis lugn och sansad på isen men San Josés Justin Braun ”öppnade dörren” till Roman Polak och fick bittert erfara vad det innebär.
Målvakten: Brian Elliott
Ligans bästa målvakt befinner sig i en besynnerlig situation. Han vann snudd på samtliga kategorier för målvakterna under grundserien och gick ändå in som tvåa i slutspelet bakom Jaroslav Halak. Den enes död är den andres bröd och när Barret Jackman brakade in i sin egen målvakt fick Elliott kliva in i hetluften. Han plockade upp tråden där han lämnade den och spikade igen mot Sharks och tog fyra raka segrar. Nu ställs han mot Vezinakandidaten Quick och det skall bli intressanrt att se vem som drar längsta strået.
Fightern: B.J Crombeen
Crombeen fick sitta i den första matchen där Blues föll mot Sharks men var tillbaka i den andra matchen och tillförde en annan tyngd än den mer orutinerade Ryan Reaves. Ingen utpräglad fighter men backar aldrig om han blir utmanad. Klev fram mot Sharks med ett ruskigt viktigt mål i den fjärde matchen.
Lagkaptenen: David Backes
Nyligen Selke-nominerade Backes leder styrkorna med sin uppoffrande spelstil. Efter att en gång ha ansetts som klubbens blivande målskytt så har han utvecklat flera dimensioner av sitt spel och blev det självklara valet som lagkapten när Eric Brewer tradades till Tampa Bay. Lika bra i egen zon som i offensiv.
Coachen: Ken Hitchcock
Endast olämpligt innehåll i juryns dricksglas hindrar Ken Hitchcock från att få sin första inteckning i Jack Adams Award.
61-åringen kom tillbaka till NHL efter ett sabbatsår och fick äntligen Blues unga lagbygge att prestera som de flesta initierade anade att de kunde. Massvis med rutin från slutspel från cup-segern med Dallas 1999.
Los Angeles Kings
Matchvinnaren: Anze Kopitar
Kopitar har inlett slutspelet på ett bra vis, men precis som så många andra i laget måste han visa mer framåt. Som en av de viktigaste spelarna i powerplay-situationer måste han hitta bra passar och våga ta skott.
Försvarsgeneralen: Drew Doughty
Inför slutspelet fanns det förhoppningar om att Doughty skulle kunna lyfta sig till samma spel som han visade upp under sin första och andra säsong i ligan. Riktigt så var det inte mot Vancouver, men han har definitivt sett bättre ut än under grundserien.
Grovjobbaren: Jarret Stoll
Ska en viktig tekning vinnas är det oftast Stoll som tar den, vilket naturligtvis hjälper laget. Stoll är inte heller rädd för att täcka skott eller tackla motståndare, vilket naturligtvis är extra viktigt i slutspelet. Dessutom visade han i den sista matchen mot Vancouver att han fortfarande kan göra mål.
Doldisen: Dwight King
Under förra säsongen kallades Dwight King upp från AHL och spelade tio matcher med Kings utan att imponera. I februari kallades han upp igen, denna gången tillsammans med Jordan Nolan. Båda har imponerat stort, fast på varsitt håll. King har hittat sin plats i andrakedjan bredvid Mike Richards och Jeff Carter, medan Nolan har förstärkt fjärdekedjan. Det är inte bara poängproduktionen som har gjort att King passar bra ihop med Richards och Carter, utan dessutom faktumet att han inte är rädd för att rota fram pucken i trängda lägen.
Målvakten: Jonathan Quick
Det finns inte mycket att klaga på när det gäller Jonathan Quicks spel. Han är en av ligans absolut bästa målvakter och blev häromdagen utsedd till en av finalisterna till Vezina Trophy – NHL:s pris till ligans bäste målvakt. Kings chanser mot Blues står och faller med Quicks spel.
Fightern: Kyle Clifford
Clifford utgick redan i den första matchen mot Vancouver efter att ha fått en tackling i huvudet från Byron Bitz. Efter den matchen har inte Clifford spelat några fler matcher, men förhoppningsvis kan han komma tillbaka i serien mot Blues och visa upp sitt fysiska spel.
Lagkaptenen: Dustin Brown
Dustin Brown har börjat slutspelet på precis samma sätt som han avslutade grundserien. Med hårda tacklingar, flera mål och ett allmänt bra spel. Genom att göra precis det han gör bevisar han att han är bra kapten och kan leda laget även i ett slutspel.
Coachen: Darryl Sutter
Darryl Sutter kom in som ersättare till avskedade Terry Murray mitt under säsongen. Även om lagets offensiva produktion inte blev mycket bättre förrän Jeff Carter kom till laget lyckades Sutter få laget att börja vinna igen. Säsongen 2003/04 ledde Sutter Calgary till Stanley Cup-finalen där laget förlorade mot Tampa Bay Lightning, men precis som många av spelarna har han erfarenhet av finalspel – vissa som vinnare och vissa som förlorare. Det finns mycket rutin i laget för Sutter att utnyttja.
¤¤¤
Duellerna:
Brian Elliott vs. Jonathan Quick
St. Louis har två riktigt vassa målvakter, men i och med Halaks skada är det Brian Elliott som kommer att hamna i rampjuset till en början. Hade det inte varit för att han hade spelat för få matcher hade Elliott varit en seriös konkurrent till Quick när det gäller utmärkelsen till ligans bästa målvakt. Han har heller inte burit sitt lag på samma vis som Quick, men det kommer att bli en tight duell där laget med den bäste målvakten vinner.
Special teams
Det handlar om två lag som under grundserien båda låg i toppen av ligan när det kom till spel med en man mindre, men bara hade okej powerplay. Deras vassa spel i boxplay är en av de stora anledningarna till att vi ser det här mötet mellan lagen och kommer även att bli en stor faktor i fråga om vilket lag som går vidare. Till skillnad från Los Angeles har dock St. Louis powerplay-spel varit övertygande i inledningen av slutspelet, vilket naturligtvis ger dem en viss fördel.
Defensiv vs. defensiv
Det går inte att ta upp det här ämnet för många gånger. Båda lagen har ett defensivt spelsystem där det i första hand handlar om att förhindra baklängesmål. Med starka backuppsättningar och två av ligans bästa målvakter kommer det här bli en målsnål serie.
¤¤¤
Tre nycklar till seger:
St. Louis Blues
McDonald – Steen - Perron
Trion skulle kunna bilda kedja i Blues men de är med under denna kolumn av en helt annan orsak. Faktum är att Andy McDonald, Blues bästa poängplockare hittills i slutspelet, missade samtliga fyra möten mot Los Angeles under grundserien. Perron och Steen missade i sina turer vars två matcher mot Kings. Blues kommer alltså till spel med en helt annan offensiv än tidigare under säsongen mot Kings. Det faktum att McDonald under sin tid i Anaheim sällan gick poänglös från isen gör att Blues hoppas på att hans närvaro skall lyfta Blues även denna gång.
Brian Elliott
Det säger sig självt. Med den duktige Jonathan Quick på andra sidan så måste Elliott fortsätta på den inslagna vägen om Blues skall ro hem detta. Hittills har de två matchat varandra under säsongen, men minsta lilla darr på manschetterna kan bli ödesdigert i en tät matchserie. Elliott överglänste med råge Antti Niemi i Sharks, återstår att se om han klarar av Quick?
Defensiven
Blues forwards kommer att trä in både en och annan puck bakom Quick i denna serien. Det är upp till Blues defensiva ledare att ge Elliott det understöd han behöver och eliminera i första hand Dustin Brown som var den som klev fram allra mest när Kings slog ut Canucks. Kris Russell och Roman Polak gjorde ett fenomenalt jobb med att släcka Sharks andralina men kommer att få det betydligt tuffare mot Richards/Carter.
Los Angeles Kings
Den individuella erfarenheten
I Kings finns det tre Stanley Cup-vinnare; Dustin Penner, Rob Scuderi och Justin Williams. Utöver det har laget även ett flertal spelare som har spelat i Stanley Cup-finaler. De måste visa för de yngre spelarna hur man vinner ytterligare en slutspelsserie.
Defensiven
Mötet mellan Los Angeles och St. Louis handlar till absolut största del om vilket lag som har den bästa defensiven. Ingen kommer bli förvånad om en eller flera av matcherna blir mållös efter tre perioder och det är allt som oftast defensiva misstag som avgör i förlängningar. Därför måste Kings
Andrakedjan
Andrakedjan såg riktigt bra ut i den första matchen men tynade något efter det. Trots det är det, precis som så mycket annat, en oerhört viktig del i Kings chanser när det handlar om vidare avancemang. Mike Richards och Jeff Carter är det fasta inslaget i andrakedjan, där positionen som vänsterforward har fyllts av flera spelare, bland annat Dustin Penner och Dwight King.
¤¤¤
Förmodade laguppställningar:
St. Louis Blues
David Perron – David Backes -T.J Oshie
Alexander Steen – Patrik Berglund – Andy McDonald
Chris Stewart – Jason Arnott – Jamie Langenbrunner
Vladimir Sobotka – Scott Nichol – B.J Crombeen
Alex Pietrangelo – Carlo Colaiacovo
Barret Jackman – Kevin Shattenkirk
Kris Russell – Roman Polak
Brian Elliott (Jake Allen/Jaroslav Halak)
Los Angeles Kings
Dustin Brown – Anze Kopitar – Justin Williams
Dwight King – Mike Richards – Jeff Carter
Dustin Penner – Jarret Stoll – Trevor Lewis
Brad Richardson – Colin Fraser – Jordan Nolan
Rob Scuderi – Drew Doughty
Willie Mitchell – Slava Voynov
Alec Martinez – Matt Greene
Jonathan Quick (Jonathan Bernier)
¤¤¤
Skador:
St. Louis Blues
Skadefritt i allmänhet. Jaroslav Halaks fotskada är ett avbräck och det står redan klart att han kommer att missa de två första matcherna i serien.
Los Angeles Kings
I Los Angeles saknas Kyle Clifford (överkroppen), Simon Gagne (hjärnskakning), Scott Parse (höftskada)
¤¤¤
Inbördes möten under säsongen:
1810 Los Angeles - St. Louis 5-0
22/11 St. Louis – Los Angeles 2-3
3/2 St. Louis – Los Angeles 1-0
22/3 Los Angeles – St. Louis 1-0 SO
Los Angeles vann säsongsserien med ett 2-1-1 record.
¤¤¤
Så går det…
ML: Jag tror inte det blir lika tillknäppt som många andra utan det är två lag som förfogar över flera potentiella matchvinnare och serien kan bli mycket underhållande. Jag anser dock att Blues har ett bättre lagbygge och en bättre balans i laget. Bredden och tyngden fäller avgörandet precis som mot San José. 4-2 till Blues.
PF: Undviker att tippa
¤¤¤
Spelschema:
St. Louis Blues (2) – Los Angeles Kings (8)
Lördag 28/4 St. Louis – Los Angeles
Måndag 30/4 St. Louis – Los Angeles
Torsdag 3/5 Los Angeles– St. Louis
Söndag 6/5 Los Angeles– St. Louis
Tisdag 8/5 St. Louis – Ls Angeles*
Torsdag 10/5 Los Angeles – St. Louis *
Lördag 12/5 St. Louis – Los Angeles*
* = Vid behov
